Hembiträdenas hemliga liv

Hoppa över "Honungsbiets hemliga liv" och "Small Island", läs gärna klassikern "To Kill a Mockingbird", men läs sedan "The Help" ("Niceville") av Kathryn Stockett! Det är årets första lästa bok för mig och jag misstänker att den blir en av årets största läsupplevelser. "The Help" utspelar sig i början av 1960-talet i den amerikanska Södern, som då fortfarande är totalt segregerat. Svarta kvinnor arbetar som hembiträden åt vita kvinnor och får uppfostra deras barn, men får inte använda samma toalett som familjen. I boken turas tre kvinnor om att berätta om sina liv: Aibileen, som byter jobb när barnen som hon tar hand om blir så stora att de inte längre är "färgblinda". Minny, som lagar stans godaste mat, men som ändå har svårt att få jobb i någon familj, eftersom hon är så uppkäftig. Och Skeeter, en ung, vit kvinna, som ser orättvisorna och vill skriva om dem. Jag tycker att Stockett har hittat precis rätt tonfall när hon berättar om dessa kvinnor och om segregationen i deras stad. Jag skrattade, grät, blev arg och uppslukades av denna roman i sådan grad att det blir svårt att börja på någon ny nu - det kan bara bli sämre! Betyg: EEEEE

Om liv och skapande

Ja, den är så bra som alla säger, Augustvinnaren "Spill: en damroman" av Sigrid Combüchen. Ramhistorien handlar om en författare, Sigrid Combüchen, som får ett brev från en gammal kvinna, Hedvig/Hedda, som tyckt sig känna igen sin egen familj i beskrivningen av ett gammalt foto i en av författarens romaner. Sigrid och Hedvig börjar brevväxla och Sigrid får på så sätt veta mer om Hedvigs liv. Den andra berättelsen i boken handlar om Heddas liv i slutet av 1930-talet, när hon är runt tjugo år. Boken som helhet handlar om skapande och författarens makt (som i Clarice Lispectors "Stjärnans ögonblick") men också om hur livet blir som det blir till följd av konventioner, familjerelationer, sjukdom, död, lycklig och olycklig kärlek, ekonomi och mycket annat. Det är en uppslukande, mångfasetterad och briljant skriven roman, som lär komma med på min lista över 2011 års bästa böcker! (2010 års lista är ju redan publicerad.) Betyg: EEEEE

2010 års bästa böcker

Här är min lista över 2010 års bästa böcker. (I år blev det en 15-i-topplista.)

1. ”Dödgrävarens dotter” av Joyce Carol Oates
2. ”Yarden” av Kristian Lundberg
3. ”Too much happiness” (“För mycket lycka”) av Alice Munro
4. ”Fun Home” (”Husfrid”) av Alison Bechdel
5. ”On Chesil Beach” av Ian McEwan
6. “Himlen i Bay City” av Catherine Mavrikakis
7. “Stjärnans ögonblick” av Clarice Lispector
8. “Darling River” av Sara Stridsberg
9. ”Bleak House” av Charles Dickens
10. ”Med livet framför sej” av Émile Ajar
11. ”Storm över Frankrike” av Irène Némirovsky
12. ”Den röda grevinnan. En europeisk historia” av Yvonne Hirdman
13. ”The End of Mr Y” (”Slutet på Mr Y”) av Scarlett Thomas
14. ”Remarkable creatures” (”Okända väsen”) av Tracy Chevalier
15. “Her Fearful Symmetry” (“Själens osaliga längtan”) av Audrey Niffenegger

GOTT NYTT BOKÅR!

P.S. Här finns listorna över mina bästa böcker 2009 och 2008.

Kul läsning för den som vill känna sig smart

Chiffer, koder, skattjakter, matematik, konsumtionskritik, marknadsföringsteorier, en uppväxtskildring och så lite spänning och romantik. Det är inte lite Scarlett Thomas får in i "PopCo" (på engelska), en bok som hon skrev före "The End of Mr Y". Huvudpersonen Alice Butler är 29 år och har headhuntats från sitt jobb som korsordskonstruktör till det multinationella leksaksföretaget PopCo, där hon hittar på deckar- och spionleksaker för nördiga 9-12-åringar. Boken utspelar sig under en påkostad konferens som PopCo ordnar för sina anställda på en stor egendom i Devon. Parallellt berättar Alice om uppväxten hos sina chiffer- och kodintresserade morföräldrar. Till skillnad från i "The End of Mr Y" finns här inga fantasyinslag, men det är inte mindre tanke- och intresseväckande för det. Och det är förstås skamligt underhållande! Betyg: EEEE

P.S. Jag får lite "Never Let Me Go"-vibbar av den här boken; antagligen på grund av internatskolemiljön och känslan av att det finns en dold agenda som varken läsaren eller berättaren känner till från början.

Farligt att drömma?

Eftersom jag var i behov av något snabbt och lättläst så här dan före dan före dan passade det utmärkt att jag hade två Maria Lang-deckare kvar av bunten som jag köpte på antikvariat i somras! Den som stod på tur heter "Farliga drömmar" och är från 1958. Tyvärr är inte Puck Bure med, men i stället förekommer en annan intelligent och försigkommen ung kvinna: Malin Skog. Hon kommer som tillfällig sekreterare till det isolerade godset Hall på den västmanländska landsbygden. Där ska hon hjälpa den store författaren och nobelpristagaren Andreas Hallman, som är just så lynnig, egocentrisk och charmig som s.k. genier plägar vara. I huset finns också Hallmans familj: hans norskfödda hustru, den älskvärde, sjuklige äldste sonen, den vackra, men lite vulgära sonhustrun, den fadersbundna, alldagliga dottern som citerar Edith Södergran i tid och otid (därav bokens titel) och den frustrerade, yngste sonen. Till detta kommer en husläkare som är så ofta i huset att han också är som en familjemedlem. Känns persongalleriet bekant? Den vampiga, vulgära unga gifta kvinnan och den tafatta hemmadottern är ett par typer som kanske förekommer lite väl ofta hos Lang. En som också alltid förekommer, som tur är, är chefen för Riksmordkommissionen Christer Wijk och han kopplas förstås in här också när ett misstänkt dödsfall sker. Det är trevlig underhållning, men jag saknar Puck! Betyg: EEE+

"Emma" på teve i kväll

SVT har som tradition att visa Jane Austen-filmatiseringar i jultid. I kväll visas första delen av fyra av en BBC-filmatisering från 2009 av Jane Austens bok "Emma" på SVT2 . (Den kommer också att finnas på SVT Play.) Huvudrollen spelas av Romola Garai (från bl.a. "Daniel Deronda" och "Försoning"). Jag hoppas denna version av "Emma" är bättre än de två långfilmerna som gjordes 1996!

Bättre som teveserie?

Orange Prize-vinnaren "Small Island" av Andrea Levy handlar om jamaicanska invandrare i Storbritannien efter andra världskriget och om den rasism och fördomsfullhet de bemöttes med. Den unga, välutbildade Hortense tar sig från Jamaica till England genom att gifta sig med en man hon knappt känner. Han, Gilbert, har stridit för England i kriget, men har efteråt svårt att få jobb och måste släppa drömmarna om att studera juridik. Det mörkhyade paret har också problem att hitta någonstans att bo, men lyckas få hyra ett rum av Queenie, som bor ensam i ett stort hus eftersom hennes man inte kommit hem från kriget. Historien berättas växelvis genom dessa olika personers perspektiv och genom återblickar får man veta mer om deras bakgrund och om vad de upplevt under andra världskriget. Jag ville tycka bra om den här boken, som handlar om angelägna och berörande ämnen, men tyvärr lämnade den mig ganska likgiltig. Jag har svårt att sätta fingret på vad det är som är fel; kanske att personerna känns endimensionella och historien förutsägbar? Jag tycker inte heller att språket är utmärkande på något sätt. Av omslaget framgår att boken har filmatiserats av BBC och jag undrar om den faktiskt inte kan ha blivit bättre som teveserie än som bok. Betyg: EEE

P.S. För den som tycker om att läsa om den här tiden i Storbritannien rekommenderar jag hellre "The Night Watch" ("Nattvakten") av Sarah Waters.

Om att leva i Nigeria

"Everything Good Will Come" ("Allt gott ska komma dig till del") av Sefi Atta börjar 1971. Då är berättaren Enitan 11 år. Hon är en välanpassad, duktig flicka som bor med sina grälande medelklassföräldrar i en villa i Lagos. I trots mot föräldrarna blir hon god vän med grannflickan Sheri, som är vacker, frispråkig och spännande. I romanen får man följa Enitans och Sheris liv under tjugofem år och bokens teman växlar i takt med vad som är viktigast i deras liv: utbildning, vänskap, kärlek, otrohet, äktenskap, barnlöshet, kampen för kvinnors rättigheter och för demokrati. Atta har en stil som inte liknar något annat som jag läst och som jag tycker mycket om. Djupt allvar blandas med humor och ironi på ett originellt och njutbart sätt. Betyg: EEEE

Äventyr i Delfi

Mary Stewart är en författare jag ibland tar till när jag är sjuk och i behov av tröstläsning. Hennes böcker brukar vara välskrivna, charmiga, romantiska och lite lagom spännande. Senast läste jag "Madam, will you talk?" och nu har jag läst "My brother Michael" (från 1959). Huvudpersonen i den senare heter Camilla Haven och hon är på semesterresa i Grekland på egen hand när äventyren börjar genom ett missförstånd på ett café i Aten. Skildringen av Grekland i allmänhet och Delfi i synnerhet är detaljerad och intresseväckande, men historien är konstlad och lite för våldsam för min smak. Tyvärr är inte heller huvudpersonen lika charmig som Charity i "Madam, will you talk". Betyg: EE+

Julklappstips

Det kan vara lite knepigt att köpa böcker i julklapp till en bokälskare - risken är ju stor att han eller hon redan har läst boken! Här är ett annat julklappstips: ett bokställ, som faktiskt fungerar - och är snyggt! Jag hittade stället på trevliga Celsiusbokhandeln i Uppsala. Perfekt för den som vill kunna läsa och äta samtidigt!

Bosch och Haller tillsammans igen

I tidig julklapp hade jag fått "The Reversal" av Michael Connelly, vilket passade bra när jag blev sjuk och behövde något lättsamt och underhållande att läsa. Här har Connelly återigen (som i "The Brass Verdict") sammanfört polisen Harry Bosch och advokaten Mickey Haller. Haller, som vanligtvis arbetar som försvarsadvokat, blir anlitad som åklagare i ett resningsmål när nya dna-fynd gör att livstidsdomen för ett tjugofyra år gammalt barnamordsmål ifrågasätts. Haller anlitar i sin tur sin ex-fru som bisittare och sin halvbror Bosch som utredare. Det resulterar i en ganska lyckad blandning av polisdeckare och rättegångsroman. Kanske inte det bästa Connelly har skrivit, men han är aldrig dålig. Betyg: EEE+

En algerisk mosaik

Språket/kroppen, franska/arabiska, kolonialisering/frigörelse, feminism/postkolonialism, analfabet/läs- och skrivkunnig, muntlighet/skriftlighet. Det här är några av de ordpar som "Kärleken, kriget. En algerisk mosaik" av Assia Djebar fick mig att tänka på. (Bokens titel är ytterligare ett.) I boken varvar Djebar historien om hur Algeriet kolonialiserades av Frankrike på 1830-talet med berättelser från hennes egen ungdom och uppväxt. I den senare delen av boken hörs även andra algeriska kvinnors röster. Det är en berättelse om förtryck, både av ett folk och ett kön, berättat ur de förtrycktas perspektiv. Assia Djebar växte upp i en algerisk familj, men fick gå i fransk skola och slapp bli instängd i hemmet och slöjan. Boken handlar därför också mycket om hur det är att ha två språk och tillhöra två kulturer. Det jag tycker om med den här boken är det vackra och uppfinningsrika språket och ämnena Djebar berättar om. Jag visste t.ex. inte mycket om hur det gick till när Algeriet kolonialiserades. Det som drar ned betyget är att Djebar ställer allt för stora krav på sin läsare: det fragmentariska sättet att berätta och den sakliga, helt osentimentala stilen, samt en del tråkiga krigskildringar gjorde att jag fick anstränga mig för att ta mig igenom boken. Väl igenom tycker jag i och för sig att det var värt det. Betyg: EEE

P.S. Vi diskuterade boken i bokcirkeln Det namnlösa sällskapet och medelbetyget blev 3,5.

P.S. 2 Läs också "Allt går sönder" av Chinua Achebe - annan afrikansk klassiker om européernas kolonialisering av Afrika.

De bortglömda kvinnornas historia

Tycker du om scenerna från Lyme Regis i Jane Austens "Övertalning" och John Fowles "Den franske löjtnantens kvinna"? Är du intresserad av mineraler, fossiler och naturvetenskapens framväxt? Gillar du att läsa om engelskt 1800-tal? Vill du läsa om bortglömda kvinnor i historien? Läser du gärna romaner om vänskap, kärlek och relationer mellan människor? Om svaret på någon av ovanstående frågor är ja tycker jag att du ska läsa "Remarkable creatures" ("Okända väsen") av Tracy Chevalier (som skrev "Flicka med pärlörhänge"). De två huvudpersonerna har båda funnits i verkligheten: Mary Anning och Elizabeth Philpot, och Chevalier låter dem vara berättare i vartannat kapitel i boken. Mary Anning var en flicka av enkelt ursprung som hjälpte till med familjens försörjning genom att leta efter fossiler på stranden vid Lyme Regis och sälja dem till badgäster. Med tiden blev hon allt skickligare och kunnigare och gjorde upptäckter som blev viktiga pusselbitar i den framväxande naturvetenskapens teorier om jordens och djurlivets utveckling. Elizabeth Philpot var en ogift medelklasskvinna som flyttade till Lyme Regis med sina två systrar på grund av att det var för dyrt att bo i London. Elizabeth Philpot lärde känna Mary Anning och blev smittad av dennas intresse för fossiler. Boken berättar om deras vänskap och konflikter, om hur de begränsas av 1800-talets kvinnoroll, hur männen inte tar dem på allvar, hur de kämpar och utvecklas. Det handlar förstås också om klasskillnader, vilket jag alltid tycker är intressant. Det är kanske inte någon stor litteratur, men uppslukande och underhållande läsning. Betyg: EEEE+

Ojämnt med Tana French

Jag tyckte mycket om Tana French första deckare "In the woods". Nu har jag läst den andra, "Faithful Place" (verkar inte finnas på svenska), och börjat på den tredje, "The likeness" ("Okänt offer").

Huvudpersonen i "Faithful Place" heter Frank Mackey och är polis med undercoververksamhet som specialitet. (I tredje delen får man veta att han varit Cassie Maddox chef.) Han är i 40-årsåldern, frånskild med en nioårig dotter och ingen kontakt med sin övriga familj. En dag får han ett telefonsamtal som gör att han åker hem till huset på Faithful Place, där han växte upp med många syskon, en misshandlad mamma och en alkoholiserad pappa (ungefär lika muntert som i "Ängeln på sjunde trappsteget"). I boken förekommer det givetvis en mordhistoria, som är riktigt spännande, men det allra mest intressanta är Franks uppgörelse med sin familj och sin bakgrund. Morden berör honom inte som polis i första hand, utan mycket mer personligt. Jag gillar Frenchs långsamma berättartakt och slängiga språk med massor av humor (och svärta). Skildringen av Dublins mindre pittoreska kvarter, nu och på 1970- och 1980-talen, är också lysande. Betyg: EEEE


Jag hade givetvis höga förväntningar på Frenchs tredje deckare, "Okänt offer" ("The likeness"), som jag läste på svenska. Huvudpersonen i den är Cassie Maddox från "In the woods". Hon får gå tillbaka i sin gamla roll som undercoverpolis när det dyker upp ett mordoffer som är hennes exakta avbild och som har övertagit en fejkad identitet som Cassie tidigare använt. Målet är att Cassie ska nästla sig in i en tajt grupp bestående av fyra doktorander i engelsk litteratur, som bor tillsammans i ett gammalt hus på landet. Det är alltså ett upplägg som påminner om Donna Tartts "Den hemliga historien". Jag brukar ju gilla aka-porr, men den här gången funkar den inte. Jag köper helt enkelt inte upplägget med två identiskt lika personer (som inte är enäggstvillingar) eller att fyra forskarstudenter i nutid inte skulle använda datorer över huvud taget (vilket verkar vara nödvändigt för att plotten ska funka). Eftersom historien inte griper tag tycker jag också att det blir för segt, så efter 150 sidor la jag ifrån mig boken. Betyg: EE

Nu hoppas jag att French kommer igen i bättre form i fjärde boken: "Broken Harbour" (ännu ej utkommen).

2010-12-18: Inser nu att "Okänt offer" är den andra delen och "Faithful Place" den tredje. Då blir det lite mer logiskt att "Faithful Place" ännu inte kommit på svenska!

Mys med mord

Vilken tur att Maria Lang inte tog sin egen titel ad notam för "Inte flera mord" från 1951 är bara den tredje deckaren i Langs serie om den charmiga Puck Bure och den första som utspelar sig i Skoga (läs Nora). Dit kommer det nygifta paret Puck och Einar Bure tillsammans med Pucks pappa, egyptologiprofessor Johannes Ekstedt, och katten Thotmes III för några veckors stillsam semester, som givetvis störs av ett brutalt mord i deras omedelbara närhet. Inga överraskningar här utan allt känns mycket hemtamt. Ett tag så till den grad bekant att jag undrade om jag hade läst just den här boken förut, men det hade jag inte... Det spelar ingen roll, jag älskar Langs 50-talsdeckare ändå! Betyg: EEEE

Två engelska klassiker i e-boksform

På tågresor och på hotellrum utan sänglampa har jag läst ytterligare två engelska klassiker i e-boksform på min iphone: "The Jungle Book" ("Djungelboken") av Rudyard Kipling och "A Christmas Carol" ("En spökhistoria vid jul") av Charles Dickens.

Det som förvånade mig mest med "Djungelboken" var att den är mer en novellsamling än en roman och att bara första halvan av boken handlar om Mowgli. Jag kommer visserligen ihåg att vi i skolan fick läsa novellen "Rikki-Tikki-Tavi" och att den inte handlade om Mowgli. Kiplings språk gör att han är värd sin klassikerstatus, men den sista novellen orkade jag faktiskt inte läsa ut på grund av viss övermättnad på berättelser om pojkar, män, krig och strider. Betyg: EEE+

"A Christmas Carol" är den ultimata julklassikern för alla engelskspråkiga och den finns bl.a. som Disneyfilm. Jag har läst den förut men den tål helt klart omläsning. Berättelsen om hur den elake Ebenezer Scrooge på julnatten träffar tre spöken och blir omvänd till en god och trevlig människa är egentligen outhärdligt moralistisk och svartvit, men Dickens är ändå alltid Dickens och jul är ändå alltid jul! Betyg: EEEE

Tio nya världar

Kanadensiska Alice Munro har länge prisats för sina noveller, men jag har inte läst henne förrän nu. Vilken miss! Jag började med hennes senaste novellsamling, "Too much happiness" ("För mycket lycka"). Det är oavbrutet njutbar läsning. Varje ny novell som man börjar på är som en egen värld att försvinna in i. Jag gillar att novellerna har någon slags poäng eller mening utan att det känns sökt eller för "smart". Alla novellerna utspelar sig i Kanada, förutom den sista som handlar om Sonja Kovalevsky och delvis utspelar sig i Stockholm. Betyg: EEEEE

Afrikansk klassiker

"Allt går sönder" av Chinua Achebe har stått länge i min att läsa-hylla, men inget kunde passa bättre än att ta med och läsa den på en resa till Afrika! Visserligen gick resan till Etiopien och "Allt går sönder" utspelar sig i Nigeria, men den kändes ändå mycket relevant och jag märkte att jag ofta hänvisade till den i diskussioner om Afrikas utveckling, kolonialismen m.m. "Allt går sönder" omtalas som en av den afrikanska litteraturens viktigaste verk. Den skrevs på engelska och handlar om igbofolket vid tiden för koloniseringen. Jag förväntade mig en "svår" bok, men den var lättläst och ganska kort. I början irriterade jag mig på att så få kvinnor förekom i historien, men sedan blev de allt fler och författarens lågmält ironiska syn på det patriarkala samhälle han skildrar blev också allt tydligare. Förordet och texten i slutet om igbofolket gjorde läsningen än mer intressant. Betyg: EEEE

P.S. Läs också den moderna nigerianska klassikern "En halv gul sol".

Italiensk centrifug

I min Stockholmsbokcirkel har vi läst "Primtalens ensamhet" av Paolo Giordano. Den handlar om två udda människor: Mattia och Alice. Vi får följa dem från barndomen, då båda är med om traumatiska händelser, genom skoltiden, då de lär känna varandra, och upp i vuxen ålder. Jag sögs direkt in i den här boken, sträckläste den och kom ut på andra sidan alldeles omtumlad. Jag gillade att den är så lättläst utan att författaren gör avkall på språket. Personerna är oavbrutet intressanta, men jag funderade lite på om de egentligen är trovärdiga. Om de inte var det, gjorde det mig inget, eftersom jag uppskattade boken så mycket i övrigt. Omdömena i bokcirkeln var blandade och medelbetyget blev 3,33. Några tyckte att boken var alltför obehaglig för att vara bra. Jag blev också upprörd över många saker, men det gjorde inte boken sämre i mina ögon! Mitt betyg: EEEE

Två olästa

Så sent som i somras utnämnde jag Ian McEwan till en av mina favoritförfattare, men nu har han gjort mig besviken! "Hetta" ("Solar") kom jag bara ca 150 sidor i - sen la jag undan den. I "Hetta" försöker McEwan säga något om klimatförändringarna på ett humoristiskt sätt och det passar inte min smak alls! Det är inte det att jag inte bryr mig om klimatet eller att jag saknar humor, utan att jag har svårt för den här sortens gubbhumor. Huvudpersonen i "Hetta" är en medelålders fysiker, som fått Nobelpriset för en upptäckt i ungdomen och som sedan dess mest levt på sitt goda namn. Han har ett obegripligt kvinnotycke, men när boken börjar håller han på att skiljas från sin femte fru. För att komma bort tackar han ja till en inbjudan att åka till Svalbard med en grupp konstnärer och författare. Betyg: E

P.S. Läs i stället "Försoning", "Lördag" eller "På Chesil Beach"!

Carl Johan Vallgren har aldrig varit någon stor favorit hos mig, så på hans debutroman "Nomaderna" hade jag mindre förväntningar. Att jag över huvud taget försökte läsa den berodde på att min bokcirkel "Det namnlösa sällskapet" hade bestämt att vi skulle läsa den och att vi sen tillsammans skulle gå på Katalin i Uppsala, äta middag och se Vallgrens konsert. Det blev en jättetrevlig kväll, även om jag alltså inte hade klarat av att läsa ut boken... Den kan beskrivas med ett ord: Goaflum. Men andra i cirkeln tyckte bättre om den och det var intressant att diskutera den. Vallgren var också en mycket bra liveartist! Bokens betyg: E (Konserten: EEEE)