Sorgliga sonetter

Magnus William-Olsson har använt sig av den gamla, men nuförtiden ovanliga, versformen sonett i en samling som handlar om hans mor: "Ingersonetterna". Dikterna handlar om hur han såg sin mor när han var liten och hur det är nu, när hon har försvunnit in i Alzheimers sjukdom. Det är mycket vackert och sorgligt och det känns som om det är dikter som man kan läsa många gånger och varje gång hitta något nytt. Betyg: EEEE+

Min favorit efter första genomläsningen är nr 22:

Hata. Kämpa. Rasa. Resignera.

Du gick i glömskan in med munnen full

av jord. Oberoendet. För dess skull

slogs du, njöt av kampen. Nu mera

liknöjd. Andra drottningar regera

Och vid ditt rikes gräns tar andra tull

Vardagsplundrarna får säcken full

och ger tillbaka leda. Ditt förr integra

liv är allas lek. Och om du vägra

flinar de. Men är det inte lycka

Inger? Fula ord. I blicken ser jag

gula stråk. En himmel reflektera

underkastelsen. Hur livet smycka

sig med nederlagets sura lera

En poet med humor

Wisława Szymborska är nästan den enda nobelpristagare som jag hade läst redan innan utmärkelsen. Hennes dikt "Katt i tom våning" (som börjar "Dö - så gör man inte mot en katt.") satt på väggen i mitt kök under många år. Nu har jag läst diktsamlingen "Ett kolon" som kom på svenska 2008 (i översättning av Anders Bodegård). Szymborskas poesi är konkret, tänkvärd och ibland sorglig men ofta med en underfundig humor, som jag verkligen uppskattar. I "Ett kolon" tycker jag (just nu) allra bäst om dikterna "Trafikolycka" om tiden mellan det att en olycka inträffar och de anhöriga får veta det, "En tröst" som är en hyllning till 1800-talsromanen, "Den gamle professorn" om en gammal, bitter man och "Labyrint" om livets irrvägar. Betyg: EEEEE

Lyrik av Nina Burton

Jag är lite för otålig och snabbläsande för att vara en bra lyrikläsare, men ibland försöker jag mig på det trots allt. Nu har jag läst "Ett svar i 24 skärvor" av Nina Burton, eftersom jag tyckte så mycket om hennes faktabok "Den nya kvinnostaden". Jag tycker att det är med poesi som med bildkonst: man behöver inte förstå allt för att kunna njuta av skönheten. Jag känner att man skulle kunna ägna mycket tid och tankemöda åt att analysera de 24 dikterna och man kan också ägna sig åt att hitta samband och syftningar (se recensionen i SvD). Jag nöjer mig med att njuta av det vackra språket. Bäst tycker jag om dikterna "Orden" och "Stranden" och den enda som jag egentligen inte tycker om är den sista, "Vattnet". Betyg: EEEE

Dikter om ursprunget

Jag läser sällan lyrik nuförtiden, men efter att ha hört en intervju med poeten Li Li i Samtal pågår på radio blev jag nyfiken och gick och lånade hans senaste diktsamling "Ursprunget" som kom 2007. Kinesiske Li Li har bott i Sverige i 20 år och skriver på svenska, vilket jag tycker är otroligt imponerande. "Ursprunget" handlar mycket om hans mor, om barndomen i Shanghai och om att leva i ett annat land. Dikterna är inte svåra - Li Lis poesi är mycket konkret - och otroligt vackra, sorgliga och berörande. Betyg: EEEEE

Här är två dikter ur boken:

Mur och sten - brev från mor

1

Du gick. Muren är kvar

Någon står där tills månen går upp

2

Stenarna i muren glittrar i sol

Besökaren ristar in sitt namn

3

En sten som lämnat muren

är en sten. En sten i muren är en mur

Två brev

Du bör byta miljö, skrev jag. Sommaren är här

och du kan komma till Sverige, uppleva skärgården, njuta de

silkeslena klipporna slipade av is. Här finns inte den kvava

värmen i Shanghai. Här finns luften från Mingdynastin

Jag vet att Norden är en drömplats, svarade du, men jag

är van vid hettan, folkträngseln. Sitter jag under trädet

sänder cikadorna tystnaden från bergen. Fläktar jag

med solfjädern, så kommer havsvinden med svalkan.

P.S. Läs gärna vad Expressen och Svenska Dagbladet skriver om boken.