I min Uppsalabokcirkel skulle vi läsa en klassiker och den enda vi efter mycket diskussion kunde enas om var "Barabbas" av Pär Lagerkvist. Detta trots att den bröt mot två av våra regler: den finns inte att köpa i pocket och en person (jag) hade redan läst den. Jag läste den i skolan, men hade absolut inga minnen av den, så den kan inte ha gjort så stort intryck då. När jag nu läste den igen tyckte jag först att den var ointressant och ganska tråkig. Ju mer jag tänkte på den och diskuterade den, desto intressantare blev den dock! Den handlar om rövaren Barabbas, som blev frigiven i stället för Jesus. När boken skrevs 1951 var den antagligen rätt kontroversiell, men för mig känns det inte särskilt anmärkningsvärt att berätta en känd historia ur ett oväntat perspektiv, att skildra hur Jesus var en predikant bland många andra och att det kanske mest var en slump att just hans lära levde vidare. I bokcirkeln diskuterade vi Lagerkvists avskalade språk, vad Barabbas symboliserar, vad det egentligen står i bibeln om personer som Barabbas och Maria Magdalena, den trista kvinnosynen i boken, Monty Pythons "Life of Brian", vad som utmärker en klassiker m.m. Medelbetyget blev 3,0. Mitt betyg: EE (trots att den blev intressantare i efterhand och kanske egentligen borde förtjäna ett högre betyg)
