2015 års bästa böcker

Under 2015 läste jag 95 böcker, varav 66 på svenska och 29 på engelska. Här är de bästa:

1. Stål av Silvia Avallone
2. Timme noll av Lotta Lundberg
3. H is for Hawk av Helen Macdonald
4. A Spool of Blue Thread (Den blå tråden) av Anne Tyler
5. Denna dagen, ett liv av Jens Andersen
6. 9,3 på Richterskalan av Andreas Norman
7.  Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson
8.  Lilla smycket av Patrick Modiano
9.  Tre systrar och en berättare av Lars Sund
10.   De fattiga i Lodz av Steve Sem Sandberg

Årets bästa deckare är:

1. Än skyddar natten av Anna Lihammer
2. Små svarta lögner av Sharon Bolton
3. The Dead in their Vaulted Arches av Alan Bradley
4. As Chimney Sweepers Come to Dust av Alan Bradley
5. Unseen av Karin Slaughter

 

Klaustrofobisk kollektivroman

Eftersom jag tyckte att "Theres" av Steve Sem-Sandberg var världens tråkigaste bok har jag undvikit att läsa hans hyllade "De fattiga i Lodz" tills nu. Det var det faktum att den fanns som ljudbok i MP3-format på mitt bibliotek som fick mig att ge den en chans och för det är jag tacksam. Genom Irene Lindhs fina uppläsning har jag tagit del av Sem-Sandbergs utförliga skildring av det judiska gettot i den polska staden Lodz (uttalas "Woodsch") under andra världskriget. Som mest bodde där 250 000 personer, instängda och vaktade. De utnyttjades som arbetskraft och de knappa matransonerna höll dem bara knappt vid liv. Det mest genialt djävulska av tyskarnas drag var att låta judarna göra det smutsiga arbetet själva. Därför inrättade man en judisk poliskår och lät gettots förvaltning, med judeäldsten Rumkowski i spetsen, hålla ordning i gettot och att sortera ut dem som skulle deporteras till förintelselägren. Rumkowski är bokens centralgestalt, och han har funnits på riktigt, men Sem-Sandberg ger också röst åt flera fiktiva gettoinvånare. Känslan i boken är tidvis klaustrofobisk, eftersom man som läsare inte får veta mer om omvärlden än gettoinvånarna själva. Samtidigt har man förstås sin kunskap om att de flesta av människorna i lägret till slut mördades i koncentrationslägren hela tiden i bakhuvudet. Sem-Sandbergs hemska och vackra skildring av människornas liv i gettot väcker många tankar, frågor och känslor.
Betyg: EEEE+
P.S. Nu vill jag läsa om Zenia Larssons "Skuggorna vid träbron" som också utspelar sig i gettot i Lodz.

Världens tråkigaste bok

Som tur var kunde jag inte vara med på bokcirkeln denna gång heller (Jag ska bli bättre nästa år!!), så jag slapp läsa ut "Theres" av Steve Sem-Sandberg. Jag läste dock till sidan 234, så jag kämpade mig i alla fall i genom halva boken. Detta måste vara en av de tråkigaste böcker jag gett mig i kast med! Enligt framsidans reklamtext tyckte någon på DN att "Theres" var en av de bästa svenska romanerna som kommit ut de senaste 30 åren, så tydligen finns det olika åsikter i denna fråga... "Theres" kom ut 1996 och handlar om Ulrike Meinhof och Röda-Armé-fraktionen. Trots att det inte är ett ämne som intresserar mig särskilt borde det innehålla tillräckligt med spänning för att skapa en läsbar roman, men det har Sem-Sandberg inte lyckats med. Det är inte särskilt vackert språk eller något särskilt intressant formmässigt med denna roman heller. (Den är tillkrånglad i formen, men inte på något sätt som gör den intressantare.) Betyg: E