Lyckad men olycklig?

Jag började läsa Taiye Selasis "Komma och gå" på engelska ("Ghana Must Go") och blev förtjust i språket, men tyckte att det var lite för svårt, så när det blev min tur att välja bok i bokcirkeln valde jag den för att få läsa boken på svenska och diskutera den. Boken börjar med att den framstående kirurgen Kweku Sai går ut i sin trädgård i Accra i Ghana och dör av en hjärtattack. Inne i huset ligger hans unga andra hustru och sover. I USA finns hans fyra vuxna barn och hans f.d. hustru (tror i alla fall Kweku). I återblickar ur de olika familjemedlemmarnas perspektiv växer bilden av en på det hela taget lyckad men ändå olycklig familj fram. Frågan är om Kwekus död kan leda till någon slags frid och försoning för de övriga. Jag blev tyvärr väldigt besviken på den här boken. Jag gillade språket, som är poetiskt och nyskapande utan att förirra sig över den tunna prettolinjen och bli fånigt. Däremot tyckte jag att historien är svåruthärdlig och det överskuggade efter ett tag totalt det fina språket. Jag irriterade mig på personernas beteende och blev inte alls engagerad i deras öden. Den här boken funkade alltså inte för mig, men många andra har tyckt mycket om den.
Betyg: EE
P.S. Läs hellre "En halv gul sol" och "Americanah" av Chimamanda Ngozi Adichie.

2013 års bästa böcker

I år blir det en 20-i-topp-lista där många av mina favoritförfattare figurerar:

1. "Agaat" av Marlene van Niekerk

2. "The Beggar Maid" (Tiggarflickan) av Alice Munro

3."Wolf Hall" av Hilary Mantel

4. "Bring Up the Bodies" av Hilary Mantel

5. "Drömfakulteten" av Sara Stridsberg

6. "Ru" av Kim Thúy

7. "En storm kom från paradiset" av Johannes Anyuru

8. "Dag" av Björn Runeborg

9. "Egenmäktigt förfarande" av Lena Andersson

10. "Tell the Wolves I'm Home" (Låt vargarna komma) av Carol Rifka Brunt

11. "Bländad av ljuset" av Zoë Wicomb

12. "The Goldfinch" (Steglitsan) av Donna Tartt

13. "Sisterland" av Curtis Sittenfeld

14. "Americanah" av Chimamanda Ngozi Adichie

15. "Häxringarna" av Kerstin Ekman

16. "Springkällan" av Kerstin Ekman

17. "Dear Life" (Brinnande livet) av Alice Munro

18. "The Bellwether Revivals" av Benjamin Wood

19. "I odjurets trädgård" (In the Garden of Beasts) av Erik Larson

20. "The End of Everything" av Megan Abbott

Gott Nytt Läsår!

P.S. Här kan du läsa om 2012 års bästa böcker.

Hårets betydelse

Som mamma till ett barn från Sydafrika har jag varit tvungen att lära mig en del om hur man sköter afrikanskt hår, vilket är en hel vetenskap (se t.ex. här). Jag har också funderat en del på det sorgliga och upprörande i att många kvinnor med afrikanskt hår gör vad som helst, inklusive använder jättestarka kemikalier, för att få sitt hår att bli rakt och "västerländskt". Detta skriver Chimamanda Ngozi Adichie (som skrev "En halv gul sol") mycket om i sin tredje roman, "Americanah". Den handlar om Ifemelu, som växer upp i Nigeria och aldrig har tänkt på sig själv som "svart" förrän hon kommer till USA som student. Hon blir kvar i USA och driver en framgångsrik blogg om hur hon, som ickeamerikansk svart, ser på rasfrågor i USA. Hon har flera långa förhållanden med amerikanska män, men kan aldrig riktigt glömma sin första stora kärlek, Obinze. Efter tretton år bestämmer sig Ifemelu för att återvända hem till Nigeria. "Americanah" är en lika stor läsupplevelse som "En halv gul sol", men inte lika tung. Den enda invändning jag har är att Obinze, och Ifemelus relation till honom, känns idealiserad, lite som den intellektuella kvinnans kärleksdröm. Jag tycker bättre om Adichie när hon är outhärdligt brutal i sin skildring av mänskliga relationer och känslor. Men det är en pytteinvändning på det stora hela! Läs!
Betyg: EEEE+
P.S. För den som VILL läsa om den intellektuella kvinnans kärleksdröm rekommenderar jag Dorothy Sayers deckare om Lord Peter Wimsey i stället!

Två bokcirkelböcker

I båda mina bokcirklar har vi i vår läst "Utrensning" av Sofi Oksanen. Denna omtalade och prisade bok belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2010. Den handlar om den gamla kvinnan Aliide som bor ensam på sin gård i Estland. En dag på 1990-talet ligger en ung kvinna avsvimmad på hennes gårdsplan. Efter viss tvekan tar Aliide hand om den unga Zara och till slut visar det sig att det inte var en slump att Zara hamnade just på Aliides gård. En parallell historia om syskonrivalitet, kärlek, motstånd, medlöperi, övergrepp, livslögner och överlevnad från 1930-talet och framåt rullas upp. Romanen är välskriven, lättläst och gripande och det är intressant att den tar upp Estlands 1900-talshistoria, som är ganska okänd här i Sverige trots att den ligger så nära, båda geografiskt och tidsmässigt. Även om romanen har stora förtjänster levde den inte upp till mina högt ställda förväntningar. Framför allt är det historien om Aliide och hennes syster och mannen som de båda älskar som jag retar mig på. Den känns inte trovärdig utan mer som en folksaga. Jag tycker inte heller att språket är så speciellt, även om det skimrar till då och då. Betyg: EEE+

Chimamanda Ngozi Adichie blev känd för några år sedan för "En halv gul sol", som jag tyckte mycket om. I bokcirkeln Det namnlösa sällskapet har vi nu läst hennes debutbok "Lila hibiskus". Den handlar om tonårsflickan Kambili, som växer upp med en pappa som utåt är en god kristen och förkämpe för mänskliga rättigheter, men som i hemmet terroriserar sin familj. När Kambili och henns bror för första gången får hälsa på sin faster och sina kusiner öppnar sig en annan värld för dem. "Lila hibiskus" är välskriven och medryckande, men den känns enklare än "En halv gul sol". Det är aldrig någon tvekan om vad som är rätt eller fel eller åt vilket håll berättelsen ska utvecklas. Betyg: EEE+

P.S. "Lila hibiskus" fick mig att tänka på bl.a. "Allt går sönder" (vilket jag tror är Adichies avsikt), "The poisonwood bible" och 80-talsklassikern "Törnfåglarna".

Afrikansk klassiker

"Allt går sönder" av Chinua Achebe har stått länge i min att läsa-hylla, men inget kunde passa bättre än att ta med och läsa den på en resa till Afrika! Visserligen gick resan till Etiopien och "Allt går sönder" utspelar sig i Nigeria, men den kändes ändå mycket relevant och jag märkte att jag ofta hänvisade till den i diskussioner om Afrikas utveckling, kolonialismen m.m. "Allt går sönder" omtalas som en av den afrikanska litteraturens viktigaste verk. Den skrevs på engelska och handlar om igbofolket vid tiden för koloniseringen. Jag förväntade mig en "svår" bok, men den var lättläst och ganska kort. I början irriterade jag mig på att så få kvinnor förekom i historien, men sedan blev de allt fler och författarens lågmält ironiska syn på det patriarkala samhälle han skildrar blev också allt tydligare. Förordet och texten i slutet om igbofolket gjorde läsningen än mer intressant. Betyg: EEEE

P.S. Läs också den moderna nigerianska klassikern "En halv gul sol".

När Dickens kom till Söderhavet

Berättaren i "Att tro på Mister Pip" av Lloyd Jones heter Matilda och hon är 13 år när historien börjar. Matilda bor på en krigshärjad ö i Stilla Havet. När skolläraren ger sig av träder den ende vite mannen i byn, Mr Watts, in i hans ställe. I brist på andra böcker läser han "Lysande utsikter" av Charles Dickens för barnen och låter dessutom barnens föräldrar och släktingar komma till skolan och berätta om sådant de känner till. Redan efter några få sidor var jag fast i den här boken, som fick mig att både skratta och gråta. Med ett utsökt vackert språk (mycket väl översatt av Olov Hyllienmark) berättar den om fantasins och litteraturens makt och magi, om människors relationer, om saknaden efter försvunna föräldrar, om krigets vansinne och mycket mer. Min enda lilla invändning är att jag tycker att boken tappar lite i koncentration mot slutet, men jag ger ändå högsta betyg! Betyg: EEEEE

P.S. Den här boken skapar givetvis en stark önskan att läsa "Lysande utsikter" också, så nu har jag lånat den på biblioteket!

P.S.2 Här kan man läsa mer om författaren Lloyd Jones och ön Bougainville där boken utspelar sig.

P.S.3 Läs också "En halv gul sol" av Chimamanda Ngozi Adichie.

Tio-i-topp under 2007

Här är de tio bästa böckerna jag läst under 2007:
1. "The Night Watch" ("Nattvakten") av Sarah Waters
2. "The Dead Hour" ("Vargtimmen") av Denise Mina
3. "Den nya kvinnostaden" av Nina Burton
4. "Undantaget" av Christian Jungersen
5. "Never let me go" av Kazuo Ishiguro
6. "Dödens kemi" av Simon Beckett
7. "Den indiske tolken" av Jhumpa Lahiri
8. "Half of a yellow sun" ("En halv gul sol") av Chimamanda Ngozi Adichie
9. "Kärlekens historia" av Nicole Krauss
10. "Glenkill" av Leoni Swann

GOTT NYTT BOKÅR!

Välskrivet och outhärdligt om Biafra

"Barnen i Biafra" var ett begrepp när jag växte upp, men det enda jag visste om dem var att de svalt. Efter att ha läst "Half of a yellow sun" ("En halv gul sol") av Chimamanda Ngozi Adichie vet jag mer om vad som hände när Biafra bröt sig ur Nigeria 1967 och det blev inbördeskrig. I boken får man följa ett antal personer med olika bakgrund: en fattig pojke blir alltiallo hos en revolutionär akademiker och hans överklassflickvän, vars tvillingssyster lever ihop med en engelsman. I första delen av boken lever de helt normala liv, men allt vänds upp och ned när kriget bryter ut. Man sugs in berättelsen, som blir som mest outhärdlig precis i skildringen av övergången från normalt liv till krig. I rena krisskildringar blir man avtrubbad av alla som dör och bristen på allting, men fasans verkliga omfattning blir som mest uppenbar när den ställs mot skildringen av det normala medelklasslivet i villan i universitetsstaden. Boken handlar dock inte bara om kriget utan nästan mer om mänskliga relationer - relationer mellan män och kvinnor, mellan syskon och mellan föräldrar och barn. Läs den här boken både för den litterära upplevelsen och för att den ger nya kunskaper! Betyg: EEEE+