Maisie i München

Jag tycker att det är beundransvärt att hålla uppe kvaliteten i en deckarserie så som Jacqueline Winspear har gjort i sin serie om Maisie Dobbs. Tolfte delen heter "Journey to Munich" och när den börjar är Maisie tillbaka i England efter sin långa frånvaro (se "A Dangerous Place"). Som titeln antyder blir hon dock inte kvar så länge utan tar på sig ett uppdrag att åka till München för att få ut en engelsk företagare och uppfinnare som har suttit fängslad i Dachau i två år. Winspear är väldigt bra på att hitta en balans mellan psykologisk trovärdighet, fantastiska miljöskildringar och spännande historier och hon gör det också i denna deckare. Och så sår hon ett litet frö till hopp om att Maisie en dag faktiskt ska få uppleva kärleken igen!
Betyg: EEEE+

Flickan som överlevde

Jag har läst Cordelia Edvardsons självbiografi "Bränt barn söker sig till elden" från 1984 förut, men nu har jag läst om den, efter att ha läst Lotta Lundbergs "Timme noll". Edvardson berättar osentimentalt om sin uppväxt som utomäktenskapligt barn till en katolsk mor och en judisk far. Trots sin katolska uppfostran klassas hon som judinna och hamnar i koncentrationsläger. Skildringen därifrån är fruktansvärd och berörande. Edvardson skildrar också, på ett lite mer poetiskt sätt, hur det var att komma till Sverige efter kriget och hur hennes liv här utvecklade sig. Detta är en klassiker som inte ska missas!
Betyg: EEEE+

Egoisterna och deras offer

Lotta Lundberg vann Sveriges Radios romanpris för "Timme noll" och det var välförtjänt. Det här är en av de bästa böcker jag läst i år! Romanen följer tre personer i tre olika tider: Hedwig, som 1945 försöker ta sig ut ur det sönderbombade Berlin. Tonåriga Isa, som iscensätter mord på sina dockor och får gå i terapi hos "psykot" i 1980-talets Uppsala. Och Ingrid, som 2005 ger upp sin yrkeskarriär som psykolog för att följa med sin parkinsonsjuke man till en skärgårdsö där han fått en tjänst som kyrkoherde. Berättelsernas enda gemensamma faktor är författaren och journalisten Cordelia Edvardson, men kopplingen är svag: Hedwig är Cordelias mamma och de andra två hör henne på radion och blir väldigt berörda av henne. Något annat som förenar de tre historierna är att de handlar om självupptagna människor och visar hur de närmaste drabbas av deras egoism.
Betyg: EEEEE
P.S. Nu vill jag läsa om Cordelia Edvardsons självbiografiska bok "Bränt barn söker sig till elden" från 1984. Där berättar hon om hur hon överlevde Förintelsen.

Får man skoja om Hitler?

I Timur Vermes satiriska roman "Han är tillbaka" vaknar Hitler upp i dagens Berlin. Han uppfattas som en komiker som går helt in i sin roll, gör succé i teve och får sitt eget teveprogram. I början tyckte jag att boken var ganska tråkig och jag hade svårt att hänga med i alla interntyska referenser. (När jag hade läst ut boken såg jag att det fanns en lista med ordförklaringar längst bak.) Sedan kom jag till ett roligt avsnitt där Hitler besöker det tyska nynazistiska partiet och efter det tyckte jag att historien tog fart. När jag väl börjat tycka att historien var underhållande började jag dock fundera på om det verkligen är okej att skoja om Hitler på det här sättet. Han framstår som så - ofarlig. Vermes förefaller inte heller veta riktigt vart han vill komma med sin historia. Men kanske är detta det värsta som skulle kunna hända Hitler - att ingen tar honom på allvar?
Betyg: EEE

Skrivet i sepia

Jag blev nyfiken på romanen "All the Light We Cannot See" av Anthony Doerr efter att ha hört att den blivit en storsäljare i USA. Den utspelar sig i Frankrike och Tyskland under andra världskriget, men handlar inte om förföljelsen av judar, till skillnad från de flesta andra böcker jag läst om perioden. Läsaren får parallellt följa två personer: den blinda, franska flickan Marie-Laure och den tyska pojken Werner. Marie-Laure flyr tillsammans med sin pappa från Paris när tyskarna invaderar staden och de hamnar i Saint-Malo i Bretagne. Werner är ett föräldralöst, tekniskt geni, som blir antagen till en nazistisk elitskola. Det är en vacker och underhållande historia som berättas i korta, medryckande kapitel, men den är alldeles för romantisk och orealistisk för min smak. Trots alla hemskheter som beskrivs är allt som höljt i en slöja av sepia och blir aldrig riktigt berörande. Och boken lider allvarligt av den amerikanska oförmågan att förstå att "less is more".
Betyg: EEE

Det bortglömda folkmordet

Så här på dagen 70 år sedan Auschwitz befriades känns det bra att få skriva om "Jag heter inte Miriam" av Majgull Axelsson. Den handlar om Miriam som firar sin 85-årsdag i det vackra hemmet i Nässjö. Omgiven av sin närmaste familj säger hon till slut de otänkbara orden "Jag heter inte Miriam". För hon är egentligen den romska flickan Malika, som misstogs för judinna vid ankomsten till Ravensbrück och tack vare det fick chansen att börja ett nytt liv i Sverige efter kriget. (För romer rådde inreseförbud fram till 1954.) Axelsson skriver engagerat och medryckande, både om liv och död i koncentrationslägren, om de s.k. tattarkravallerna i Jönköping 1948, om flyktingarnas PTSD och svenskarnas ovilja att prata om det obehagliga som förevarit. Detta är en bok som måste läsas!
Betyg: EEEEE 

P.S. Jag rekommenderar också: 

• "Begrav mig stående" av Isabel Fonseca (Kort recension finns under fliken Emmas bokrecensioner 2000-2002.)
• "Den dag jag blir fri - En bok om Katarina Taikon" av Lawen Mohtadi 
• "Ninas resa" av Lena Einhorn
• "Ett kort uppehåll på vägen till Auschwitz" av Göran Rosenberg
• "Maus - en överlevandes historia" av Art Spiegelman
•  "Herr Isakowitz skatt" av Danny Wattin
• "Boktjuven" av Markus Zusak 
• "Den osynliga bron" av Julie Orringer 
• "Ingen kommer att tro mig" av Hélène Berr
• "Bränt barn söker sig till elden" av Cordelia Edvardsson
• "Sophies val" av William Styron
• "Skuggorna vid träbron", "Lång är gryningen" och "Livet till mötes" av Zenia Larsson. 

Missa inte heller att Katarina Taikons barnböcker om Katitzi snart kommer i nytryck!

Vilsna unga vuxna

Jag trodde att "Ryssar är såna som gillar björkar" av Olga Grjasnowa skulle handla om ryssar, men det gör den mycket lite. Huvudpersonen Masja är visserligen av ryskt ursprung, men hon är uppväxt i Azerbajdzjan och flydde sedan med sin familj till Tyskland, dit de var välkomna tack vare att familjen var judisk. Språkbegåvade Masja är i 20-25-årsåldern, pluggar till tolk och bor med sin (öst)tyska pojkvän Elias i Frankfurt. Hennes f.d. pojkvän är född i Libanon och bor i USA och bästa vännen är född i Tyskland av turkiska föräldrar. Andra halvan av boken utspelar sig i Israel. Det handlar mycket om identitetssökande, tillhörighet, rasism och nationalism. Ämnena intresserar mig och boken är lättläst, men jag kommer hela tiden på mig själv med att önska att jag i stället läste någon annan bok som handlar om de här frågorna. Grjasnowa lyckas varken göra sina personer eller ämnen tillräckligt intressanta.
Betyg: EE
P.S. För den som vill läsa om unga vuxna i Frankfurt rekommenderar jag "Timmen mellan hund och varg". När det gäller unga i Israel skulle jag hellre läsa "Det eviga folket är inte rädda" av Shani Boianjiu.

Tyskt massmord i krigets skugga

"Mordbyn" av Andrea Maria Schenkel är något i Sverige så ovanligt som en tysk deckare. Den fick mycket uppmärksamhet för några år sen och nu har jag äntligen läst den i och med att bokcirkeln Det namnlösa sällskapet gjorde en nystart. "Mordbyn" är en kort och kompakt deckare som utspelar sig i en liten by på tyska landsbygden. Det är mitten av 1950-talet och krigets skugga vilar ännu tung över byn och dess invånare. Den kusliga berättelsen om vad som hände på gården Tannöd berättas i fragment av många olika röster. Det ger en lite dokumentär känsla åt berättelsen och får mig att tänka på Truman Capotes "Med kallt blod". Tyvärr levde boken inte upp till mina högt ställda förväntningar. Det korta formatet ger inget utrymme för fördjupning som kunde ge mer psykologisk trovärdighet. Jag tycker också att det är något tillgjort över språket, som försöker låta gammeldags.
Betyg: EE
P.S. Läs hellre "Dark places" ("Mörka platser") av Gillian Flynn eller ovan nämnda "Med kallt blod" ("In cold blood").

Två tyska systrar

Jag hade inga som helst förväntningar på "Timmen mellan hund och varg" av Silke Scheuermann när jag började lyssna på ljudboken. Jag lånade den mest för att det var en av få romaner som fanns i mp3-format på bibblan och som inte var en svensk deckare. Boken utspelar sig i nutid i Frankfurt och berättaren är en kvinna i 30-årsåldern. Hon har nyligen kommit tillbaka till Tyskland efter att ha bott utomlands i många år och nu återupptar hon kontakten med sin syster. Berättelsen utvecklar sig till en tät historia om samspelet mellan berättaren och hennes syster och några få personer runt dem. Berättandet är mycket konkret, med noggranna beskrivningar och gatuadresser, och historien är ganska vardaglig, men ändå hela tiden fängslande. Jag tyckte om den. Roligt också att läsa något samtida från Tyskland - det är inte ofta jag gör det! Inläsningen av Sissela Kyle är utmärkt.
Betyg: EEEE