Eldens själ

"Soul of the fire" är åttonde delen i Eliot Pattisons udda deckarserie om den kinesiske f.d. kriminalpolisen, numera dikesinspektören, Shan i Tibet. Här blir Shan plötsligt och oväntat utsedd att ingå i en kommission som ska granska den våg av självmord genom bränning som sveper över Tibet. I kommissionen ingår tre utlänningar, så syftet med den är att visa upp en respektabel fasad mot omvärlden och försöka dölja att självmorden är en protest mot den kinesiska regeringens outtröttliga och hänsynslösa kamp för att utrota den tibetanska kulturen. Shan försöker på sitt vanliga, envisa och lågmälda sätt att ta reda på sanningen bakom de kulisser som myndigheterna visar upp. Pattisons deckare är sympatiska och underhållande, även om tempot är ganska lågt. "Soul of the fire" fortsätter i samma stil som de tidigare.
Betyg: EEE+

Försvunna barn på Falklandsöarna

Jag blir mer och mer förtjust i Sharon Bolton! (Klicka på etiketten Bolton nedan så kan du läsa vad jag skrivit om hennes tidigare deckare.) I "Små svarta lögner" ("Little Black Lies") har Bolton lämnat London och polisen Lacey Flint och förflyttat sig till Falklandsöarna. Det är en fantasieggande plats som Bolton beskriver detaljerat och levande. Huvudpersonen Catrin är bedövad av sorg efter att hennes två söner dött i en olycka tre år tidigare. Hennes man har lämnat henne och sin bästa vän Rachel har hon inte pratat med sedan olyckan hände, eftersom hon anser att den var Rachels fel. Catrin har svårt att engagera sig i något, men att två små barn har försvunnit på öarna de senaste åren har förstås inte undgått henne. När så ett tredje barn försvinner dras Catrin in i letandet och livet tar en ny vändning. Jag gillar att Bolton inte presenterar alla omständigheter rakt upp och ned för läsaren utan man får pusselbit efter pusselbit tills man har hela bilden. Och då menar jag inte bara själva deckargåtan, utan personerna och deras inbördes relationer. (En annan författare som skriver deckare på det sättet är Eliot Pattison.)
Betyg: EEEE+

Trippelmord i Tibet

"Mandarin Gate" är den sjunde delen i Eliot Pattisons deckarserie som utspelar sig i Tibet och har den f.d. polisen Shan i huvudrollen. I den här boken har Shan fått ett jobb som dikesinspektör i en tibetansk dal. Ett självmord och ett osannolikt trippelmord i en klosterruin får Shan att fräscha upp detektivkunskaperna igen. Man ska nog inte läsa Pattisons böcker för tätt efter varandra, för de är ganska lika, men de är alla bra och mycket sympatiska och så även den här.
Betyg: EEEE

Sanningssökande i moderbergets skugga

"The Lord of Death" heter den sjätte delen i Eliot Pattisons deckarserie om hankinesen Shan som lever som en fredlös i Tibet. Han har blivit utsedd att forsla ned kropparna efter förolyckade sherpas från det heliga berget Chomolungma, som vi känner som Mount Everest. På en sådan tur hamnar han mitt i en dramatisk händelse: en buss full med fängslade munkar har stoppats av ett jordskred och munkarna försöker fly upp längs bergssluttningen medan vakterna skjuter efter dem. Strax därefter upptäcker Shan att lite längre bort på vägen har två kvinnor i en bil blivit skjutna. Den ena är den kinesiska turismministern och den andra en västerländsk bergsklättrare. Som vanligt i Pattisons böcker förstår varken Shan eller läsaren någonting från början, men på sitt systematiska och envetna sätt börjar Shan nysta i mysteriet. I den här boken har Pattison själv gett en beskrivning som stämmer bra in på hans egna böcker:

"Once all of his investigations had been linear, one fact linking to the next in quick progression leading to the truth. But in Tibet all his puzzles were like giant tangkas, the traditional religious paintings with overlaps of deities, suffering humans, protector demons, even alternate worlds, linked not by events so much as expectation and hope, by relationships in other, earlier Buddhist lives."

Som alltid skildrar Pattison Tibets befolkning och kultur på ett sympatiskt sätt och ger, vad jag tror, en sanningsenlig bild av den kinesiska regeringens hårdhänta försök att utplåna denna kultur. Den här boken är mer realistisk än vissa av de tidigare böckerna i serien, som hade inslag som närmade sig fantasyn, men inte mindre spännande för det. Betyg: EEEE

P.S. Klicka på etiketten Pattison för att se vad jag skrivit om de tidigare böckerna i serien.

2 x Navajo

Av en slump (om nu slumpen finns) har jag råkat läsa två böcker i rad som handlar om Navajoindianer. Den första, "Coyote Waits" ("Coyote väntar") av Tony Hillerman, tipsade min amerikanska kompis Dianne mig om. Jag hade aldrig hört talas om Hillerman, men han har skrivit en rad deckare som utspelar sig bland Navajoindianer i New Mexico. Huvudpersonerna i "Coyote Waits" (skriven 1990) är två polismän som tillhör indianreservatets egen polisstyrka. När en av deras egna blir mördad börjar de på var sitt håll utreda mordet. Själva mordgåtan är ganska okomplicerad, vilket jag gillar, eftersom många deckare har alldeles för komplicerade intriger nuförtiden. I stället lägger Hillerman mycket energi på att skildra Navajoindianernas traditioner och myter. På det hela taget en mycket sympatisk deckare! Betyg: EEEE



"Coyote Waits" slutar med att en av huvudpersonerna planerar att åka till Asien för att söka efter Navajofolkets rötter i Mongoliet eller Tibet. Lustigt nog handlar nästa bok jag läste, "Prayer of the Dragon" av Eliot Pattison, just om en Navajoindian som kommit till Tibet för att söka efter folkens gemensamma rötter! "Prayer of the Dragon" är Pattisons femte bok om kinesen Shan som lever bland illegala munkar i Tibets otillgängliga berg. I den här boken kallas han till en avlägsen by där två främlingar hittats döda och en tredje, medvetslös man, nu anklagas för morden. Byn, som verkade så isolerad, visar sig ligga på ett berg som är fullt av folk. Där finns bl.a. en hemlig kinesisk raketbas, ett luxuöst minipalats för en pensionerad vetenskapsman, en galen eremit och ett stort antal vildsinta guldgrävare. Som i alla Pattisons böcker förstår man från början mycket litet, men bit för bit läggs pusselbitarna på plats och mysterierna förklaras. Pattison skapar en mycket speciell stämning i sina böcker. För att få till sin intrig och skapa spänning lägger Pattison in inslag som gör att boken närmar sig äventyrsromanen eller till och med fantasyn. Betyg: EEEE
P.S. Klicka på etiketten "Pattison" nedan om du vill läsa vad jag skrivit om några tidigare böcker i serien.

Annorlunda Tibetdeckare

"Beautiful ghosts" är den fjärde delen i Eliot Pattisons deckarserie om kinesen Shan som lever bland illegala munkar i Tibet. "Beautiful ghosts" inleds med att ett otillåtet firande av Dalai Lamas födelsedag i ett raserat kloster avbryts av att en gammal munk dyker upp alldeles nedblodad och säger sig ha dödat en person. Shan hittar ett underjordiskt rum med en stor blodfläck, men inget lik. Jag gillar Pattisons långsamma berättarstil och hans väldigt sympatiska beskrivning av tibetanerna och deras kultur. Han lär ut massor om Tibet utan att tonen blir undervisande eller mästrande. Personskildringarna är också fina. Människor tillåts vara mångfasetterade och inte bara onda eller goda. Shans vänskap med en amerikansk och en kineisk utredare, samt hans trevande försök att närma sig sin son är också bra beskrivna. Den här boken har dock fler konventionella deckar-/thrillerinslag än de tidigare böckerna i serien, vilket jag tycker är lite onödigt. Det blir också lite för mycket av hemliga koder, underjordiska gångar, lönndörrar och dolda skatter. Spännande i och för sig, men det gör hela historien mer verklighetsfrämmande och därigenom mindre berörande. Betyg: EEEE

P.S. De tidigare böckerna heter "Dödsmantrat" ("The Skull Mantra"), "Stenkällan" ("Water touching stone") och "Bone Mountain".

Tema: Kina, del 2

Nu har jag läst några böcker med Kinakoppling igen:

"Näckrosteatern" av Lulu Wang handlar om en tonårsflicka som växer upp under kulturrevolutionen. Jag gillade inte den naivistiska (poetiska?) stilen och tyckte att omkastningen av kronologin var helt onödig. Ett tag var boken dessutom så tråkig att jag tänkte lägga den ifrån mig, men sedan fångade den mitt intresse ett litet tag igen. Slutet är dock jättekonstigt. Wang har skrivit en bok till: "Syréndrömmar", men den tänker jag inte läsa! Betyg: E

"Döttrarnas rike" av Yang Erche Namu och Christine Mathieu. Yang Erche Namu är tydligen en känd person i Kina (sångerska och fotomodell). I den här boken berättar hon om sin uppväxt i ett avlägset bergsområde i södra Kina. Hon hör till mosofolket, som är ett matrilinjärt folk. Kvinnorna är hushållens överhuvuden och det finns inga äktenskap. Det är inte den mest fantastiska litteratur jag läst, men intressant att läsa om ett folk och ett sätt att leva som man aldrig hört talas om! Betyg: EEE

"Water Touching Stone" av Elliot Pattison. Amerikanen Pattisons bok utspelar sig i nutid i Tibet och grannprovinsen Xinjiang. Det är en slags deckarhistoria, med hankinesen Shan Tao Yun som detektiv, men en mycket okonventionell sådan. I långsam takt reds gåtorna ut och under tiden skildras en fantastisk bergsnatur, hotade nomadkulturer, buddhistiska trosföreställningar och ritualer, motståndsmän och lamor, övergivna ökenstäder och mycket mer. Man får ingen positiv syn på den kinesiska regeringen (om man nu mot förmodan hade det innan...), men man lär sig mycket och man får en underbar litteraturupplevelse. Läs också Pattisons första bok om Shan Tao Yun: "The Skull Mantra" ("Dödsmantrat"). Betyg: EEEE

P.S. Tecknet ovan betyder "tur".