Visar inlägg med etikett Runeborg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Runeborg. Visa alla inlägg

29 december 2013

2013 års bästa böcker

I år blir det en 20-i-topp-lista där många av mina favoritförfattare figurerar:

1. "Agaat" av Marlene van Niekerk

2. "The Beggar Maid" (Tiggarflickan) av Alice Munro

3."Wolf Hall" av Hilary Mantel

4. "Bring Up the Bodies" av Hilary Mantel

5. "Drömfakulteten" av Sara Stridsberg

6. "Ru" av Kim Thúy

7. "En storm kom från paradiset" av Johannes Anyuru

8. "Dag" av Björn Runeborg

9. "Egenmäktigt förfarande" av Lena Andersson

10. "Tell the Wolves I'm Home" (Låt vargarna komma) av Carol Rifka Brunt

11. "Bländad av ljuset" av Zoë Wicomb

12. "The Goldfinch" (Steglitsan) av Donna Tartt

13. "Sisterland" av Curtis Sittenfeld

14. "Americanah" av Chimamanda Ngozi Adichie

15. "Häxringarna" av Kerstin Ekman

16. "Springkällan" av Kerstin Ekman

17. "Dear Life" (Brinnande livet) av Alice Munro

18. "The Bellwether Revivals" av Benjamin Wood

19. "I odjurets trädgård" (In the Garden of Beasts) av Erik Larson

20. "The End of Everything" av Megan Abbott

Gott Nytt Läsår!



P.S. Här kan du läsa om 2012 års bästa böcker.

15 maj 2013

Ställföreträdande liv

I bokcirkeln "Det namnlösa sällskapet" har vi läst den tunna romanen "Dag" av Björn Runeborg. Boken utspelar sig huvudsakligen i Uppsala, vilket gör den extra rolig att läsa för den som bor i eller känner till staden. "Dag" handlar om Miranda, som från 15 års ålder är helt förhäxad av den några år äldre Dag Hammarskjöld. Hon följer honom på Uppsalas gator, väntar utanför läroverket där han går och tar kvällspromenader upp till slottet och tittar mot det fönster hon tror är Dags. Hon lär känna Henrik, som delar hennes fascination och beundran för Dag Hammarskjöld. Ingen av dem känner honom eller har ens pratat med honom. Genom nedslag vid ett antal tidpunkter från 1920-talet och framåt får man som läsare följa det udda paret och deras gemensamma passion. Det är en originell, ganska bisarr, men mycket älskansvärd historia. Det vackra språket är späckat med vad jag uppfattar som 1900-talsord (t.ex. svärmeri, harm, nederlag, modlöshet, tillgivenhet, beundran, sjåpa sig, högdragen), vilket hjälper till att förankra berättelsen i tiden. Jag sögs in i berättelsen och läsningen väckte hela tiden en massa nya tankar hos mig. Den lågmälda humorn gillade jag också.
Betyg: EEEEE