I bokcirkeln "Det namnlösa sällskapet" har vi denna månad läst en ukrainsk bok, vilket inte hör till vanligheterna för mig. Den heter "Döden och pingvinen" och är skriven av Andrej Kurkov. Huvudpersonen Viktor har blivit lämnad av sin flickvän och som enda sällskap har han en kungspingvin, som han fått från djurparken. När Viktor får i uppdrag av en tidning att skriva dödsrunor över ännu ej döda personer sätts en handling i gång som får stora återverkningar på Viktors liv. Boken utspelar sig några år efter Sovjetunionens fall. Bilden av Ukraina som framträder är inte så trevlig: ett samhälle präglat av korruption, våld och rädda, oföretagsamma medborgare. Boken är skriven på ett språk som jag tyckte mycket om med vackra, finurliga metaforer och vändningar. Översättningen känns också mycket bra, även om jag förstås inte kan jämföra med originalet. Jag tycker också om miljöskildringarna och den milda absurdismen. Däremot tycker jag att själva handlingen är lite för tunn och att Kurkov inte knyter ihop sin historia ordentligt på slutet. Den är också bitvis lite tjatig och långsam. Kvinnoskildringarna och psykologin lämnar en del övrigt att önska.
Betyg: EEE
