Rebellens mamma

Jag fortsätter att upptäcka Colm Tóibíns romaner efter att ha gillat "Brooklyn" och "Nora Webster". I somras lyssnade jag på "The Testament of Mary" ("Marias testamente") i en uppläsning av Meryl Streep. Tóibín låter Jesu mor berätta en skitigt realistisk, mycket mänsklig version av världens kanske mest kända berättelse. Hur kan det ha varit att vara mor till en rebellisk predikant i ett ockuperat land? Jag tycker att det är fascinerande lyssning och Streep gör berättelsen trovärdig.
Betyg: EEEE

Änkan som skaffade sig ett liv

Eftersom jag tyckte så mycket om "Brooklyn" av Colm Tóibín fortsatte jag med "Nora Webster" av samma författare. Den kom på svenska förra året, men jag har läst den på engelska. Den utspelar sig i den lilla irländska stad som huvudpersonen i "Brooklyn" kommer ifrån. Det är sent 1960-tal och den medelålders fyrabarnsmamman Nora Webster blir änka. På ett väldigt sympatiskt och lågmält sätt berättar Tóibín om Noras kamp för att hantera sin och barnens sorg samtidigt som hon måste skaffa en försörjning. Till slut blir det också lite utrymme över för henne att hitta ett eget liv, egna vänner och intressen. Tóibíns sätt att skriva om mänskliga relationer, med kvinnor som huvudpersoner och med förmågan att göra det vardagliga livet oupphörligt intressant passar min smak väldigt bra. Faktum är att Tóibín påminner om två av mina andra favoritförfattare: Alice Munro och Anne Tyler.
Betyg: EEEEE

2016-08-19: Jag blev så nyfiken på vilken inspelning av Beethovens ärkehertigtrio som beskrevs i "Nora Webster" att jag skrev till Klassisk morgon i P2 för att få hjälp. De listade ut att det var den här inspelningen från 1970 med Daniel Barenboim, Pinchas Zukerman och Jacqueline du Pré. Otroligt vacker (och otroligt fint beskriven i boken)! 

 

En irländska i New York

"Brooklyn" av Colm Tóibín har precis blivit filmatiserad och av filmaffischen (som är bokens omslag i den utgåva jag läst) och trailern får man intrycket att handlingen helt och hållet kretsar runt en  kvinnas val mellan två män. I boken måste man dock komma över halvvägs innan den första killen ens dyker upp! Huvudpersonen heter Eilis Lacey och hon bor med sin mamma och storasyster i en irländsk småstad. Det är tidigt 50-tal och Eilis, som är utbildad i bokföring, lyckas inte få något arbete. Pappan är död och bröderna har flyttat till England för att få jobb. Genom kontakter lyckas storasystern ordna ett arbete åt Eilis i USA och lite motvilligt bryter hon upp från allt välkänt och ger sig av för att skapa sig ett nytt liv. Colm Tóibín var en ny bekantskap för mig och jag är väldigt glad för att jag har upptäckt honom! Hans sätt att skriva är helt i min smak. Han gör något som man inte så ofta ser hos manliga författare: han sätter kvinnor i fokus och berättar på ett lågmält sätt om människor och deras relationer på ett psykologiskt trovärdigt sätt. Jag vill absolut läsa mer av denna författare!
Betyg: EEEEE
P.S. "Brooklyn" verkar inte finnas på svenska, men 2015 kom "Nora Webster" i svensk översättning. Sedan tidigare finns bl.a. "En lång vinter" och "Marias testamente".

Faran med att låta böcker styra livet

Många författare verkar drömma om att skriva en ny "Den hemliga historien" och irländska Barry McCrea gör ett skamlöst försök i sin "The First Verse" från 2005. Jag var inte så förtjust i originalet och den här bleka kopian orkade jag inte ens läsa ut. Den utspelar sig i Dublin under den keltiska tigerekonomins tid. Huvudpersonen Niall börjar plugga på universitetet där han skaffar sig vänner och utforskar sin (homo)sexualitet. Men han dras också in i något slags hemligt sällskap som använder böcker för att få svar på livets alla frågor, stora som små. Jag läste 125 sidor som jag tyckte mest bestod av ganska tjatiga beskrivningar av studentlivet och Dublins pubar och nattklubbar. Skildringarna av det hemliga sällskapets ritualer väckte heller inget intresse hos mig, så jag kände inget behov av att lägga mer tid på denna bagatell.
Betyg: EE
P.S. Denna recension i The Guardian uppmärksammar romanens brister men förklarar också varför det kan vara värt att läsa vidare.
P.S. 2 Jag rekommenderar mycket hellre "The Bellwether Revivals"  och "The Lake of Dead Languages". 

Infernaliskt på internat

Med ett undantag har jag tyckt mycket om irländska Tana Frenchs deckare. (Klicka på etiketten French nedan för att se vad jag skrivit om henne tidigare.) Hennes femte bok heter "The Secret Place" och den är väldigt koncentrerad i tid och plats: den utspelar sig under en dag på en katolsk internatskola för flickor. Ett år tidigare blev en tonårspojke från en närbelägen pojkskola mördad på flickskolans område. Polisen kom ingen vart, men nu får man en ny chans när någon satt upp ett kort på mordoffret med orden "Jag vet vem som mördade honom" på skolans anslagstavla. Berättaren är en ung polis som genom den nya ledtråden får en chans att visa att han duger som mordutredare. Vartannat kapitel utgörs av hans berättelse om dagen på internatskolan, om förhören med skolflickorna och om samarbetet med den knepiga kvinnliga kollegan. Vartannat kapitel utgörs av tillbakablickar där man får följa alla inblandades väg fram till mordet. Fram träder en historia om vänskap, kärlek, maktspel, könsroller och psykologi. Det är mycket skickligt och mycket vackert berättat. Jag önskar bara att French hade låtit bli det lilla övernaturliga inslaget.
Betyg: EEEE+
P.S. Läs också "Dare Me" av Megan Abbott. För den som gillar att läsa om tonårsflickor med övernaturliga krafter rekommenderar jag "Cirkeln"; "Eld" och "Nyckeln" av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren.

Irland efter krisen

"Broken Harbour" är den fjärde deckaren av irländska Tana French. (Klicka på etiketten French nedan så kan du läsa vad jag skrivit om de tidigare.) Huvudperson och berättare är kriminalpolisen Michael Kennedy. Han tilldelas ett fall där en hel familj verkar ha mördats i sitt hem. Till sin hjälp får han en nybörjare på avdelningen. French har skrivit en ganska klassisk polisdeckare, men hon gör något speciellt av det. Själva deckargåtan är skickligt konstruerad och presenterad, men det jag tycker allra bäst om är människoskildringen. Att låta huvudpersonen berätta i jag-form och demonstrera både sina goda och dåliga sidor fungerar jättebra. Därigenom får man också se hur Kennedys bild av personerna runt omkring honom förändras, framför allt relationen till partnern Richie. Boken ger också en dyster och realistisk bild av Irland efter finanskrisen, med arbetslöshet, halvfärdiga byggprojekt och pessimism.
Betyg: EEEE

Ointressant kärlekshistoria

Jag vill verkligen gilla "Ghost Light" ("Spökljus") av Joseph O'Connor, men det går tyvärr inte. Boken börjar i 1950-talets London där Molly Allgood, en äldre, alkoholiserad skådespelerska, kämpar för att behålla livet och värdigheten. Hon ser tillbaka på sin ungdom i Dublin, då hon hade ett kärleksförhållande med dramatikern John Synge. Berättelsen har verklighetsbakgrund, vilket jag tycker är det mest intressanta med den. O'Connor misslyckas nämligen, i mina ögon, helt med att göra historien engagerande och trovärdig. Jag orkade inte ens läsa hela boken utan hoppade över en lång bit.
Betyg: EE
P.S. Boken har fått fina recensioner, så andra tycker uppenbarligen inte som jag om denna bok.
P.S. 2 Läs hellre O'Connors utvandrarroman "Hoppets stjärna", men strunta i uppföljaren "Guvernörens hustru".

Modern deckare eller irländsk folksaga?

Jag har lyssnat på "Darling Jim" av Christian Mörk och är lite villrådig över hur jag ska beskriva denna bok. Jag visste inget om den innan och valde den bara för att den verkade vara den enda mp3-boken på biblioteket som inte var en svensk deckare. (Det fanns inte särskilt stort urval över huvud taget.) Av baksidestexten fick jag intrycket att det var någon slags sagoaktig berättelse som utspelade sig i en liten stad på Irland och jag antog att den utspelade sig i förgången tid. När jag började lyssna började det dock som en modern deckare i en förort till Dublin. Först efter ett tag kommer man till den lilla staden där tre föräldralösa systrar blir bekanta med en charmig, kringresande sagoberättare, vilket leder till katastrof. Boken är alltså en mycket originell blandning av saga och modern deckare i irländsk miljö. Det var ganska spännande, men jag blev inte helt övertygad. Betyg: EEE

Förfelat feelgoodförsök

Londonbon Israel Armstrong är en boknörd som inte lyckats så bra i sin karriär som bibliotekarie. När han får ett jobb på ett kommunalt bibliotek på Nordirland packar han därför ihop sina grejer (mest böcker förstås) och ger sig av. När han kommer fram visar det sig dock att biblioteket är nedlagt och det enda han erbjuds är en skraltig bokbuss som saknar en viktig detalj: böcker. De verkar nämligen ha blivit stulna. Detta är den mycket odramatiska deckarhistorien i "Fallet med de försvunna böckerna" av Ian Sansom. Jag tror att Sansom försöker skriva lättsam feelgood för bokälskare (i stil med "Guernesys litteratur- och potatisskalspajssällskap") men han lyckas inte riktigt. Boken känns tramsig och pratig och personerna, som förstås ska vara lantliga original av olika slag, är platta, ointressanta och osympatiska. Det är synd, för det hade kunnat bli så bra! Betyg: EE

Ojämnt med Tana French

Jag tyckte mycket om Tana French första deckare "In the woods". Nu har jag läst den andra, "Faithful Place" (verkar inte finnas på svenska), och börjat på den tredje, "The likeness" ("Okänt offer").

Huvudpersonen i "Faithful Place" heter Frank Mackey och är polis med undercoververksamhet som specialitet. (I tredje delen får man veta att han varit Cassie Maddox chef.) Han är i 40-årsåldern, frånskild med en nioårig dotter och ingen kontakt med sin övriga familj. En dag får han ett telefonsamtal som gör att han åker hem till huset på Faithful Place, där han växte upp med många syskon, en misshandlad mamma och en alkoholiserad pappa (ungefär lika muntert som i "Ängeln på sjunde trappsteget"). I boken förekommer det givetvis en mordhistoria, som är riktigt spännande, men det allra mest intressanta är Franks uppgörelse med sin familj och sin bakgrund. Morden berör honom inte som polis i första hand, utan mycket mer personligt. Jag gillar Frenchs långsamma berättartakt och slängiga språk med massor av humor (och svärta). Skildringen av Dublins mindre pittoreska kvarter, nu och på 1970- och 1980-talen, är också lysande. Betyg: EEEE


Jag hade givetvis höga förväntningar på Frenchs tredje deckare, "Okänt offer" ("The likeness"), som jag läste på svenska. Huvudpersonen i den är Cassie Maddox från "In the woods". Hon får gå tillbaka i sin gamla roll som undercoverpolis när det dyker upp ett mordoffer som är hennes exakta avbild och som har övertagit en fejkad identitet som Cassie tidigare använt. Målet är att Cassie ska nästla sig in i en tajt grupp bestående av fyra doktorander i engelsk litteratur, som bor tillsammans i ett gammalt hus på landet. Det är alltså ett upplägg som påminner om Donna Tartts "Den hemliga historien". Jag brukar ju gilla aka-porr, men den här gången funkar den inte. Jag köper helt enkelt inte upplägget med två identiskt lika personer (som inte är enäggstvillingar) eller att fyra forskarstudenter i nutid inte skulle använda datorer över huvud taget (vilket verkar vara nödvändigt för att plotten ska funka). Eftersom historien inte griper tag tycker jag också att det blir för segt, så efter 150 sidor la jag ifrån mig boken. Betyg: EE

Nu hoppas jag att French kommer igen i bättre form i fjärde boken: "Broken Harbour" (ännu ej utkommen).

2010-12-18: Inser nu att "Okänt offer" är den andra delen och "Faithful Place" den tredje. Då blir det lite mer logiskt att "Faithful Place" ännu inte kommit på svenska!

Lögner, minnen och mord

Berättaren i Tana French debutdeckare "In the woods" ("Till skogs") heter Rob Ryan och är polis. Tillsammans med sin kollega Cassie Maddox ska han utreda ett mord på en tolvårig flicka i en förort till Dublin. Vad ingen vet är att Rob växte upp i samma förort och att mordet verkar ha kopplingar till en djupt traumatisk händelse i Robs barndom, då hans två bästa kompisar försvann i skogen. Den klassiska deckarhistorien tar inte så stor plats i den här boken, utan den intressanta relationen mellan Rob och Cassie och Robs hantering av traumat i barndomen är minst lika viktiga ingredienser. Det gör att deckaren inte har samma höga tempo som vissa andra i genren och den är kanske lite för ordrik, men spänningen tar sig i alla fall rejält mot slutet! Boken är dessutom välskriven, rolig och smart, så jag vill gärna läsa mer av French. Betyg: EEEE