Visar inlägg med etikett Jansson Tove. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Jansson Tove. Visa alla inlägg

30 december 2014

2014 års bästa böcker

Under 2014 har jag läst 108 böcker (62 på svenska, 44 på engelska och 2 på franska). Här är de som jag tyckt bäst om:
  1. "Den andra kvinnan" av Therese Bohman
  2. "Utan personligt ansvar" av Lena Andersson
  3. "Kärlek vänskap hat"  av Alice Munro
  4. "Liv till varje pris" av Kristina Sandberg
  5. "A Field of Darkness" av Cornelia Read
  6. "Kunskapens frukt" av Liv Strömquist
  7. "A Room with a View" av E.M. Forster
  8. "Villa Triste" av Patrick Modiano
  9. "Bildhuggarens dotter" av Tove Jansson
  10. "The Tenderness of Wolves" av Stef Penney
Bubblare: Bilal, Hägring 38, Förrädare, Allt som är, Mississippi



 

13 december 2014

Mumintrollet gör debut

Bli inte lurad inte av att den heter "Småtrollen och den stora översvämningen" - det är Tove Janssons första bok om mumintrollen, även om de avbildas med lite smalare kroppar och nosar än de har nu. Jag har läst och älskat de senare muminböckerna (särskilt "Kometen kommer" och "Farlig midsommar") hela mitt liv, men det var först i år, med anledning av 100-årsminnet av Janssons födelse, som jag blev uppmärksammad på mumindebuten. Det är en kort, charmig berättelse, som introducerar muminfamiljen och Sniff (som ännu inte fått detta namn) och förklarar hur de hamnar i Mumindalen.
Betyg: EEEE

05 juli 2014

Fester och farligheter

Med anledning av att det är 100 år sedan Tove Jansson föddes har hennes barndomsskildring "Bildhuggarens dotter" gått som radioföljetong och jag har passat på att lyssna i SR Play. Det är Tove Jansson själv som läst in boken på 1980-talet när hon var i 70-årsåldern. Hon berättar om uppväxten i den konstnärliga Helsingforsfamiljen, med pappa skulptören och mamma illustratören, om hippor i ateljén, insnöade hus, framkallade farligheter och lika trygga som spännande somrar vid havet. Den som kan sina Muminböcker förstår var mycket av inspirationen kom ifrån, men man behöver inga förkunskaper för att njuta av denna humoristiska och insiktsfulla berättelse av en person som aldrig glömde hur det var att vara barn.
Betyg: EEEE+

18 maj 2011

Högt pris för manlighet i kris

"Pappan och havet" av Tove Jansson är en av de få Mumin-böcker som jag faktiskt inte har läst tidigare. Det är en av de sista och den är ganska dyster. Muminpappan är uttråkad och drömmer romantiska drömmar om att uppleva äventyret och beskydda sin familj från faror. Muminmamman, Mumintrollet och Lilla My klarar sig bra och känner inget behov av vare sig äventyr eller beskydd. Till slut låter de ändå pappan ta dem med på det stora äventyret han vill ha. De ska flytta till en liten ö långt ute i havet där det bara finns en fyr. Väl där blir det inte riktigt som pappan tänkt sig. Han kommer inte överens med sitt älskade hav, Muminmamman längtar hem till sin trädgård, Mumintrollet skaffar ett eget liv och flyttar hemifrån och fiskaren som finns på ön vägrar svara på frågor om vart fyrvaktaren har tagit vägen och om hur man får i gång fyrens ljus. Som alltid i Tove Janssons böcker är det mycket vackert och underfundigt skrivet, men man blir mer melankolisk än glad av att läsa den. Och arg på den egoistiska och omogna Muminpappan! Betyg: EEEE

29 augusti 2009

Den amerikanska mardrömmen och den nordiska sommardrömmen

I min bokcirkel har vi över sommaren läst två böcker: "Revolutionary Road" av Richard Yates och "Sommarboken" av Tove Jansson.

Frank och April Wheeler förefaller vara det idealiska 50-talsparet: han jobbar på kontor på Manhattan, hon är hemmafru i förortsvillan och tar hand om de två barnen. Men Frank vantrivs på sitt jobb och April vill inte alls vara hemmafru. De börjar planera för att flytta till Paris, där April ska försörja familjen och Frank i lugn och ro ska fundera ut vad han egentligen vill göra. "Revolutionary Road" av Richard Yates var lite bortglömd tills filmen med Kate Winslet och Leonardo DiCaprio kom, men nu har den återfått sin välförtjänta klassikerstatus. Den är fantastiskt välskriven och skickligt konstruerad. Jag tyckte den var lite som en teaterpjäs: genom små skiftningar, ofta i dialogen, märker man att handlingen långsamt ändrar riktning. Handlingen påminner också om "Ett dockhem". Det som drar ned betyget för mig är att boken har en temposvacka i mitten, att historien inte berättas mer ur Aprils perspektiv och att den slutar som den gör. I bokcirkeln blev betyget 3,8. Mitt betyg: EEEE
OBS! Om du läser den svenska utgåvan - hoppa över förordet! Alla i bokcirkeln ångrade att de läst det innan de läste boken!! Jag läste dock på engelska och i den pocketutgåvan fanns inget förord.


"Sommarboken" av Tove Jansson blev mitt honorar när jag fick två dikter publicerade på tidningen Vi:s barnsida som 12-åring. Jag har älskat den sedan dess. Den handlar om den lilla flickan Sophia och hennes gamla farmor, som tillbringar somrarna tillsammans på en skärgårdsö. I korta kapitel, som är som noveller, beskriver Jansson med sin oefterhärmliga blandning av melankoli och underfundig humor livet på ön och samspelet mellan barnet och den gamla kvinnan. En tjej i bokcirkeln tyckte att den vore nyttig läsning för alla curlingföräldrar för den handlar mycket om hur man ger barn frihet att växa samtidigt som man ger dem trygghet och kärlek. Bokcirkelns betyg blev 3,75. Mitt betyg: EEEEE