Artikel om "Drömmar om röda gemak"

I Svenska Dagbladet idag (14/9-11) skriver Göran Malmqvist, prof. em. i sinologi, en understreckare om "Drömmar av röda gemak" av Cao Xueqin och om Pär Bergmans storartade översättningsinsats: "Översättarens bragd gav oss litterär skatt".
P.S. Klicka på etiketten Cao Xueqin för att se vad jag skrivit om de fem delarna i den kinesiska klassikerserien.

Sista delen i kinesisk klassikerserie

Som jag har skrivit förut (klicka på etiketten Cao Xueqin nedan för att läsa mina tidigare recensioner) förstår jag inte varför jag har blivit så fascinerad av den kinesiska klassiska romanserien "Drömmar om röda gemak", av Cao Xueqin men jag har sett fram emot varje del som har kommit på svenska (i översättning av Pär Bergman). Nu har jag sträckläst de 550 sidorna i den sista delen, "Stenåldern". I den går det verkligen utför för den aristokratiska familjen Jia och tragiska öden drabbar ett antal personer. Det jag gillar mest i böckerna är skildringen av det dagliga livet i 1700-talets Kina, både bland herrskap och tjänstefolk. Det jag tycker minst om är de övernaturliga eller andliga inslag som berättelsen har, men de förekommer främst i början av första delen och i slutet av denna sista del. Den stora fascinationen för klassisk kinesisk poesi är också svår att förstå för en okunnig västerlänning. Utöver själva berättelsen och dess litterära värden har jag uppskattat böckerna eftersom de har gett mig en liten inblick i en kultur som jag inte har så mycket kunskap om. Det är också spännande att läsa översättarens kommentarer och hans redogörelse för den ofantliga mängd forskning som finns om denna romanserie. Betyg: EEEE

Kärlek och kulturkrockar

"A Concise Chinese-English Dictionary for lovers" ("Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande") av Xiaolu Guo handlar om kinesiska Zhuang som kommer till London för att plugga engelska under ett år. Hon går runt med sitt lexikon och försöker förstå sig på västerlänningarna och deras kultur. Efter ett tag träffar hon en engelsk man och flyttar in hos honom och den största delen av romanen handlar om deras förhållande. Boken är skriven som en dagbok eller ett brev till älskaren med ett ord med ordförklaring som inledning till varje kapitel. I början är boken humoristisk och skriven på ett enkelt språk med många fel. Allteftersom Zhuang lär sig bättre engelska blir också språket i boken mer korrekt och nyansrikt och innehållet blir allvarligare i takt med att kärleksrelationen blir mer komplicerad. Jag gillar formen, språket och beskrivningen av kulturkrockarna, men blir inte riktigt berörd av kärlekshistorien. Betyg: EEE

P.S. Den bästa boken om ett förhållande är "Maken" av Gun-Britt Sundström.

Mer glädje och sorg i Perspektivträdgården

Efter "Guldåldern", "Silveråldern" och "Kopparåldern" har nu fjärde delen i den kinesiska klassikerserien "Drömmar om röda gemak" av Cao Xueqin kommit på svenska. Den heter följdriktigt "Järnåldern". Berättelsen om ungdomarna i den aristokratiska familjen Jia fortsätter, men i takt med att de växer upp blir deras tillvaro mindre idyllisk. Föräldrarna ställer krav på studier, planerar bröllop och låter inte sonen Baoyu umgås lika sorglöst med sina systrar och kvinnliga kusiner längre. Det är dock lika oförklarligt fascinerande läsning som i de tidigare delarna! Nu hoppas jag att det inte hinner gå så länge innan sista delen, "Stenåldern", kommer på svenska! Betyg: EEEE

Anglokinesisk actionthriller att sträckläsa

Utan några särskilda förväntningar öppnade jag "Kinaschack" ("Bad Traffic") av Simon Lewis och drogs direkt in i en mycket effektivt berättad thriller som utspelar sig bland kineser i England. Kommissarie Jian har fått ett nödsamtal från sin dotter och landar på Heathrow utan att kunna ett ord engelska. Han tar sig till Nordengland och börjar sitt sökande efter dottern. Samtidigt kommer den fattiga bonden Ding Ming till trakten insmugglad i en container och ska börja sitt nya liv som illegal gästarbetare. Historien berättas ur olika personers perspektiv och med delvis bruten kronologi, men tempot är konstant högt. Jag, som egentligen gillar stillsamma pusseldeckare mer än hårdkokta actionthrillers, kan bara kapitulera! Betyg: EEEE

Olyckliga kvinnoöden i "Drömmar om röda gemak"

Jag fortsätter att älska den kinesiska klassikerserien "Drömmar om röda gemak" av Cao Xueqin. Jag har nu med stort nöje läst tredje delen, "Kopparåldern". Någon har påstått att det skulle vara mer "action" i denna del än i de två första delarna, men det är det lilla det! Det är snarare något meditativt eller hypnotiskt över läsningen som gör den så fascinerande. I boken fortsätter berättelsen om livet hemma hos den aristokratiska familjen Jia och då framför allt om kvinnorna och tjänsteflickorna. Skildringen blir dock allt mindre idyllisk: familjen börjar få ont om pengar, kvinnorna grälar och intrigerar, flickorna blir sjuka eller olyckligt bortgifta och den trivsamma poesiklubben är det ingen som bryr sig om längre. De 800 sidorna är oupphörligt och oförklarligt fängslande och inte ett dugg tråkiga. Översättningen av Pär Bergman är som tidigare jättebra och rolig. Jag gillar att han använder ett vardagligt språk och en massa festliga, lite gammalmodiga slanguttryck som "på stubben" och "pyttsan". (DN:s recensent tycker tvärtom i just denna fråga, men är i övrigt positiv.) Betyg: EEEE+

P.S. Första delen heter "Guldåldern" och andra delen heter "Silveråldern".

P.S.2 I Sydsvenskans recension jämförs "Kopparåldern" med "Buddenbrooks" av Thomas Mann. Det är ingen dum jämförelse.

P.S. 3 Atlantis förlag meddelar att de planerar att ge ut fjärde delen, "Järnåldern", i maj 2010.

Misslyckat av Mankell

Jag undrar varför Henning Mankell skrivit "Kinesen" som en deckare när han är så uppenbart ointresserad av deckarintrigen? Det börjar hyggligt med ett blodigt massmord på nitton personer i en liten by i Hälsingland och en medelålders kvinnlig domare som letar ledtrådar i Hudiksvall. Sedan släpper Mankell deckarstoryn och berättar om kinesiska slavarbetare i USA på 1800-talet, om den ekonomiska och politiska eliten i nutidens Kina och om dess samarbete med länderna i sydöstra Afrika (vari ingår ett försvarstal för Mugabe). Man får till slut veta vem som är mördaren, men deckarhistorien knyts ihop på ett väldigt oinspirerat och slarvigt sätt. Boken är ganska spännande ett tag, men blir sedan rätt seg och då har jag svårt att ha överseende med all osannolikhet. Betyg: EE

2 x Navajo

Av en slump (om nu slumpen finns) har jag råkat läsa två böcker i rad som handlar om Navajoindianer. Den första, "Coyote Waits" ("Coyote väntar") av Tony Hillerman, tipsade min amerikanska kompis Dianne mig om. Jag hade aldrig hört talas om Hillerman, men han har skrivit en rad deckare som utspelar sig bland Navajoindianer i New Mexico. Huvudpersonerna i "Coyote Waits" (skriven 1990) är två polismän som tillhör indianreservatets egen polisstyrka. När en av deras egna blir mördad börjar de på var sitt håll utreda mordet. Själva mordgåtan är ganska okomplicerad, vilket jag gillar, eftersom många deckare har alldeles för komplicerade intriger nuförtiden. I stället lägger Hillerman mycket energi på att skildra Navajoindianernas traditioner och myter. På det hela taget en mycket sympatisk deckare! Betyg: EEEE



"Coyote Waits" slutar med att en av huvudpersonerna planerar att åka till Asien för att söka efter Navajofolkets rötter i Mongoliet eller Tibet. Lustigt nog handlar nästa bok jag läste, "Prayer of the Dragon" av Eliot Pattison, just om en Navajoindian som kommit till Tibet för att söka efter folkens gemensamma rötter! "Prayer of the Dragon" är Pattisons femte bok om kinesen Shan som lever bland illegala munkar i Tibets otillgängliga berg. I den här boken kallas han till en avlägsen by där två främlingar hittats döda och en tredje, medvetslös man, nu anklagas för morden. Byn, som verkade så isolerad, visar sig ligga på ett berg som är fullt av folk. Där finns bl.a. en hemlig kinesisk raketbas, ett luxuöst minipalats för en pensionerad vetenskapsman, en galen eremit och ett stort antal vildsinta guldgrävare. Som i alla Pattisons böcker förstår man från början mycket litet, men bit för bit läggs pusselbitarna på plats och mysterierna förklaras. Pattison skapar en mycket speciell stämning i sina böcker. För att få till sin intrig och skapa spänning lägger Pattison in inslag som gör att boken närmar sig äventyrsromanen eller till och med fantasyn. Betyg: EEEE
P.S. Klicka på etiketten "Pattison" nedan om du vill läsa vad jag skrivit om några tidigare böcker i serien.

Del 4 och 5 om kommissarie Chen i Shanghai

Jag är tyvärr inte lika begeistrad över Qiu Xiaolongs böcker om kommissarie Chen i 1990-talets Shanghai längre. Den första boken tyckte jag mycket om för dess långsamma tempo, men nu tycker jag att det blir lite tråkigt. Det vore nog okej om det inte vore för alla komplicerade korruptionshistorier, som säkert är verklighetstrogna, men lite sega och svåra att hålla reda på.

Den fjärde boken i serien, "A case of two cities" utspelar sig dels i Shanghai, dels i USA, framför allt i Los Angeles och Saint Louis (författarens hemstad). Kommissarie Chen, som också är poet och översättare, beordras lämna en pågående korruptionsutredning för att med kort varsel leda en kinesisk författardelegation som ska på turné i USA. När en av deltagarna blir mördad i Saint Louis får Chen chansen att återförenas med sin amerikanska väninna och poliskollega Catherine Rohn. Historien är lite rörig och lite tråkig, men det är inte direkt dåligt. Jag gillar all kinesisk poesi som är insprängd i berättelsen överallt! Betyg: EEE

Den femte delen i serien, "Red Mandarin Dress" är tudelad: den första halvan är lite långsam, men sedan sätter kommissarie Chen fart och tjoff, tjoff, tjoff, så är fallet med Shanghais första seriemördare löst! Mördaren stryper unga kvinnor och lämnar dem på offentliga platser enbart iförda röda, sönderrivna sidenklänningar i gammaldags modell. Det är lite kul att läsa en deckare som inte har psykologin som självklar utgångspunkt för lösningen av ett seriemordsfall, eftersom psykologi fortfarande sågs med misstänksamhet i Kina på 90-talet. Som vanligt äts det fantastiskt mycket god (och även väldigt äcklig) mat och skildringen av kommissarie Chen och hans kollega Yu är sedvanligt sympatisk. Betyg: EEE+

Sträckläsning av kinesisk klassiker

Jag förstår inte varför jag blir så fascinerad men nu har jag sträckläst de 700 sidorna i "Silveråldern" av Cao Xueqin. Det är andra delen i den kinesiska klassikern "Drömmar om röda gemak" ("Hongloumeng")från 1700-talet. (Den första delen heter "Guldåldern".) Böckerna handlar om den aristokratiska familjen Jia och man får framför allt följa en grupp tonåringar och deras tjänsteflickor. Ungdomarna bor i en vacker trädgård där de umgås, ordnar fester och bildar en poesiklubb. Det händer inte mycket och är ändå jätteroligt att läsa! Jag hoppas översättaren fortsätter med de resterande tre delarna! Jag har mejlat till förlaget Atlantis för att fråga när "Kopparåldern" kommer. Betyg: EEEE

2008-05-05: Idag har jag fått svar från Atlantis. "Kopparåldern" är färdigöversatt och kommer ut i september!

Två böcker om att bo i Kina

Jag har läst två böcker om hur det är att bo i Kina som västerlänning. Amerikanska Rachel DeWoskins bok "Babes i Beijing" handlar om hennes fem år i Peking under andra halvan av 1990-talet. Hon kom dit direkt efter universitetet och fick jobb på en PR-firma. Mer eller mindre av en slump fick hon också en roll i en kinesisk teveserie om utländska flickor i Kina. Svenska Catarina Lilliehöök, som skrivit "Mei Wenti!", var 36 år när hon kom till Kina 2001 för att läsa kinesiska. Senare kom även hennes man dit för att jobba och de lyckades få hyra ett traditionellt kinesiskt hus i Pekings gamla kvarter. DeWoskin och Lilliehöök skildrar båda hur svårt det är att lära sig kinesiska och hur förvirrade de var i början, både av att inte förstå språket och av kulturella och sociala koder. I båda böckerna finns roliga skildringar av hur det är att som västerlänning börja jobba på ett kinesiskt kontor. Båda är genuint intresserade av den kinesiska kulturen, de lär sig alltmer kinesiska och skaffar sig kinesiska vänner. DeWoskin umgås mycket med unga konstnärer och filmmänniskor, har kinesisk pojkvän och går på barer och klubbar. Lilliehöök skildrar vardagslivet i hutongen (gränden) där hon bor och berättar om sina nyfikna grannar, den obligatoriska hemhjälpen, den knasige hyresvärden och den blinda massösen. I Lilliehööks bok finns också rätt långa skildringar av hennes och makens resor till södra Kina, Tibet, Xinjiang och Mongoliet, men de delarna tycker jag är mindre intressanta. Lilliehööks starka sida är att skildra vardagslivet och alla små kulturkrockar. Mot slutet av boken flyttar Lilliehöök och hennes man till Shanghai och hon får därigenom tillfälle att jämföra Shanghai och Peking. Ingen av böckerna är något litterärt mästerverk, men de ger roliga och intressanta inblickar i hur det är att leva i Kina som västerlänning. Jag blir inte sugen på flytta dit, för det verkar enormt jobbigt, men jag ser fram emot att få resa till Kina en dag! Betyg: EEE (gäller båda böckerna)

Dikter om ursprunget

Jag läser sällan lyrik nuförtiden, men efter att ha hört en intervju med poeten Li Li i Samtal pågår på radio blev jag nyfiken och gick och lånade hans senaste diktsamling "Ursprunget" som kom 2007. Kinesiske Li Li har bott i Sverige i 20 år och skriver på svenska, vilket jag tycker är otroligt imponerande. "Ursprunget" handlar mycket om hans mor, om barndomen i Shanghai och om att leva i ett annat land. Dikterna är inte svåra - Li Lis poesi är mycket konkret - och otroligt vackra, sorgliga och berörande. Betyg: EEEEE

Här är två dikter ur boken:

Mur och sten - brev från mor

1

Du gick. Muren är kvar

Någon står där tills månen går upp

2

Stenarna i muren glittrar i sol

Besökaren ristar in sitt namn

3

En sten som lämnat muren

är en sten. En sten i muren är en mur

Två brev

Du bör byta miljö, skrev jag. Sommaren är här

och du kan komma till Sverige, uppleva skärgården, njuta de

silkeslena klipporna slipade av is. Här finns inte den kvava

värmen i Shanghai. Här finns luften från Mingdynastin

Jag vet att Norden är en drömplats, svarade du, men jag

är van vid hettan, folkträngseln. Sitter jag under trädet

sänder cikadorna tystnaden från bergen. Fläktar jag

med solfjädern, så kommer havsvinden med svalkan.

P.S. Läs gärna vad Expressen och Svenska Dagbladet skriver om boken.

Tredje boken om kommissarie Chen

Tredje boken om kommissarie Chen i Shanghai utspelar sig på 90-talet, men handlar mycket om kulturrevolutionen. I "When Red is Black" ("När rött blir svart") av Qiu Xiaolong hittas en kvinna mördad i sitt enkla rum. Det visar sig att hon skrivit en uppmärksammad bok om sin tid som nitisk rödgardist under kulturrevolutionen, om hur hon hamnade i onåd och om sin kärlekshistoria med en framstående poet och översättare som hon träffade i omskolningslägret. På grund av sin bok är hon klassad som dissident och fallet kan vara politiskt känsligt. Chen själv har dock inte tid att ta sig an utredningen, eftersom han fått ett lukrativt erbjudande att utföra översättningsarbete åt en nyrik affärsman. Det blir underhuggaren Yu som får ta itu med att börja förhöra alla som bor i det tättbefolkade huset där den mördade kvinnan bodde. Deckarhistorien är inte så imponerande utan som i de tidigare böckerna är det skildringen av de sympatiska poliserna Chen och Yu, det framväxande moderna Kina, all fantastisk mat m.m. som är det bästa med boken. Jag är dock inte riktigt lika förtjust i den här som i de tidigare böckerna. Betyg: EEE

Läsvärd kinesisk klassiker

Jag måste säga att jag är ganska stolt över att ha tagit mig igenom den 600 sidor tjocka "Guldåldern" av Cao Xueqin! Det är första delen av fem i den kinesiska klassikerserien "Drömmar om röda gemak" från 1700-talet. "Guldåldern" och andra delen, "Silveråldern", kom i svensk översättning av Pär Bergman häromåret. Det är ingen svår läsning, bara man tar sig förbi den lite tradiga inledningen. Boken handlar om livet i den aristokratiska familjen Jia där man framför allt får följa en grupp ungdomar och deras tjänsteflickor. Det handlar om kärleksgnabb, fester, poesi, krävande föräldrar, kläder, klasskillnader, etikettsregler och mycket annat. Massor av personer förekommer, så namnlistan och släktträden i slutet av boken är mycket användbara. Språket är lättsamt och humoristiskt och översättningen är jättebra. Nu ska jag läsa fortsättningen "Silveråldern" också! Betyg: EEEE

Kinesisk deckare i Beijing

Det är sent 90-tal och Mei Wang, en kvinna i 30-årsåldern, har just öppnat en detektivbyrå i Beijing. Av en vän till familjen får hon i uppdrag att spåra ett artonhundra år gammalt jadesigill. Själva mysteriet upptar dock en ganska liten del av historien, som mer handlar om Mei Wangs bakgrund, om pappan som dog under kulturrevolutionen och mamman som verkar favorisera Meis lyckade och vackra lillasyster Lu. Den ganska taffliga deckarhistorien verkar mest vara en ursäkt för att Mei ska få åka runt i nya och gamla delar av Beijing, som beskrivs på ett levande sätt. Som i andra böcker skrivna av exilkineser upptar beskrivningar av en massa läcker mat stort utrymme... Betyg: EEE

Annorlunda Tibetdeckare

"Beautiful ghosts" är den fjärde delen i Eliot Pattisons deckarserie om kinesen Shan som lever bland illegala munkar i Tibet. "Beautiful ghosts" inleds med att ett otillåtet firande av Dalai Lamas födelsedag i ett raserat kloster avbryts av att en gammal munk dyker upp alldeles nedblodad och säger sig ha dödat en person. Shan hittar ett underjordiskt rum med en stor blodfläck, men inget lik. Jag gillar Pattisons långsamma berättarstil och hans väldigt sympatiska beskrivning av tibetanerna och deras kultur. Han lär ut massor om Tibet utan att tonen blir undervisande eller mästrande. Personskildringarna är också fina. Människor tillåts vara mångfasetterade och inte bara onda eller goda. Shans vänskap med en amerikansk och en kineisk utredare, samt hans trevande försök att närma sig sin son är också bra beskrivna. Den här boken har dock fler konventionella deckar-/thrillerinslag än de tidigare böckerna i serien, vilket jag tycker är lite onödigt. Det blir också lite för mycket av hemliga koder, underjordiska gångar, lönndörrar och dolda skatter. Spännande i och för sig, men det gör hela historien mer verklighetsfrämmande och därigenom mindre berörande. Betyg: EEEE

P.S. De tidigare böckerna heter "Dödsmantrat" ("The Skull Mantra"), "Stenkällan" ("Water touching stone") och "Bone Mountain".

Sagobok för vuxna

"Förtrollerskan" lånade jag av mina svärföräldrar för att den handlar om Kina. Annars visste jag ingenting om den eller författaren Han Suyin. Boken är skriven 1985, så den finns bara antikvariskt nu. "Förtrollerskan" utspelar sig på 1700-talet och handlar om tvillingarna Colin och Bea som växer upp i ett fattigt och strävsamt hem vid Genèvesjön. Deras mor är av keltiskt ursprung och har övernaturliga gåvor som har gått i arv till framför allt dottern. De båda syskonen kan också läsa varandras tankar. Efter diverse äventyr hamnar de först i Kina och sedan i Thailand. Jag tyckte bäst om den första delen av boken när de fortfarande är i Schweiz. När de rör sig i de kinesiska och thailändska hoven blir jag trött på den oändliga uppräkningen av alla rikedomar som finns där. Boken är också lite udda i det att den friskt blandar skildringen av det övernaturliga med lite torra vetenskapliga och historiska fakta. Jag är också lite för oromantiskt och realistiskt lagd för att uppskatta skildringar av evig (och obegriplig) kärlek. Betyg: EEE

P.S. I skildringen av ritualerna vid det kinesiska hovet påminner boken lite om Kejsarinnan Orkidé.

Förvunnen kvinna i Shanghai

Om jag förstått rätt är "A loyal character dancer" andra delen i Qiu Xiaolongs serie om Shanghaipolisen Chen Cao. Den första heter "En röd hjältinnas död". I "A loyal character dancer" försvinner en kvinna precis innan hon ska resa till USA för att förenas med sin man som ska vittna i en rättegång mot människosmugglare. Chen måste både försöka hitta den försvunna kvinnan, ta hand om en charmig, kvinnlig amerikansk kollega samt reda ut ett mordfall. Alla måltider beskrivs mycket frestande och man blir väldigt sugen på kinesisk mat! Betyg: EEEE

P.S. För genuin kinesisk mat i Stockholm rekommenderas Ho's vid Hornstull och den kinesisk/vietnamesiska restaurangen på Klara Norra kyrkogata (kommer inte ihåg namnet...). Gå dit för lunch en lördag eller söndag och be om den särskilda dumplingsmenyn!

Kvinnoliv i 1800-talets Kina

Lisa See har gjort grundlig research om kvinnors liv i 1800-talets Kina innan hon skrev "Snöblomma och den hemliga solfjädern". Boken är intressant, men känns som en faktabok som nödtorftigt kamouflerats som skönlitteratur. Huvudpersonen, Lilja, växer upp i en bondefamilj i den kinesiska provinsen Hunan. Genom lyckliga omständigheter får hon chansen att bli "likasyster" med en jämngammal flicka från en finare familj. Flickorna kommunicerar genom att skriva meddelanden till varandra på det hemliga kvinnospråket nu shu. Betyg: EEE

Kinesisk juridik

Efter att ha läst flera självbiografiska böcker som exilkineser skrivit börjar jag undra om det beror på översättningen eller vad det är som gör dem lika varandra i stilen. Det är något naivt, men samtidigt onaturligt, över dialoger och beskrivningar. Detta återfinns även i Xiao Rundcrantz "Röd åklagare". Berättelsen är i sig intressant och spännande: Xiao blir som 18-åring åklagaraspirant och arbetar sedan som åklagare i 14 år fram tills hon flyttar till Sverige. I boken berättar hon om sin karriär och om människoöden hon stött på. Som jurist tycker jag det är extra intressant att få en inblick i ett så främmande rättssystem som det kinesiska, där dödsstraff, mutor, väntjänster och förakt för människoliv synes vara vardagsmat. Betyg: EEE