Jag har läst två böcker skrivna av franska judinnor som båda dog i koncentrationsläger under andra världskriget.
"Ingen kommer att tro mig" är en dagbok skriven av Hélène Berr under åren 1942-1944. När dagboken börjar är hon en tämligen sorglös 20-årig studentska som skriver om utflykter med vänner, föreläsningar på Sorbonne, musik och kärleksbekymmer. Sakta men säkert smyger sig dock krigets realiteter på och boken ger en mycket berörande skildring av hur det normala livet förvrids och blir mer och mer förfärligt i takt med att förföljelsen av judar ökar. Berr skriver mycket bra och hade kanske kunnat bli en stor författare, om inte tyfusen släckt hennes liv några dagar innan britterna befriade Bergen-Belsen.
Betyg: EEEE
Irène Némirovsky växte upp i Ukraina och Ryssland, men blev känd författare i Frankrike under mellankrigstiden. "Storm över Frankrike" är en oavslutad roman som hon skrev under kriget och som avbröts eftersom hon deporterades till Auschwitz där hon avrättades i augusti 1942. Det handskrivna manuskriptet räddades av hennes två små döttrar, som lyckades hålla sig gömda under resten av kriget. Inte förrän många år senare gav sig en av döttrarna i kast med det svårdechiffrerade manuskriptet och insåg att det var ett publicerbart verk i två delar. Den första delen "Junistorm" utspelar sig sommaren 1940 och handlar om invånarnas desperata flykt när tyskarna intar Paris. Läsaren får följa en rad olika människor vars öden går i varandra. Den andra delen "Dolce" utspelar sig i en liten fransk by och skildrar hur byborna förhåller sig till de tyska soldaterna som förläggs i byn. I centrum för berättelsen står den spirande kärlekshistorien mellan en ung, gift fransk kvinna och en tysk officer. Jag hade förväntat mig att bokens innehåll skulle vara gripande och det stämde. Det jag inte hade förväntat mig var att Némirovskys språk skulle vara så bra! Ibland påminner hon dessutom om Jane Austen i sina elaka, ironiska personporträtt. Bokens tunga innehåll balanseras således av en befriande, lågmäld humor.
Betyg: EEEE+
"Ingen kommer att tro mig" är en dagbok skriven av Hélène Berr under åren 1942-1944. När dagboken börjar är hon en tämligen sorglös 20-årig studentska som skriver om utflykter med vänner, föreläsningar på Sorbonne, musik och kärleksbekymmer. Sakta men säkert smyger sig dock krigets realiteter på och boken ger en mycket berörande skildring av hur det normala livet förvrids och blir mer och mer förfärligt i takt med att förföljelsen av judar ökar. Berr skriver mycket bra och hade kanske kunnat bli en stor författare, om inte tyfusen släckt hennes liv några dagar innan britterna befriade Bergen-Belsen. Betyg: EEEE
Irène Némirovsky växte upp i Ukraina och Ryssland, men blev känd författare i Frankrike under mellankrigstiden. "Storm över Frankrike" är en oavslutad roman som hon skrev under kriget och som avbröts eftersom hon deporterades till Auschwitz där hon avrättades i augusti 1942. Det handskrivna manuskriptet räddades av hennes två små döttrar, som lyckades hålla sig gömda under resten av kriget. Inte förrän många år senare gav sig en av döttrarna i kast med det svårdechiffrerade manuskriptet och insåg att det var ett publicerbart verk i två delar. Den första delen "Junistorm" utspelar sig sommaren 1940 och handlar om invånarnas desperata flykt när tyskarna intar Paris. Läsaren får följa en rad olika människor vars öden går i varandra. Den andra delen "Dolce" utspelar sig i en liten fransk by och skildrar hur byborna förhåller sig till de tyska soldaterna som förläggs i byn. I centrum för berättelsen står den spirande kärlekshistorien mellan en ung, gift fransk kvinna och en tysk officer. Jag hade förväntat mig att bokens innehåll skulle vara gripande och det stämde. Det jag inte hade förväntat mig var att Némirovskys språk skulle vara så bra! Ibland påminner hon dessutom om Jane Austen i sina elaka, ironiska personporträtt. Bokens tunga innehåll balanseras således av en befriande, lågmäld humor. Betyg: EEEE+
Kan rekommendera Ninas resa av Lena Einhorn.
SvaraRaderaSamt en av mina favoirtskildringar av andra världskriget ur en anorlunda synvinkel. Vibeke Ohlsson skriver i Molnfri bombnatt om hur det var att bli kär och gifta sig med en naziofficer.
Dock är detta en roman, men mycket läsvärd.
Åh. det där är två böcker som jag ska läsa. De låter mycket intressanta...
SvaraRaderaJag har också läst och tyckt mycket om "Ninas resa". Det ligger en recension av den här på bloggen (använd sökfunktionen). "Molnfri bombnatt" läste jag innan jag började med bloggen, men även den var jättebra! Jag kan också rekommendera Zenia Larssons självbiografiska trilogi "Skuggorna vid träbron", "Lång är gryningen" och "Livet till mötes". De handlar om livet i gettot i Lodz, om Bergen-Belsen och om kampen för en ny tillvaro i Sverige efter kriget.
SvaraRaderaHar läst massor från andra världskriget. Molnfri bombnatt är en av mina absoluta favoriter. Otroligt spännande är också Rudolf Vrbas bok Flykten, som är en verklighetsbaserad berättelse om hur han flydde från Auschwitz. Har man läst Ninas resa kan det vara intressant att läsa Jerzy Einhorns självbiografi, som handlar om hur hans familj överlevde kriget. Tycker att jag har läst det mesta, men hade missat Zenia Larssons böcker, tack för det tipset!
SvaraRaderaZenia Larssons trilogi är oförtjänt okänd, tycker jag. Den är verkligen värd att läsas! Jerzy Einhorns "Utvald att leva" har jag också läst - jättebra! "Flykten" har jag inte hört talas om. Den låter intressant!
SvaraRadera