23 februari 2015

Flickan som försvann

Dora Bruder i boken med samma namn var en judisk tonårsflicka i Paris. Tillsammans med tusentals andra franska judar deporterades hon till Auschwitz 1942 och dog där. "Dora Bruder" handlar dock mer om Doras liv åren innan deportationen. Hon gick på en katolsk internatskola, men rymde och var borta i flera månader. I en gammal tidning hittade författaren Patrick Modiano Doras föräldrars annons där de efterlyste dottern. Annonsen väckte hans intresse och han började forska i flickans öde. Parallellt berättar han om sin egen bakgrund, om den frånvarande, judiska pappan som ägnade sig åt svartabörshandel under kriget och om sina vandringar i Dora Bruders kvarter. Jag har lyssnat på boken i Björn Granaths uppläsning och är, som vanligt med Modiano, begeistrad.
Betyg: EEEE+
P.S. Läs också dagboken "Ingen kommer att tro mig" av Hélène Berr, en annan ung, fransk, judisk kvinna som gick under i Förintelsen. 

2 x Madeline Dare


Tredje boken om den roliga, snabbtänkta och lojala Madeline Dare (från "A Field of Darkness" och "The Crazy School")  heter "The Invisible Boy" och utspelar sig i New York City. När Madeline hjälper en släkting att rensa på en gammal förvuxen begravningsplats i Queens hittar hon skelettet efter ett litet barn som dött bara ett halvår tidigare. Skelettet visar tydliga tecken på misshandel och indignationen över barnets öde skär genom boken som en laserkniv. Boken är mindre deckare och mer rättegångsroman, men Read klarar också den genren utmärkt. Parallellt får man följa Madelines familjeliv med den gulliga maken Dean, systern Pagan och hippiemamman som ska gifta om sig för tredje eller fjärde gången.
Betyg: EEEE

Just när man börjar tröttna på gullegullet mellan Madeline och Dean lägger Read in (inte så) lite dissonans i fjärde delen, "Valley of Ashes". Paret har fått tvillingar och flyttat till Boulder, Colorado där Maddie försöker klara livet som hemmafru och småbarnsmamma med konstant sömnbrist medan maken tillbringar allt mer tid på jobbresor. Att det tär på äktenskapet är inte så konstigt. Madeline lyckas få ett extraknäck på den lokala tidningen, vilket förmodligen räddar hennes psykiska hälsa, även om hela förtjänsten går till barnvakten. Egentligen ska hon skriva krogrecensioner men hon dras förstås in i allvarligare saker också. Äktenskapsproblemen får klart större utrymme än deckarmysteriet i den här boken, men det har jag ingenting emot.
Betyg: EEEE

15 februari 2015

Erlendurs första fall

I slutet av "Den stora matchen" klev den unge Erlendur Sveinsson in genom dörren till den erfarne kriminalaren Marion Briem. Om man vill veta vad  Erlendur gjorde innan dess ska man läsa "Nätter i Reykjavík". Det är en varm sommar på 1970-talet och Erlendur jobbar som patrullerande polis, företrädesvis nattetid. Under sitt patrullerande har han råkat på en hemlös man som heter Hannibal. När Hannibal hittas död tror alla att det är en olycka, men Erlendur blir intresserad av fallet och börjar luska i det på sin fritid. Som vanligt hos Indriðason är det ett lugnt tempo och fina miljöskildringar.
Betyg: EEE+

Vuxen trollkarl = tråkig trollkarl?

Jag gillade de två första delarna i fantasyserien om trollkarlen Quentin Coldwater från Brooklyn: "The Magicians" och "The Magician King" av Lev Grossman. De var fulla av svart humor och ironi. Tredje delen heter "The Magician's Land" och när den börjar har Quentin blivit utsparkad från sagolandet Fillory och är tillbaka i USA. Han står utan jobb och utan pengar och tvingas mer eller mindre att anta ett mystiskt uppdrag tillsammans med några andra trollkarlar. Jag gillar Quentin och hans knasiga kompisar, som inte är några typiska fantasyhjältar, men jag kan inte låta bli att tycka att det är lite tråkigt att Quentin har vuxit upp och blivit (ganska) klok. Det är säkert bra för honom, men mindre kul för läsaren. Har man läst de första delarna ska man så klart läsa den här också, men för mig var det något av en besvikelse och fick mig att återgå till min ursprungliga uppfattning, som är att jag inte gillar fantasy.
Betyg: EEE

05 februari 2015

En rubin i koldammet

Tawni O'Dell skriver galghumoristiska, inte särskilt realistiska, feel good-historier som utspelar sig i mycket (diskbänks)realistiska miljöer: små, slitna, nedläggningshotade gruvstäder i Pennsylvanias bergstrakter. I sin senaste roman, "One of us", fortsätter hon på temat klasskillnader som hon hade i centrum för den förra boken ("Fragile Beasts"). Huvudpersonen Danny Boyle har lyckats ta sig loss ur sin dysfunktionella gruvarbetarfamilj, utbilda sig och få en framgångsrik karriär som rättspsykolog i Philadelphia. Nu åker han tillbaka till hemstaden för att ta hand om sin älskade 96-åriga morfar. Det börjar hända saker, som kanske har en koppling till en dramatisk episod i ortens historia, då den despotiska gruvägaren lät avrätta tio gruvarbetare. Berättelsen har mer drag av deckare än O'Dells tidigare böcker och det borde jag kunna gilla, men jag tycker inte att O'Dell är den som gör sådant bäst. Av henne väntar jag mig andra saker, framför allt suveräna och sympatiska porträtt av människor ur arbetarklassen och deras miljöer. Det finns här också, men kommer i skymundan av den tröttsamma skildringen av den rika gruvägarfamiljens lyxiga liv och rabblandet av märkeskläder. Så trots att det är välskrivet, skickligt konstruerat och spännande, är jag en anings besviken på O'Dell.
Betyg: EEE+