29 december 2012

2012 års bästa böcker

I år blir det en lista för deckare och en för övriga böcker:

2012 års bästa böcker, som inte är deckare
  1. Försvunnen värld” av Maja Hagerman
  2. Springa med åror” av Cilla Naumann
  3. Vinterträdet” av Ellen Mattson  
  4. How to be a woman” (”Konsten att vara kvinna”) av Caitlin Moran
  5. Torka aldrig tårar utan handskar. 1. Kärleken” av Jonas Gardell
  6. The Immortal Life of Henrietta Lacks” (“Den odödliga Henrietta Lacks”) av Rebecca Skloot
  7. Artighetsreglerna” (“Rules of civility”) av Amor Towles
  8. The Stranger’s Child” (”Främlingens barn”) av Alan Hollinghurst
  9. Why be happy when you could be normal?”("Varför vara lycklig när du kan vara normal?" av Jeanette Winterson
  10. Vi kom över havet” (”The Buddha in the Attic”) av Julie Otsuka

2012 års bästa deckare

  1. Gone girl” av Gillian Flynn
  2. Criminal” av Karin Slaughter
  3. I tystnaden begravd” av Tove Alsterdal
  4. Gods and beasts” (”Gudar och odjur”) av Denise Mina
  5. The Woodcutter” ("Hämnden") av Reginald Hill
  6. Till offer åt Molok” av Åsa Larsson
  7. The Gods of Gotham” (“New Yorks gudar”) av Lyndsay Faye
  8. Blood Safari” (“Den sista safarin”) av Deon Meyer
  9. A room full of bones” av Elly Griffiths
  10. Mullvaden” (”Tinker Tailor Soldier Spy”) av John le Carré

Gott Nytt Läsår!

 P.S. Här kan du läsa om 2011 års bästa böcker.

27 december 2012

Japanska postorderbrudar

"Vi kom över havet" av Julie Otsuka är en ovanlig roman. För det första är det en kollektivroman, skriven i första person plural, och för det andra handlar den om ett ämne som jag inte hade läst om innan: de japanska kvinnor som reste till USA efter första världskriget för att gifta sig med män som de aldrig träffat. Männen visade sig ofta vara äldre, fattigare och fulare än de framställt sig som och livet i USA blev också hårdare än kvinnorna kunnat föreställa sig. Ett par decennier senare, när många etablerat sig och blivit mer eller mindre amerikaniserade, slogs deras tillvaro i spillror igen på grund av att amerikanerna internerade alla japaner efter Japans inträde i andra världskriget. Om allt detta har Otsuka skrivit en utsökt liten bok som jag varmt rekommenderar.
Betyg: EEEE+

Mer småstadsspänning

"Darkness, my old friend" av Lisa Unger utspelar sig ungefär ett år efter "Fragile" i samma lilla stad i staten New York. F.d. polisen Jones Cooper börjar bli lite uttråkad av sin sysslolöshet, så han åtar sig tacksamt ett utredningsuppdrag som gäller en försvunnen kvinna. Samtidigt blir en tonårsflicka uppskrämd av en man som gräver i skogen och mediet Eloise Montgomery söker upp Cooper för att varna honom för floden. Allt visar sig höra ihop och, liksom i "Fragile", har fallet trådar långt bakåt i tiden. Jag fortsätter att gilla Ungers stil, som jag tycker är trevlig, spännande och underhållande.  
Betyg: EEEE

15 december 2012

Lagom småstadsspänning

"Fragile" av Lisa Unger får mig att tänka på Karin Slaughters första deckare, genom att den utspelar sig i en amerikansk småstad och har ett gift par (Här är han polis och hon psykolog.) som huvudpersoner. Unger når dock inte rikigt upp i Slaughterklass. "Fragile" handlar om en försvunnen tonårsflicka, som är huvudpersonernas sons flickvän, men historien visar sig ha kopplingar till något som hände i stan många år tidigare. Det är lagom spännande, lagom trevligt och lagom underhållande. Skildringen av hur alla på en liten ort känner alla och är för alltid definierade av sin bakgrund och sin ungdomstid, inger mig dock verkliga skräckrysningar!
Betyg: EEE+
P.S. Om man gillar småstadsdeckargenren rekommenderar jag ovan nämnda Slaughter, samt den lite ovanliga deckaren "So much pretty" av Cara Hoffman.

En pingvin i Ukraina

I bokcirkeln "Det namnlösa sällskapet" har vi denna månad läst en ukrainsk bok, vilket inte hör till vanligheterna för mig. Den heter "Döden och pingvinen" och är skriven av Andrej Kurkov. Huvudpersonen Viktor har blivit lämnad av sin flickvän och som enda sällskap har han en kungspingvin, som han fått från djurparken. När Viktor får i uppdrag av en tidning att skriva dödsrunor över ännu ej döda personer sätts en handling i gång som får stora återverkningar på Viktors liv. Boken utspelar sig några år efter Sovjetunionens fall. Bilden av Ukraina som framträder är inte så trevlig: ett samhälle präglat av korruption, våld och rädda, oföretagsamma medborgare. Boken är skriven på ett språk som jag tyckte mycket om med vackra, finurliga metaforer och vändningar. Översättningen känns också mycket bra, även om jag förstås inte kan jämföra med originalet. Jag tycker också om miljöskildringarna och den milda absurdismen. Däremot tycker jag att själva handlingen är lite för tunn och att Kurkov inte knyter ihop sin historia ordentligt på slutet. Den är också bitvis lite tjatig och långsam. Kvinnoskildringarna och psykologin lämnar en del övrigt att önska.
Betyg: EEE

Ljuva 90-tal?

"Alltings början" av Karolina Ramqvist har blivit ganska omtalad under hösten och det av goda skäl. Den har en bild av författaren som ung på omslaget, men huvudpersonen heter Saga. Hösten 1991 är hon femton år och börjar på creddiga gymnasiet Södra Latin i Stockholm. Hon tillbringar kvällarna på Stockholms innekrogar och blir förälskad i den många år äldre festfixaren Victor Schantz. De inleder ett hemligt förhållande som bygger på att hon kommer när han ringer efter henne, vilket ibland sker ofta, ibland efter ett års uppehåll. Diskussionerna om boken har framför allt rört denna relation och att Saga, som fostrats till stark kvinna och feminist av sin ensamstående mamma, inte borde förnedra sig till att ställa upp på Victors villkor. Andra har försvarat Saga och menat att hon frivilligt går in i relationen och att den leder till utveckling för henne. Jag är mer inne på denna senare linje. Oavsett vad man tycker om Sagas och Victors relation är boken mycket välskriven och innehåller mängder av skojiga tidsmarkörer, för den som minns sitt 90-tal. (Det gäller även oss som inte hängde på Stockholms krogar.) Ett tag i mitten blir det en aning tradigt när utekvällarna och träffarna med Victor framställs som till förväxling lika år efter år, men det är en randanmärkning. På det stora hela är det intressant och rolig läsning!
Betyg: EEEE

05 december 2012

Tredje boken om Bricken

I "Sågspån och eld" avslutar Vibeke Olsson sin trilogi om Bricken, som växer upp på Svartviks sågverk utanför Sundsvall på 1870- och 1880-talen. Bricken har hunnit bli 19 år och nu är hon vuxen. Med sin skadade hand kan hon inte arbeta på sågverket längre, men hon klarar sig bra genom att ha kostkarlar som hon lagar mat åt. Hennes älskade pappa blir allt äldre och skröpligare, men än så länge klarar han av att arbeta. Mest handlar dock boken om kärleken och Brickens framtidsdrömmar. Kommer någon man någonsin se åt henne trots hennes skadade hand? Är det bättre att förbli ogift och ägna sig åt att tjäna Gud? Och om man är riktigt, riktigt kär i någon, kan man gifta sig med honom trots att han dricker lite för mycket brännvin ibland? Jag gillar verkligen Vibeke Olssons skildring av hur det var att vara arbetare i Sverige för drygt hundra år sedan. Det handlar om utvandring, mer eller mindre lyckade strejker, godtemplar- och frikyrkorörelserna, August Palm, arbetarnas bildningstörst och deras syn på herrskapsfolk och mycket annat.
Betyg: EEEE

En judisk pojke på Söder

Leif Zern är teaterkritiker i Dagens Nyheter. I självbiografin "Kaddish på motorcykel" berättar han om sin uppväxt i en judisk familj på Södermalm i Stockholm. Familjen lever, som det förefaller, helt naturligt i två världar. Pappan följer ganska strikt de judiska lagarna, förutom en dag om året då familjen äter egenfiskade kräftor. De judiska högtiderna firas traditionellt med tjocka släkten och somrarna tillbringas i den folkhemstypiska sommarstugan. Med stor kärlek och ömhet beskriver Zern sin släkt och framför allt sin mamma och pappa.
Betyg: EEEE

02 december 2012

Fallet Thomas Quick

Den mediestorm som Hannes Råstams bok "Fallet Thomas Quick - att skapa en seriemördare" rörde upp kan knappast ha undgått någon och gör att det känns överflödigt att berätta vad boken handlar om. Den mängd arbete som Råstam la ner på boken (och dokumentärfilmerna i samma ämne) är imponerande. Han läste alla förundersökningar, tittade på ett oändligt antal timmar videofilm från rekonstruktioner, intervjuade alla inblandade och pratade förstås med Sture Bergwall/Thomas Quick själv. Det var till Råstam denne först tog tillbaka sina erkännanden och det utgör utgångspunkten för boken. Det är välskrivet, spännande, fascinerande och upprörande.
Betyg: EEEE

29 november 2012

Ett eget monster

I "Oranges are not the only fruit" ("Det finns annan frukt än apelsiner") berättade Jeanette Winterson i fiktionens form om flickan Jeanettes uppväxt som adoptivbarn i en fanatiskt religiös nordengelsk familj. Det var en fruktansvärd historia, men nu menar Winterson att det var den tillrättalagda "feel good"-versionen. I "Why be happy when you could be normal?" ("Varför vara lycklig när du kan vara normal?") berättar hon om sig själv och sin uppväxt, utan fiktionens försonande drag. Hon berättar om den dominanta mamman som låser dottern ute eller stänger in henne i kolkällaren, som kontrollerar varje del av hennes liv, men aldrig visar någon kärlek. Den undfallande pappan är inte till någon hjälp. Vid 16 års ålder lämnar Jeanette hemmet och försöker på egen hand förstå sig på livet och kärleken. Winterson skildrar sin rotlöshet och sitt sökande på ett fantastiskt sätt och hon ger inga enkla svar, för livet är inte enkelt utan ofta motsägelsefullt och svåranalyserat. Som när hon i slutet av boken försvarar sin adoptivmamma mot den biologiska mammans kritik: "Hon må ha varit ett monster, men hon var mitt monster." Jag tycker också mycket om hur Winterson sätter in sitt liv i ett geografiskt och socialt sammanhang. Hennes torra, engelska humor är ett sympatiskt inslag i boken, som lättar upp det tunga ämnet.
Betyg: EEEE+

27 november 2012

Den första polisen i New York

"The Gods of Gotham" ("New Yorks gudar") av Lyndsay Faye utspelar sig 1845. Det året översvämmas New York av fattiga invandrare från potatispestdrabbade Irland och New Yorks första poliskår bildas. Sedan berättaren Timothy Wilde förlorat sitt jobb som bartender blir han mer eller mindre mot sin vilja en av de första polismännen. Han dras snart in i en härva som rör försvunna barn och blir allt mer fascinerad av sitt nya yrke. Staden New York, som vid den här tiden tog slut vid 25:e gatan, har en minst lika viktig roll i boken som människorna som befolkar den. Faye beskriver gatumiljöer och människor på ett livfullt och intresseväckande sätt och med mycket humor. Boken är inte helt lättläst på engelska, bland annat på grund av mycket slang (Ordlista finns!), men för mig ger texten alldeles lagom tuggmotstånd. Jag gillar också att personerna inte är endimensionella utan att Faye låter sin berättare upptäcka nya sidor, både hos dem som står honom närmast och hos nya bekantskaper. För den som i likhet med mig gillar historiska romaner, deckare och New York-skildringar är boken ett fynd! Läses gärna med karta i handen!
Betyg: EEEE+

20 november 2012

Efter smällen

Det är nyttigt att då och då bli påmind om hur bra man har det bara för att man råkar ha blivit född med ljus hy och blont hår. Jonas Hassen Khemiri ger mig en sådan påminnelse, som känns som en knytnäve i magen, i sin senaste bok "Jag ringer mina bröder". Det är en kort, snabbläst historia skriven i monolog/dialogform som utspelar sig under dygnet efter det att en man sprängt sig själv i luften i julhandeln mitt i Stockholms city. Amor rör sig i stan bland vanliga julshoppare och paranoida poliser och försöker bete sig normalt. Men hur gör man då? Om man blir misstänkt bara för att man har en viss hår- och hudfärg eller ett visst namn? Jag grät och skrattade mig igenom denna gnistrande granatäpplekärna till bok.
Betyg: EEEE+

Genialisk och infernalisk Mina

"Gods and Beasts" ("Gudar och odjur") är tredje delen i Denise Minas deckarserie om polisen Alex Morrow. Jag var lite besviken på den förra delen ("The End of the Wasp Season") men nu är Mina tillbaka i god form igen. Boken börjar med tre parallella historier: ett rån som går snett, två poliser som ställs inför en frestelse och en populär politiker som hängs ut som otrogen kvinnokarl. Morrow-deckarna är lite mer klassiska deckare än Minas tidigare serier, men de bygger, i likhet med de tidigare böckerna, mycket på att Mina pytsar ut pusselbitar med information lite i taget så att läsaren till slut ser hela bilden. Och den bilden är genialisk! Och infernalisk. Jag gillar som vanligt miljöskildringarna från Glasgows mindre pittoreska områden. Morrow själv tycker jag inte är så intressant (speciellt inte nu sedan hon blivit trevlig), men det gör inte så mycket för det finns så många intressanta personer runt henne.
Betyg: EEEE+
P.S. Läs på engelska om du har möjlighet. Jag blev så irriterad på den svenska översättningen att jag la ifrån mig den och beställde det engelska originalet i stället.

17 november 2012

Tyskt massmord i krigets skugga

"Mordbyn" av Andrea Maria Schenkel är något i Sverige så ovanligt som en tysk deckare. Den fick mycket uppmärksamhet för några år sen och nu har jag äntligen läst den i och med att bokcirkeln Det namnlösa sällskapet gjorde en nystart. "Mordbyn" är en kort och kompakt deckare som utspelar sig i en liten by på tyska landsbygden. Det är mitten av 1950-talet och krigets skugga vilar ännu tung över byn och dess invånare. Den kusliga berättelsen om vad som hände på gården Tannöd berättas i fragment av många olika röster. Det ger en lite dokumentär känsla åt berättelsen och får mig att tänka på Truman Capotes "Med kallt blod". Tyvärr levde boken inte upp till mina högt ställda förväntningar. Det korta formatet ger inget utrymme för fördjupning som kunde ge mer psykologisk trovärdighet. Jag tycker också att det är något tillgjort över språket, som försöker låta gammeldags.
Betyg: EE
P.S. Läs hellre "Dark places" ("Mörka platser") av Gillian Flynn eller ovan nämnda "Med kallt blod" ("In cold blood").

Irland efter krisen

"Broken Harbour" är den fjärde deckaren av irländska Tana French. (Klicka på etiketten French nedan så kan du läsa vad jag skrivit om de tidigare.) Huvudperson och berättare är kriminalpolisen Michael Kennedy. Han tilldelas ett fall där en hel familj verkar ha mördats i sitt hem. Till sin hjälp får han en nybörjare på avdelningen. French har skrivit en ganska klassisk polisdeckare, men hon gör något speciellt av det. Själva deckargåtan är skickligt konstruerad och presenterad, men det jag tycker allra bäst om är människoskildringen. Att låta huvudpersonen berätta i jag-form och demonstrera både sina goda och dåliga sidor fungerar jättebra. Därigenom får man också se hur Kennedys bild av personerna runt omkring honom förändras, framför allt relationen till partnern Richie. Boken ger också en dyster och realistisk bild av Irland efter finanskrisen, med arbetslöshet, halvfärdiga byggprojekt och pessimism.
Betyg: EEEE

09 november 2012

Folkhemmets fånge

I "Att föda ett barn" påbörjade Kristina Sandberg sin berättelse om Maj och i "Sörja för de sina" fortsätter hon den. Tjugoåriga Maj är fast i sitt äktenskap med den femton år äldre Tomas. De har ett barn, får snart ett till och Majs liv handlar om att hålla hemmet fint och barnen hela och rena. Hon vill själv också vara fin, bär pumps med höga klackar och tröstar sig med att hon i alla fall är yngre och snyggare än svägerskorna. Boken skildrar ett vanligt familjeliv i folkhemmets Sverige och det borde kanske vara tråkigt att läsa om, men Sandberg gör det till rafflande sträckläsning. Sandbergs blandar Majs tankar och repliker med vad hon borde ha sagt och kanske också borde ha tänkt vilket gör berättelsen dynamisk och intressant. Under hela berättelsen ligger ett lågintensivt raseri över all denna förspillda kvinnokraft. Jag tänker oavbrutet på min farmor som också fastnade i en (själv)påtvingad hemmafruroll.
Betyg: EEEE

01 november 2012

Småstadens fasa

Om man, som jag, börjar läsa "So much pretty" av Cara Hoffman med förväntningen att det är en vanlig deckare/thriller riskerar man att bli besviken. Boken utspelar sig i den lilla staden Haeden i staten New York. Dit flyttar en ung familj, som vill komma bort från storstaden hets och miljöförstöring. Men livet på landet blir inte så idyllisk som de hade hoppats. Man får snabbt veta att något hemskt har hänt och det antyds att något mer (ännu hemskare?) också har hänt, men första halvan av boken håller inget thrillertempo utan består mest av fragment som i okronologisk ordning beskriver platser, människor och deras bakgrund. Det bästa som läsare är då att lugna ner sig och se boken som en "riktig" roman, med dess kanske lite större krav på trovärdighet. Det håller "So much pretty" för. Mot slutet, när man får hela bilden av vad som hänt, blir det riktigt spännande. Jag gillar att Hoffman inte gör det alltför lätt för sina läsare och att hon får en att tänka på sådant som rätt och fel, gott och ont, ideologi och handling.
Betyg: EEEE

20 oktober 2012

I Jack the Rippers fotspår

När en kvinna dör i hennes armar blir den unga polisen Lacey Flint indragen i en komplicerad mordutredning, där mördaren verkar ha ett personligt intresse av just Lacey. I engelska deckaren "Nu ser du mig" av S.J. Bolton är det staden London som är den andra huvudpersonen vid sidan av Lacey. Kärleksfullt och detaljerat beskrivs stadens gator, prång, underjordiska rum, vattenvägar och fina och mindre fina bostadskvarter. Lika detaljerat beskrivs de blodiga och sadistiska morden, vilket gör att läsning vid matbordet inte rekommenderas (även om det är svårt att släppa boken på grund av spänningen). Boken är förstås inte så realistisk, men härligt underhållande för den som gillar makabra deckare i Val McDermids anda. Lacey Flint är också en intressant bekantskap som sticker ut i horden av medelålders, småtrötta och halvalkoholiserade poliskommissarier.
Betyg: EEEE

Flicksomrar

Jag tycker om böcker som är skrivna på ett vackert och nyskapande språk, där träffande vändningar och njutbara fraser får mig att le inombords, utan att de tar fokus från innehållet och berättelsen. Något annat jag tycker om är realistiska berättelser som handlar om relationer mellan människor och om klass och kön. Allt detta får man i "Springa med åror" av Cilla Naumann. Den handlar om bondflickan Monika som är 11 år när den jämnåriga sommargästen Johanna dyker upp. Under några intensiva somrar blir de allt för varandra och deras relation får återverkningar långt upp i vuxen ålder.
Betyg: EEEEE

13 oktober 2012

Rasism och sexism i 1970-talets Atlanta

Karin Slaughter är en av mina favoritdeckarförfattare, så det är alltid med stor förväntan jag kastar mig över hennes böcker. Början av "Criminal" är dock lite seg och jag kommer på mig själv med att fundera på om Slaughter verkligen brukar vara fullt så dyster som hon är här. Men sen tar historien fart och mina eventuella invändningar bleknar. "Criminal" tar vid där "Fallen" slutar och Will Trent, Sara Linton och Faith Mitchell finns alla med. Den verkliga huvudpersonen denna gång är dock Wills och Faiths chef Amanda Wagner och man får äntligen veta lite mer om hennes bakgrund. En stor del av historien utspelar sig vid mitten av 1970-talet då Amanda Wagner och Evelyn Mitchell (Faiths mamma) var nyutbildade poliser i en både sexistisk och rasistisk poliskår. De kvävande könsrollerna från tidigare decennier lever tydligt kvar men något har börjat hända och samhället, inklusive poliskåren, förändras långsamt, mycket tack vare de personer som kämpade mot orättvisorna. Själva deckarhistorien blir nästan en bisak i sammanhanget, men är ändå intressant eftersom den rör Will Trents bakgrund.
Betyg: EEEE+

En antihjältinna gör entré

Cass Neary hade sin storhetstid som fotograf på 1970-talet då hon dokumenterade nedre Manhattans framväxande punkscen. Sedan dess har världen gått vidare, men inte Cass. Hon bor kvar i samma sunkiga lägenhet, har ett jobb som hon hjälpligt kan försörja sig på och ägnar sig i övrigt mest åt sex, alkohol och droger. Då får hon ett uppdrag av en välvillig vän: att åka till Maine och intervjua en äldre, hyllad men notoriskt skygg fotograf. Cass packar ner sin skinnjacka, sina cowboyboots och lite crystal meth och ger sig av till det novemberkalla Maine. Jag hade höga förväntningar på "Generation Loss" av Elizabeth Hand, som den inte riktigt levde upp till. Cass Neary är en intressant bekantskap, men hon känns inte särskilt trovärdig. Eller är det bara jag som är en diametralt motsatt personlighetstyp och därför inte riktigt kan tro på henne? Miljöskildringarna från kustlandskapet i Maine är bra, men min största invändning mot boken är egentligen att det är alldeles för mycket beskrivningar och för lite handling. De första fyra femtedelarna av boken är mest beskrivningar och sedan kommer väldigt mycket dramatisk handling på några få sidor. Det funkar inte för mig, åtminstone inte i en bok som ändå är upplagd som någon slags deckare eller thriller.
Betyg: EEE
P.S. Läs hellre Gillian Flynn! (Klicka på etiketten Flynn nedan så kommer mina recensioner av hennes böcker upp.)

Afrika i kroppsminnet

Anna Tikum (född Vikström) är finlandssvensk biskopsdotter som bodde sina fem första år i Tanzania, eftersom föräldrarna var missionärer där. I sin självbiografiska bok "Elfenbenshjärtat" berättar hon om barndomen i Afrika och om de återresor hon gjort som vuxen. När hon som femåring flyttade till Finland med sin familj var det en hemresa för de övriga familjemedlemmarna, men för henne var det en flytt bort från det enda som hon kände till. Hon reagerade med att trycka bort alla minnen från Afrika, men när hon som vuxen kom tillbaka insåg hon hur många minnen som fanns kvar i hennes kropp. Det tog flera resor innan hon lyckades reda ut sina komplicerade förhållanden till både Finland och Tanzania. Den första delen av boken bygger på brev som Tikums föräldrar skrev hem från Tanzania, men den är skriven som en traditionell självbiografi. De senare delarna av boken är i dagboksform och jag antar att de bygger på Tikums autentiska dagböcker från sina resor till Tanzania. De olika formerna gör att boken känns lite splittrad, men Tikum skriver bra och jag följde med stort intresse hennes inre och yttre resor.
Betyg: EEE+
P.S. För den som vill veta vad som hänt Anna Tikum efter det att boken slutar kan läsa denna blogg: http://kyrkpressen.fi/arkiv/annatikum

01 oktober 2012

Övergivna och oälskade?

De engelska hedarna verkar ha en oemotståndlig lockelse på deckarförfattare och Belinda Bauer har mutat in sitt lilla hörn av Exmoor (se "Mörk jord" och "Skuggsida"). "Ni älskar dem inte" ("Finders Keepers") utspelar sig ungefär ett och ett halvt år efter "Skuggsida" och många av personerna känns igen från de tidigare böckerna. Handlingen, som rör barn som försvinner ur parkerade bilar, verkar först inte särskilt originell, men ju längre in i boken jag kommer, desto mer spännande och intressant blir det. Vad skönt att den, i mitt tycke, misslyckade "Skuggsida" verkar ha varit ett undantag i Bauers produktion!
Betyg: EEEE

Hur får du din middag?

Nationalekonomins fader Adam Smith förklarade att slaktaren, bagaren och bryggaren inte tillverkade sina produkter av välvilja, utan för att de tjänar på det. Ur Adam Smiths teorier utvecklades idén om den ekonomiske mannen: en helt oberoende person som alltid handlar rationellt och i syfte att maximera sin egen nytta. Han är en viktig figur i ekonomiska teorier. Vad Adam Smith dock inte berättade var att hans middag varje dag lagades och serverades av hans mamma. Och vad ekonomerna inte har räknat med i sina modeller är allt det oavlönade arbete som utförs i världen, framför allt av kvinnor. Om detta och mycket mer berättar Katrine Kielos på ett lättfattligt och underhållande sätt i den behändiga lilla boken "Det enda könet". Efter att ha läst den lyssnar jag på Ekonomiekot med helt nya öron!
Betyg: EEEE

20 september 2012

Kontorsflickor i New York

"Artighetsreglerna" ("Rules of Civility") av Amor Towles är en imponerande debutroman. Den utspelar sig 1938 i New York och berättare är den unga kvinnan Katey. Hon jobbar som maskinskriverska på ett kontor på dagarna och på kvällarna går hon ut med sin vackra väninna Eve. En kväll träffar de den stilige och rike ungkarlen Tinker Grey. De tre börjar umgås och deras liv vävs snabbt samman på ett sätt som inte ska avslöjas här. Det är mycket jag tycker om med den här boken: framför allt de intressanta och realistiskt skildrade relationerna mellan människor, oförutsägbarheten i handlingen och de fantastiska miljöskildringarna. Språket är också bra, men jag hade föredragit att läsa boken på engelska, eftersom jag retar mig på att de unga kvinnorna kallar varandra sådant som "tjejen" och "kompis". Och den svenska titeln känns inte heller riktigt rätt.
Betyg: EEEE+

"Det bästa av allt" ("The Best of Everything") av Rona Jaffe är en annan debutroman, vars handling tar vid ungefär där "Artighetsreglerna" slutar: på ett bokförlag i 1950-talets New York. Den skrevs också då och jag antar att nyutgivningen beror på Mad Men-hajpen. "Det bästa av allt" handlar som fyra unga kvinnor som jobbar på samma kontor. En av dem vill göra karriär, en är egentligen skådespelare men måste ha ett brödjobb för att försörja sig, en har lagt skådespelardrömmarna på hyllan och jobbar i väntan på att bli gift och en är frånskild och måste ta hand om sin dotter och sin mamma. Jag har inte sett så mycket av Mad Men, men av det lilla jag sett känns mycket igen, som manschauvinismen, de sexuella trakasserierna och martinipimplandet på luncherna. "Det bästa av allt" är inget litterärt mästerverk utan den sorts text där allt skrivs ut och inget behöver läsas mellan raderna. Den är dock ett intressant och ganska underhållande tidsdokument och den är förvånansvärt frispråkig vad gäller sådant som sex, preventivmedel och aborter, som måste ha varit kontroversiella ämnen att skriva om på 1950-talet. Det självgoda förordet av författaren inför nyutgivningen hade jag dock gärna sluppit!
Betyg: EEE

13 september 2012

En magisk cirkus

En blandning av "The Magicians", "The Mesmerist" och "Her Fearful Symmetry", med ett tillägg i form av den mest fantastiska cirkus du kan tänka dig: där har du "The Night Circus" av Erin Morgenstern. Det är färgsprakande (trots att cirkusen går helt i vitt och svart), fantasifullt och charmigt, men jag har ändå några invändningar. Som jag skrivit förut är jag inte så förtjust i övernaturligheter i böcker, men jag kan acceptera dem om de används på ett meningsfullt sätt och om de följer sin egen logik. Det är möjligt att magin i "The Night Circus" följer sina egna lagar, men dessa är i så fall så komplicerade att man som läsare inte förstår dem. Dessutom får jag intrycket att Morgenstern hittar på och beskriver de fantastiska cirkusattraktionerna mer för att hon kan (eftersom hon har upphävt naturlagarna) än för att de tillför berättelsen något väsentligt. Jag blir till slut övermätt på fantasterierna och tappar intresset för den magiska kärlekshistorien som är berättelsens nav. För första gången i mitt liv känner jag att en bok nog hade fungerat bättre som dataspel... Pluspoäng för boken blir det dock för det snygga utförandet med svarta sidkanter och rött bokmärkesband.
Betyg: EEE

08 september 2012

Snusk att småle åt

Jag tror att många med mig upptäckte Alan Bennett genom den lilla pärlan "Drottningen vänder blad", som var en humoristisk hyllning till läsandet. Den humoristiska stilen håller Bennett i sin nästa bok "Smut. Two unseemly stories" ("Snusk. Två osedliga historier"), men temat är ett annat: sex. Jag tänker inte berätta vad historierna handlar om, för det är en del av läsupplevelsen att få lista ut vad som händer på de första sidorna i boken. Så mycket kan jag säga att den första historien handlar om den medelålders änkan Mrs Donaldson och det är den historien jag tycker bäst om. I den andra historien förekommer internet, så den ska utspela sig i nutid, men andas 1950-tal i sin syn på äktenskap och könsroller, vilket blir en konstig kontrast mot det frigjorda innehållet. Men om man bortser från den diskrepansen är humorn härligt brittisk och meningarna underhållande välformulerade.
Betyg: EEE

04 september 2012

Maffia och manschauvinister

Jag har inte sett sicilianska kommissarie Montalbano på teve och inte tidigare läst någon av Andrea Camilleris deckare om honom, men nu har jag småputtrat igenom "Utflykten till Tindari". Den utspelar sig på slutet av 1990-talet, så jag antar att den skrevs då också, men den har inte funnits översatt till svenska förut. Boken börjar med att en ung man blir skjuten utanför porten till huset där han bor. Ungefär samtidigt rapporteras ett äldre par som försvunna. Det visar sig att de bor på samma adress som mordoffret, men kommissarien och hans kollegor kan till en början inte hitta någon annan koppling mellan dem. Den egentligen ganska hårdkokta historien puttrar på i ett långsamt tempo och håller en småtrevlig ton, trots att otrevliga kopplingar till maffian dyker upp. Kommissarien äter god mat, tänker kloka tankar under ett olivträd och försöker hålla korkade chefer borta från utredningen. Alla viktiga personer i boken är män och deras relationer till kvinnor och sex uppfyller alla ens fördomar om italienare. Det är inte min typ av deckare och jag blir inte särskilt road.
Betyg: EE

Mary Russell tappar minnet i Marocko

Laurie R. King ligger inte på latsidan och det är jag, som gillar hennes serie om Mary Russell och Sherlock Holmes, tacksam för. Nya boken, "Garment of Shadows", tar vid där den förra, "Pirate King", slutade, men är inte lika lättsam som den förra. Den börjar dramatiskt med att Mary Russell vaknar upp i ett rum hon inte känner igen. Hennes huvud värker och hon minns inte vem hon är. Samtidigt inser hennes man Sherlock Holmes att hon har försvunnit från den filminspelning hon höll på med i den marockanska öknen och han börjar leta efter henne. Som i de flesta av böckerna i serien är det högt tempo, mer aktion  och storpolitiska kopplingar än deckargåta. Som vanligt är dramatiken uppblandad med mycket humor och härliga miljöskildringar.
Betyg: EEEE

01 september 2012

Gardell har skrivit en klassiker

Kritikerna verkar eniga om att Jonas Gardells romantrilogi "Torka aldrig tårar utan handskar" är en blivande klassiker och jag instämmer. Den handlar om när hiv kom till Sverige under tidigt 1980-tal. Första delen, som är den enda som har kommit ut än, heter "Kärleken" och handlar om Rasmus och Benjamin. Rasmus, som känner att han aldrig har passat in i den lilla håla i Värmland där han växt upp, lämnar hemorten så fort han kan och tar sig till Stockholm. I Stockholm finns redan Benjamin, en lika ung, lika vilsen man, som är Jehovas vittne. I Stockholm finns också en gayvärld och en gemenskap - bara man vet var man ska leta. Det är 1982 och ännu förekommer aids endast som en bisats i artiklar från USA och den gryende gayrörelsen är full av framtidshopp. Gardell skriver så bra, med sådan känsla och medkänsla, indignation, ilska och sorg, med humor och torra fakta insprängda, att man blir alldeles omtumlad.
Betyg: EEEEE
P.S. Lyssna även på Sveriges Radios dokumentärserie om hiv: här är en länk till första delen "Krigsgenerationen".

28 augusti 2012

Ett år med ett svart får (i Baltimore)

Alla Anne Tylers romaner utspelar sig i Baltimore och så också "A Patchwork Planet" ("Lapptäcksplaneten") från 1998. Den handlar om 30-åriga Barnaby Gaitlin, som är det svarta fåret i sin fina familj. I tonåren hamnade han i klämmeri med rättvisan, han gick aldrig ut college och nu försörjer han sig på ett okvalificerat jobb. Han är frånskild och åker en gång i månaden till Philadelphia för att träffa sin dotter. En gång på en sådan resa får han upp ögonen för en kvinna som heter Sophia. Är hon hans skyddsängel eller är hennes roll i hans liv en annan? Under ett års tid får läsaren följa den sympatiska Barnaby under hans med- och motgångar. Det är lågmält, skarpsynt, charmigt, roligt och härligt underhållande!
Betyg: EEEE+
P.S. Tack till Helena på Dark Places för tipset om denna bok!

27 augusti 2012

En fri kvinna

I åtta och ett halvt år satt Natascha Kampusch fången hos gärningsmannen (som hon genomgående kallar honom) - hela hennes ungdom försvann i hans källarhåla under en vanlig villa i Wien. Om tiden i fångenskap har hon skrivit boken "3096 dagar" och där berättar hon insiktsfullt och nyanserat om kidnappningen, om det fem kvadratmeter stora källarrummet, om vardagen med gärningsmannen, om ångest och depression, om misshandeln och svälten hon fick utstå och om det psykiska fängelse som skapades inom henne. Men hon vill också nyansera bilden av gärningsmannen och förklara hur man, när man är helt utlämnad till en enda person, också kan känna tacksamhet till och medkänsla med honom - inte bara hat. Hon vägrar se sig som (enbart ett) offer och har inte mycket till övers för dem som bara säger "Stockholmssyndromet" och inte låter henne förklara eller bearbeta. Fram tonar bilden av en flicka med stark integritet som växer upp till en stark och, till slut, fri kvinna.
Betyg: EEE+

26 augusti 2012

Drottning Garbo av Hollywood

För över tio år sedan läste jag "Poetens liv" av Ellen Mattson, men blev inte så förtjust i den och har därför inte läst något mer av henne. Förrän nu, då "Vinterträdet" fick så fina recensioner och väckte min nyfikenhet. Berättaren är en fiktiv person: föräldralösa Vendela Berg, som skickas till Amerika av sina släktingar för att jobba på farbroderns bryggeri. Men under överfärden på fartyget Kungsholm får Greta Garbo upp ögonen för Vendela och anlitar henne som personlig sekreterare och sällskapsdam. Under flera år vistas Vendela i Garbos absoluta närhet och följer hennes filmkarriär i Hollywood och hennes kärlekshistorier, skyddar henne mot fotografer och fans och följer Garbos minsta vink. Men trots att hon lever med Garbo kommer hon henne aldrig riktigt nära och man får bilden av att lösningen på gåtan Garbo kanske är - tomhet. Och kunde hon ens agera? Men, men, detta är ju en roman... En mycket vacker, vemodig och läsvärd sådan!
Betyg: EEEEE
P.S. Av den här intervjun i SvD framgår att Ellen Mattson aldrig varit i Los Angeles! Det gör hennes fina miljöskildring ännu mer imponerande.

25 augusti 2012

Fadern, modern och klassresan

Den franska författaren Annie Ernaux skrev under 1980-talet en bok om sin far, "Min far" ("La place"), och en om sin mor, "Kvinnan" ("La femme"). Det är två korta böcker skrivna på en omsorgsfullt utmejslad och exakt prosa, skrivna med viss vånda, förstår man. Ernaux berättar om föräldrarnas enkla bakgrund, om deras liv som arbetare och café- och affärsägare i en liten stad i Normandie och om sig själv: det enda barnet som kostades på och uppmuntrades till utbildning, trots att det innebar att hon fjärmade sig alltmer från föräldrarna och deras värld. Båda böckerna skrevs efter föräldrarnas död och handlar också om deras åldrande och sista tid i livet, vilket i moderns fall innebar flera år med Alzheimers sjukdom. Jag blir inte uppslukad av böckerna, men de är intressanta och berörande och de får mig att tänka på min egen mamma och mormor.
Betyg: EEE+

23 augusti 2012

Andra boken om Malcolm Fox

I "The Complaints" presenterade Ian Rankin sin nya deckarhjälte Malcolm Fox och i "The Impossible Dead" ("En omöjlig död") fortsätter dennes äventyr. Fox arbetar med att utreda andra poliser som har misskött sig och denna gång får han och hans kollegor utreda ett fall i granndistriktet Fife. Men när folk börjar dö och det dyker upp allt mer kopplingar till något som hände i mitten av 1980-talet börjar Fox agera mer detektiv och mindre internutredare. Det är, som vanligt med Rankin, en deckare av hög kvalitet med riklig förekomst av hänsynslösa affärsmän, korrupta snutar och skumma politiker. Miljöskildringarna är alltid bra och jag gillar också huvudpersonen och persongalleriet runt honom.
Betyg: EEEE
P.S. Tydligen är serien om kommissarie Rebus inte slut utan det ska komma en till del som heter "Standing In Another Man's Grave".

17 augusti 2012

Scener ur ett infernaliskt äktenskap

Gillian Flynn är en av de bästa spänningsförfattarna som har dykt upp på senare år. Nu har jag läst hennes tredje bok, "Gone Girl", och den är ännu bättre än de två första ("Sharp objects" och "Dark places")! "Gone Girl" handlar om Amy och Nick, som verkar vara det perfekta paret. Hon är den vackra, rika, smarta New York-tjejen och han är den charmiga, snygga, ambitiösa lantiskillen som kommit till New York för att bli reporter. De gifter sig och flyttar in i ett brownstonehus i Brooklyn med utsikt över Manhattans skyline. Men så börjar problemen hopa sig: de förlorar båda jobben, Nicks mamma blir sjuk och han övertalar Amy att flytta med honom till hans lilla hemstad i Missouri. Och så, på deras femåriga bröllopsdag, händer det ofattbara: Amy försvinner. Berättelsen om vad som egentligen pågick i deras äktenskap och hur jakten på Amy går berättas ur båda parternas perspektiv. Det är mycket skickligt konstruerat, välgörande välskrivet och nagelbitande spännande! Den skulle också passa bra som bokcirkelbok, för det finns mycket att diskutera när man läst klart.
Betyg: EEEEE 

15 augusti 2012

Två tyska systrar

Jag hade inga som helst förväntningar på "Timmen mellan hund och varg" av Silke Scheuermann när jag började lyssna på ljudboken. Jag lånade den mest för att det var en av få romaner som fanns i mp3-format på bibblan och som inte var en svensk deckare. Boken utspelar sig i nutid i Frankfurt och berättaren är en kvinna i 30-årsåldern. Hon har nyligen kommit tillbaka till Tyskland efter att ha bott utomlands i många år och nu återupptar hon kontakten med sin syster. Berättelsen utvecklar sig till en tät historia om samspelet mellan berättaren och hennes syster och några få personer runt dem. Berättandet är mycket konkret, med noggranna beskrivningar och gatuadresser, och historien är ganska vardaglig, men ändå hela tiden fängslande. Jag tyckte om den. Roligt också att läsa något samtida från Tyskland - det är inte ofta jag gör det! Inläsningen av Sissela Kyle är utmärkt.
Betyg: EEEE

Mord bland ord

I "The Glass Room" ("Glasverandan") av Ann Cleeves begås ett mord på en skrivarkurs för hoppfulla amatörförfattare. Kommissarie Vera Stanhope leder förstås utredningen, trots att hennes granne är en av deltagarna och därmed misstänkt. Detta är en klassisk pusseldeckare med ett lagom antal (=sju) misstänkta som befinner sig på samma ställe. Det är gott så. Jag har inget emot upplägget och gillar fortfarande Cleeves sätt att skriva.
Betyg: EEEE

08 augusti 2012

Döden på heden

Jag älskade Simon Becketts två första deckare om rättsantropologen David Hunter (Klicka på etiketten Beckett nedan för att läsa recensionerna), men blev besviken på trean. Nu har jag gett Beckett en ny chans med fjärde boken "Från andra sidan graven". Den utspelar sig framför allt på heden Dartmoor i sydvästra England. David Hunter kallas dit för att hjälpa till i sökandet efter tre mördade flickor, som har grävts ned på heden. Seriemördaren Jerome Monk har erkänt morden och ska nu hjälpa polisen att hitta gravarna. Men hela operationen blir ett fiasko och Hunter lägger fallet bakom sig när hans eget liv dessutom slås i spillror. Åtta år senare rymmer Monk från fängelset och Hunter får ett telefonsamtal som får honom att bege sig tillbaka till Dartmoor. Det är inte ett särskilt originellt upplägg, men det är väl utfört, habilt skrivet och bra översatt. Beckett når inte upp till sin tidigare nivå, men det är okej underhållning.
Betyg: EEE+

06 augusti 2012

Feel-good för adoptivmödrar (och andra)

Enligt det viktorianska blomsterspråket betyder mossa "moderskärlek". Och mossa växer utan rötter! Det får den föräldralösa Victoria Jones till slut lära sig i "The Language of Flowers" ("Blomsterspråket") av Vanessa Diffenbaugh. Victoria har växt upp i olika fosterhem och när hon fyller 18 år släpps hon ut på San Fransiscos gator, där hon måste klara sig själv utan stöd av familj eller vänner. Under sin uppväxt har Victoria blivit fascinerad av blommor och av det viktorianska blomsterspråket, där varje växt har en specifik betydelse. Tack vare sin kärlek till blommor och en stor talang för blomsterarrangemang, lyckas Victoria få ett jobb i en blomsteraffär. En dag på blomstermarknaden träffar hon på en man som också verkar förstå blomsterspråket. Kan det verkligen stämma? Boken är inte så outhärdligt sockersöt och sentimental som det kan låta på den här beskrivningen och jag lät mig glatt underhållas av den hjärtevärmande historien.
Betyg: EEEE

En annorlunda släkthistoria

Edmund de Waal är en engelsk keramiker som av sin gammelmorbror fick ärva en samling med japanska miniatyrfigurer, s.k. netsuke. Han blev fascinerad av figurerna och började forska i samlingens historia. Hans grävande i släktens historia resulterade i boken "The Hare with Amber Eyes" ("Haren med bärnstensögon"). Hans farmor kom från en rik judisk släkt med sitt ursprung i Odessa. Släkten flyttade vid mitten av 1800-talet sin framgångsrika bankverksamhet till Wien och Paris och det var i Paris som en yngre son, som inte förväntades ägna sig åt affärerna, införskaffade netsukesamlingen. de Waal följer i släktens fotspår, letar upp husen (palatsen!) de bodde i, går längs gatorna där de gick och söker i arkiv efter relevanta dokument. Det som gör hans historia annorlunda är att han hela tiden utgår ifrån tingen, hur människor förhåller sig till sina ägodelar, hur sakerna känns i handen osv. Det annorlunda angreppssättet i kombination med den i sig intressanta släkthistorien ger oerhört fängslande och givande läsning.
Betyg: EEEE+

23 juli 2012

Häxorna i Engelsfors kämpar vidare

Äntligen blev det min tur och jag kunde hämta mitt reserverade biblioteksex av "Eld" av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren! Jag läste nyligen första delen i Engelsforstrilogin, "Cirkeln", och blev fast. Andra delen fortsätter i samma stil som den första: kampen mellan ont och gott står i lilla Engelsfors i Bergslagen och de fem utvalda tonårshäxorna måste hålla ihop för att klara sig och rädda världen. Samtidigt har de vanliga tonårsproblem att tampas med: föräldrar, lärare, kärlek, utseende osv. Det är underbart underhållande och passar utmärkt som semesterläsning, eftersom det är stor risk för sträckläsning.
Betyg: EEEE

21 juli 2012

Noveller från Zimbabwe


Noveller är svårt. Författaren måste snabbt fånga läsarens intresse, sätta igång historien och samtidigt ge tillräckligt med kringfakta för att läsaren ska förstå sammanhanget. Sen ska historien lika snabbt avslutas, gärna med en liten knorr, som dock inte får vara alltför sökt och tillkonstrad (enligt min mening). Petina Gappah gör ett mycket gott försök i sin debutbok "An Elegy for Easterly" ("Sorgesång för Easterly"). Novellerna har det gemensamt att de utspelar sig i Zimbabwe (eller har personer från Zimbabwe i huvudrollen), men handlar i övrigt om personer av olika kön, ålder och med olika bakgrund. Historierna är skickligt konstruerade och känns psykologiskt trovärdiga. Ibland känns sluten lite för förutsägbara och tillrättalagda. Det allra mest intressanta med boken är att få en bild av Zimbabwe från 1970-talet och framåt. Man får veta lite om frihetskampen, om den oroväckande politiska situationen, hyperinflationen och om hur människorna i Zimbabwe lever sina vanliga liv mitt i allt detta.
Betyg: EEE+

13 juli 2012

Bronsålder med en twist

Jag har hållt på med 550 sidor tjocka "Bronsåldersmordet" av Jonathan Lindström länge och har varit tvungen att ta några pauser för att läsa annat, men har hela tiden kommit tillbaka till den, för den är så intressant och rolig att läsa! Lindström tar sin utgångspunkt i ett arkeologiskt fynd som gjordes i Bålsta i Uppland på 1950-talet. Man hittade då ett 3000 år gammalt skelett av en man i en åker. Det intressanta med fyndet är att mannen inte blivit begravd utan att han hamnat där när åkern fortfarande var sjöbotten. Lindström, som är arkeolog, tar hjälp av en mängd olika experter för att få fram så mycket information han bara kan om mannen, som han kallar för Granhammarsmannen. Det gäller sådant som hur han såg ut, vad han åt, hur hans hälsa var, vad han arbetade med, hur gammal han var när han dog och, inte minst, hur han dog. Lindström sätter också in Granhammarsmannen i ett större sammanhang och berättar/resonerar/spekulerar en massa om människors liv och leverne på bronsåldern. Det blev extra intressant av att jag nyligen läst Maja Hagermans "Försvunnen värld". Lindström skriver trevligt personligt, humoristiskt och sakligt och boken är mycket lättläst (förutom att den är så tjock). Twisten då? Jo, precis när Lindström ska slutföra boken får han ny kunskap som sätter hela historien om Granhammarsmannen i delvis nytt ljus. Den som läser boken får veta vad det var!
Betyg: EEEE+

Allt man inte vet om en mamma

Det sker på ett ögonblick. Ena stunden är hon där och nästa är hon borta. När Park So-nyo försvinner på Seouls centralstation vänds livet upp och ned för hennes man och deras fem vuxna barn. I "Ta hand om min mor" låter Kyung-Sook Shin läsaren uppleva mamman och hennes försvinnande ur de olika familjemedlemmarnas perspektiv. De inser snart att de varken känt mamman så väl som de trodde eller uppskattat hennes omsorger så mycket som de borde. Den bild som växer fram är ett ömsint porträtt av en kvinna som vuxit upp i ett fattigt och starkt traditionsbundet samhälle och som bara levt för sin familj. I takt med landets snabba utveckling har barnen försvunnit iväg till utbildning och jobb i stan och allt mer tappat kontakten med sitt ursprung. Jag tycker mycket om berättarsättet, som är rakt på sak och osentimentalt, men ofta ändå hjärtskärande. Det var också intressant att genom skildringen av en familj få en bild av Sydkorea och dess snabba utveckling.
Betyg: EEEE+

09 juli 2012

Vem dödade Eddie Pettit?

Nionde delen av Jacqueline Winspears deckarserie om privatdetektiven Maisie Dobbs heter "Elegy for Eddie". Det är april 1933 när Maisie får besök på sitt kontor av fyra män från Lambeth, det fattiga område där Maisie växte upp. Det blir ett kärt återseende, men de fyra männen har tråkiga nyheter: den snälle, men lite långsamme Eddie Pettit, som med några ord kunde lugna vilken häst som helst, är död. Man har sagt att det var en olycka, men det tror inte männen på. Det ger Maisie anledning att återvända till sin barndoms miljöer och människor samtidigt som hon fortsätter att umgås med den rike och adlige James Compton. Hon börjar fundera allt mer på vem hon är och vad hon vill med sitt liv. Hon får också ett och annat välment, men likafullt smärtsamt, råd av kloka personer i sin närhet. Själva deckarhistorien utvecklar sig till ett storpolitiskt spel, men boken är intressantast när den rör det fattiga London och Maisies eget liv. Det här var en mycket sympatisk Maisie Dobbs-deckare!
Betyg: EEEE

25 juni 2012

Sträcklyssning

Åsa Larsson är en av få svenska deckarförfattare som jag står ut med att läsa. När jag skulle hämta ut mitt beställda exemplar av hennes senaste  bok, "Till offer åt Molok", på biblioteket visade det sig vara en mp3-bok. Jaha, det var bara att börja lyssna! Rebecka Martinsson är fortfarande åklagare i Kiruna och dras in i en mordutredning när en kvinna i hennes lilla by hittas mördad i sitt hus. Kvinnans sjuåriga barnbarn verkar ha blivit vittne till dådet, men kan inte säga något. Parallellt berättas historien om lärarinnan Elina Pettersson som kommer till Kiruna våren 1914 och blir kär i ortens store man, Hjalmar Lundbom. Det är spännande, skickligt konstruerat och som vanligt är miljö- och personskildringarna fina (fast de mest osympatiska personerna känns lite som karikatyrer). Jag noterade också tacksamt att de övernaturliga inslagen var helt borta i denna bok. Att höra Åsa Larsson själv läsa på mild norrländsk dialekt var en ren njutning!
Betyg: EEEE+

16 juni 2012

Griffiths blir bättre och bättre

En annan kvinnlig favoritdetetektiv (förutom Vera Stanhope) är den framstående arkeologen tillika ensamstående mamman Ruth Galloway i Norfolk. I "A Room Full of Bones"  av Elly Griffiths blir hon involverad i en historia som berör en kistöppning, återlämning av skelett till Australiens ursprungsbefolkning, en snobbig adelsman, en kokainsnortande museiintendent, ett travstall med stora hästar och mörka hemligheter och några djurrättsaktivister. Som vanligt är kommissarie Harry Nelson, druiden Cathbad och de andra runt dr Galloway också med. Griffiths blir bara bättre och bättre! Betyg: EEEE+