26 april 2016

Emmas boktips fyller 10 år!

Nu i april är det tio år sedan jag startade denna bokblogg! Den första recensionen var av "Potemkin och Katarina den stora" av Simon Sebag Montefiori och den fick EEEE i betyg. Totalt har jag skrivit 946 inlägg om ungefär samma antal böcker. (En del inlägg tar upp flera böcker och en del inlägg handlar inte om någon särskild bok.) Jag har lyckats i min föresats att skriva om i princip alla böcker jag läser, med undantag för några få som jag har påbörjat men inte kommit igenom. Ibland har jag skrivit även om halvlästa böcker, men ibland har det känts för orättvist och då har jag avstått. Nu ser jag fram emot nästa tio år med min lilla blogg!


24 april 2016

Änkan som skaffade sig ett liv

Eftersom jag tyckte så mycket om "Brooklyn" av Colm Tóibín fortsatte jag med "Nora Webster" av samma författare. Den kom på svenska förra året, men jag har läst den på engelska. Den utspelar sig i den lilla irländska stad som huvudpersonen i "Brooklyn" kommer ifrån. Det är sent 1960-tal och den medelålders fyrabarnsmamman Nora Webster blir änka. På ett väldigt sympatiskt och lågmält sätt berättar Tóibín om Noras kamp för att hantera sin och barnens sorg samtidigt som hon måste skaffa en försörjning. Till slut blir det också lite utrymme över för henne att hitta ett eget liv, egna vänner och intressen. Tóibíns sätt att skriva om mänskliga relationer, med kvinnor som huvudpersoner och med förmågan att göra det vardagliga livet oupphörligt intressant passar min smak väldigt bra. Faktum är att Tóibín påminner om två av mina andra favoritförfattare: Alice Munro och Anne Tyler.
Betyg: EEEEE

2016-08-19: Jag blev så nyfiken på vilken inspelning av Beethovens ärkehertigtrio som beskrevs i "Nora Webster" att jag skrev till Klassisk morgon i P2 för att få hjälp. De listade ut att det var den här inspelningen från 1970 med Daniel Barenboim, Pinchas Zukerman och Jacqueline du Pré. Otroligt vacker (och otroligt fint beskriven i boken)! 
 

En vinter i helvetet

När jag hörde handlingen i "Mary" av Aris Fioretos beskrivas tyckte jag att den lät lite tråkig. Den handlar om en ung kvinna som hamnar i fängelse under 70-talets militärdiktatur i Grekland. Som tur var passade jag ändå på att lyssna på romanen när den gick som radioföljetong. Berättelsen om Maria, som blir gripen under ett studentuppror, torterad och förd till en avlägsen fängelseö är hemsk, tragisk, vacker och gripande men inte tråkig en sekund. Den handlar om hur Maria förhåller sig till fångvaktare och medfångar, hur hon tänker tillbaka på uppväxten i en konservativ familj, på tiden med den radikale pojkvännen Dimos och på den lilla solen som växer i hennes mage. Fioretos fick, mycket välförtjänt, Sveriges Radios romanpris för den här boken.
Betyg: EEEEE