28 oktober 2009

Mystiskt, magiskt och sorgligt

"En välsignelse" ("A Mercy") av nobelpristagaren Toni Morrison är en sorglig berättelse om några människor i de engelska kolonierna i Nordamerika i slutet av 1600-talet. Varken kolonialiseringen eller slaveriet har funnnit sina former än. Förtrycket är dock redan på plats: de vitas terror mot ursprungsbefolkningen och de svarta, männens makt över kvinnorna, nybyggarnas kuvande av den vilda naturen, prästernas och de fanatiskt religiösas påverkan på församlingsborna. En slavkvinna bönfaller en man att ta hennes dotter som delbetalning för en skuld. Flickan, Florens, följer med till mannens farm och börjar sitt nya liv tillsammans med husfrun Rebekka, indiankvinnan Lina och den mystiska flickan som kallas Sorg. Morrisons språk är vackert, sugande, magiskt, men också krävande. Boken är bara på 150 sidor och det räcker. Betyg: EEEE

27 oktober 2009

Kidnappade kvinnor i Atlanta

"Undone" (eller "Genesis") heter den senaste deckaren av Karin Slaughter och i den sammanför hon läkaren Sara Linton från Grant County-serien med GBI-agenterna Will Trent och Faith Mitchell från den nyare Atlantaserien. (Klicka på etiketten Slaughter nedan för att se alla titlarna.) Upplägget på deckarhistorien, med en man som kidnappar och torterar kvinnor, är kanske inte helt originellt, men jag tycker ändå den här boken är lika bra som Slaughters tidigare. Hon skriver bra, hon lyckas överraska mig ibland, det är spännande och jag gillar verkligen hennes huvudpersoner, fast de inte alltid beter sig som man skulle önska... Betyg: EEEE

25 oktober 2009

Söndagsnöje

Så här kan man roa sig en söndagskväll:
(Enkäten besvaras med hjälp av böckerna i ens bokhylla.)

Är du man eller kvinna?
Kvinnor på gränsen till genombrott
Beskriv dig själv
Mitt i livet
Hur mår du?
Folly
Beskriv stället du bor på
I en förvandlad stad
Vart skulle du vilja resa?
Paris på de älskandes tid
Beskriv din bästa vän
Guld
Vilken är din favoritfärg?
Blå lotus
Hurdant väder är det just nu?
En stilla storm
Vilken är din favoritårstid?
Sent i november
Om ditt liv vore ett tv-program, vad skulle det heta?
Jag valde mitt liv
Vad betyder livet för dig?
Den allvarsamma leken
Hurdant är ditt parförhållande?
Mannen i mina drömmar
Vad är du rädd för?
Farlig midsommar
Dagens aforism
What doesn’t kill you makes you stronger
Vilket råd skulle du vilja ge?
Se dig inte om
Hur skulle du vilja dö?
Älskad, saknad
Ditt motto
Livet till mötes

Jag hittade enkäten på bokhora.se.

24 oktober 2009

Vardagsromantik utan riktig nerv

"Kärleksroman" heter Carina Burmans senaste bok och i den har hon lämnat de historiska deckarna och förflyttat sig till nutid i Visby. Boken handlar om tre kvinnor: den energiska, Lord Peter Wimsey-älskande arkeologen Frida, den vackra, svala, idealistiska läkaren Louise och den hennafärgade, excentriska konstnären Gurli. Runt dem finns männen: den storväxte arkeologen Christian med dreadlocks, den gossaktigt charmige prästen Peter och den pensionsfärdige, lyrikälskande rektorn Björn. Längre ut i periferin finns barnen. I kapprummet på dagis och på veckans Rotarylunch på Hotel Wisby slår förälskelse och passion till, äktenskap bryts och nya konstellationer bildas. Jag tycker att Burman lyckas bra med sin skildring av hur förälskelsen innebär både lyckorus och vånda och av hur det kan kännas när stora beslut som vänder livet på ända ska fattas. Ändå blir jag inte jätteförtjust i boken och försöker förstå varför. Personteckningen är ganska bra, förutom Louise som inte känns riktigt sannolik. Gurli (som är Euthanasia Bondeson förflyttad till nutid) skildrar det mesta med ironisk distans, vilket gör att man inte sugs in i berättelsen. Boken känns lite seg, när den borde vara koncentrerad och febrig. Jag tycker bättre om de historiska deckarna, som inte försöker vara mer än lättsam, humoristisk, intelligent underhållning. Betyg: EEE

Vemodigt om identitetssökande

Jag har lyssnat på min första ljudbok på franska: "Rue des Boutiques Obscures" ("De dunkla butikernas gata") av Patrick Modiano. Det kom sig nästan av en slump: jag gillade inte den svenska översättningen och på mitt bibliotek fanns den franska versionen bara som ljudbok. Det gick i alla bättre än jag trott att lyssna på denna ganska korta bok. Den handlar om en man som lider av minnesförlust och inte känner till sin bakgrund. Efter att ha arbetat som privatdetektiv i några år bestämmer han sig för att använda sina yrkeskunskaper för att ta reda på vem han är. Han söker upp olika personer, pratar med dem och får se gamla foton. Långsamt, långsamt återvänder minnena och till slut har en sorglig och dramatisk berättelse växt fram. Trots detektivinslagen är det en mycket stillsam bok, som till största delen består av en rad samtal. Jag tycker mycket om den vemodiga stämningen i boken och om de kärleksfulla beskrivningarna av gator och kvarter i Paris. Boken skrevs 1978 och Modiano fick Goncourtpriset för den. Betyg: EEEE

16 oktober 2009

Studentstadens baksida

Maktlösa kvinnor som tvingas prostituera sig på grund av fattigdom, kvinnor utan tillgång till preventivmedel, kvinnor som dör efter illegala aborter eller i könssjukdomar, kvinnor som utsätts för sadistiska torskar, skam och förnedring. Allt detta var verklighet i min hemstad Uppsala för ca 100 år sedan, på samma sätt som det är verklighet för mängder av kvinnor i världen idag (läs t.ex. 80 grader från varmvattnet av Karin Alfredsson). Ola Larsmos roman "Jag vill inte tjäna" utspelar sig i Uppsala på 1880-talet och handlar om en ung läkare som har till uppgift att inspektera de "offentliga kvinnorna" så att de inte sprider könssjukdomar bland stadens studenter och borgare. Läkaren fäster sig särskilt vid en ung kvinna, Sara Kristina, och hon blir bokens andra huvudperson. Vi får följa hennes väg från det fattiga hemmet ute på Uppsalaslätten in till bordellen på Svartbäcksgatan 69. Jag gillar att Larsmo ger läsaren både läkarens och den prostituerade kvinnans perspektiv och att han blottlägger dubbelmoralen utan att bli moraliserande. En mycket välskriven, medryckande och angelägen roman. Läs! Betyg: EEEE+

14 oktober 2009

Det är synd om människorna i Sandviken

"Bergets döttrar" av Anna Jörgensdotter handlar om syskonen Steen: Edwin, Emilia, Sofia, Karin och Otto. När boken börjar 1938 är syskonen på väg att lämna barndomshemmet i den lilla byn utanför Sandviken. Edwin startar skidbacken Kungsberget, Emilia cyklar runt och drömmer sig bort, Sofia väntar på att grannpojken Milton ska fria, Karin gifter sig med Miltons bror Max och Otto vill gå till sjöss. Vi får träffa dem igen krigsåret 1944 och återigen 1958, då teven gjort sitt intåg i folkhemmet och fotbolls-VM ska spelas i Sverige. Ingen av dem har då kommit längre bort än in till Sandviken; en ort som beskrivs med stor kärlek och detaljrikedom. "Bergets döttrar" är en bok som påminner mig om Elsie Johanssons Nancy-trilogi och Kerstin Ekmans Vargskinnet-trilogi. Jörgensdotter skildrar på ett gripande och mycket trovärdigt sätt "vanliga" 1900-talsmänniskors öden: olycklig kärlek, unga som dör, föräldrar som inte älskar sina barn, kärlekslösa äktenskap, människor som inte når fram till varandra och som inte kan kommunicera. Det är sorgligt men inte avskräckande eller deprimerande - bara mycket, mycket läsvärt! Det enda som stör mig är några anakronismer/anglicismer, som att en svensk bondbrud 1939 leds in i kyrkan av sin far och att en bruksarbetare 1958 pratar om var han ska spendera semestern. Men det är av mindre betydelse då helheten är så bra! Betyg: EEEE
P.S. Jag har skrivit kort om Elsie Johanssons och Kerstin Ekmans trilogier på min gamla hemsida, klicka på Boktips i menyn till vänster.

13 oktober 2009

Om fattiga och rika i Indien

I Bookerprisvinnaren "The White Tiger" ("Den vita tigern") av Aravind Adiga försöker Balram Halwai i ett långt brev till Kinas premiärminister förklara hur entreprenörskap fungerar. Balram är nämligen en riktig entreprenör som lämnat fattigdomen i en liten nordindisk by och gjort succé som egenföretagare i Bangalore. Däremellan arbetade han som chaufför åt en rik man i Delhi och det är om den tiden den största delen av boken handlar. Med mycket humor och vass ironi berättar Adiga om de himmelsskriande skillnaderna mellan fattiga och rika i Indien, om de förnedrande relationerna mellan herrskap och tjänstefolk, om den kanske bara skenbara demokratin och om hur genomkorrumperat samhället är. Det är lysande skrivet, underhållande och tänkvärt. Jag gillar att Adiga inte målar sina personer i svart och vitt utan skriver så att läsarens sympatier för de olika personerna skiftar genom hela boken. Om jag har någon liten invändning är det att historien är väldigt manscentrerad, för kvinnor förekommer bara i små roller. Jag har lyssnat på boken inläst på engelska med underbar indisk accent. Betyg: EEEE

08 oktober 2009

Om levande och döda på Guadeloupe

"Färden genom mangroven" av Maryse Condé utspelar sig på Guadeloupe och börjar med att en gammal kvinna hittar en man död i skogen. Han är en främling i byn: en vit man som köpt ett hus, säger sig vilja skriva en bok och som gjort två av byns flickor med barn. Han är en man som alla hatar eller älskar och under en enda natt, då likvakan äger rum, får byborna i tur och ordning berätta om sina liv och om den döde. När jag först började läsa blev jag jätteförtjust, för språket i boken är fantastiskt vackert (och bra översatt av Helena Böhme). Jag gillar också att få läsa om denna för mig okända västindiska ö, dess natur, dess folk och kultur. Men tyvärr blir jag inte riktigt så uppslukad av boken som jag hade hoppats. Kanske är det för att det blir lite för fragmenterat med så många olika berättarröster, samtidigt som mysteriet med den döde mannen inte är tillräckligt intressant för att hålla spänningen uppe? Betyg: EEE

Aldrig besviken på Slaughter

Trots att jag läst alla hennes böcker på ganska kort tid (Jag läste den första i februari.) har jag hittills inte tröttnat på Karin Slaughter. Nu har jag läst "Triptych" som är den första delen om Atlanta-agenten Will Trent. (Den andra delen heter "Fractured".) "Triptych" handlar om hur Atlantapolisen tillsammans med Georgia Bureau of Investigation (där Trent jobbar) utreder en serie överfall och mord som alla har en bestialisk detalj gemensam. Parallellt får man följa John, en man som nyligen blivit villkorligt frigiven från fängelset, där han tillbringat över tjugo år. Han upptäcker att någon verkar ha stulit hans identitet medan han satt i fängelse. Slaughter är väldigt skicklig på att hålla spänningen uppe genom att låta läsaren gradvis få mer information så att man kan lägga ihop pusselbitarna. Betyg: EEEE