Det är synd om människorna i Sandviken

"Bergets döttrar" av Anna Jörgensdotter handlar om syskonen Steen: Edwin, Emilia, Sofia, Karin och Otto. När boken börjar 1938 är syskonen på väg att lämna barndomshemmet i den lilla byn utanför Sandviken. Edwin startar skidbacken Kungsberget, Emilia cyklar runt och drömmer sig bort, Sofia väntar på att grannpojken Milton ska fria, Karin gifter sig med Miltons bror Max och Otto vill gå till sjöss. Vi får träffa dem igen krigsåret 1944 och återigen 1958, då teven gjort sitt intåg i folkhemmet och fotbolls-VM ska spelas i Sverige. Ingen av dem har då kommit längre bort än in till Sandviken; en ort som beskrivs med stor kärlek och detaljrikedom. "Bergets döttrar" är en bok som påminner mig om Elsie Johanssons Nancy-trilogi och Kerstin Ekmans Vargskinnet-trilogi. Jörgensdotter skildrar på ett gripande och mycket trovärdigt sätt "vanliga" 1900-talsmänniskors öden: olycklig kärlek, unga som dör, föräldrar som inte älskar sina barn, kärlekslösa äktenskap, människor som inte når fram till varandra och som inte kan kommunicera. Det är sorgligt men inte avskräckande eller deprimerande - bara mycket, mycket läsvärt! Det enda som stör mig är några anakronismer/anglicismer, som att en svensk bondbrud 1939 leds in i kyrkan av sin far och att en bruksarbetare 1958 pratar om var han ska spendera semestern. Men det är av mindre betydelse då helheten är så bra! Betyg: EEEE

P.S. Jag har skrivit kort om Elsie Johanssons och Kerstin Ekmans trilogier på min gamla hemsida, klicka på Boktips i menyn till vänster.