En välskriven "feel bad"-bok

I min bokcirkel har vi läst "Gräset sjunger" av nobelpristagaren Doris Lessing. Det är hennes debutroman och den utspelar sig i Sydrhodesia under 1930- och 40-talen. Huvudpersonen Mary är i 30-årsåldern och lever ett begränsat, men inte olyckligt liv, som yrkeskvinna i en liten stad. Tyvärr får hon för sig att hon måste gifta sig och det blir med den snälle, men misslyckade farmaren Dick. De bosätter sig på hans isolerade farm och ett plågsamt kammarspel börjar. Man får redan i början av boken veta att Mary blir mördad av den svarte houseboyen Moses och man sugs genom boken för att få veta vad som ledde fram till det ödesdigra slutet. Det är en mycket välskriven (och välöversatt) bok, men den är otroligt obehaglig. Alla personer är osympatiska och det finns inget hopp eller försoning i den. Skildringen av den karga farmen, det heta klimatet, det stenhårt rassegregerade samhället och Marys sönderfallande psyke är lysande. Diskussionerna i bokcirkeln blev livligare än någonsin förut! Betyget borde nog egentligen bli högre, men eftersom läsningen ger en så hemsk känsla blir det så här. Betyg: EEE

Två böcker om att bo i Kina

Jag har läst två böcker om hur det är att bo i Kina som västerlänning. Amerikanska Rachel DeWoskins bok "Babes i Beijing" handlar om hennes fem år i Peking under andra halvan av 1990-talet. Hon kom dit direkt efter universitetet och fick jobb på en PR-firma. Mer eller mindre av en slump fick hon också en roll i en kinesisk teveserie om utländska flickor i Kina. Svenska Catarina Lilliehöök, som skrivit "Mei Wenti!", var 36 år när hon kom till Kina 2001 för att läsa kinesiska. Senare kom även hennes man dit för att jobba och de lyckades få hyra ett traditionellt kinesiskt hus i Pekings gamla kvarter. DeWoskin och Lilliehöök skildrar båda hur svårt det är att lära sig kinesiska och hur förvirrade de var i början, både av att inte förstå språket och av kulturella och sociala koder. I båda böckerna finns roliga skildringar av hur det är att som västerlänning börja jobba på ett kinesiskt kontor. Båda är genuint intresserade av den kinesiska kulturen, de lär sig alltmer kinesiska och skaffar sig kinesiska vänner. DeWoskin umgås mycket med unga konstnärer och filmmänniskor, har kinesisk pojkvän och går på barer och klubbar. Lilliehöök skildrar vardagslivet i hutongen (gränden) där hon bor och berättar om sina nyfikna grannar, den obligatoriska hemhjälpen, den knasige hyresvärden och den blinda massösen. I Lilliehööks bok finns också rätt långa skildringar av hennes och makens resor till södra Kina, Tibet, Xinjiang och Mongoliet, men de delarna tycker jag är mindre intressanta. Lilliehööks starka sida är att skildra vardagslivet och alla små kulturkrockar. Mot slutet av boken flyttar Lilliehöök och hennes man till Shanghai och hon får därigenom tillfälle att jämföra Shanghai och Peking. Ingen av böckerna är något litterärt mästerverk, men de ger roliga och intressanta inblickar i hur det är att leva i Kina som västerlänning. Jag blir inte sugen på flytta dit, för det verkar enormt jobbigt, men jag ser fram emot att få resa till Kina en dag! Betyg: EEE (gäller båda böckerna)

Dikter om ursprunget

Jag läser sällan lyrik nuförtiden, men efter att ha hört en intervju med poeten Li Li i Samtal pågår på radio blev jag nyfiken och gick och lånade hans senaste diktsamling "Ursprunget" som kom 2007. Kinesiske Li Li har bott i Sverige i 20 år och skriver på svenska, vilket jag tycker är otroligt imponerande. "Ursprunget" handlar mycket om hans mor, om barndomen i Shanghai och om att leva i ett annat land. Dikterna är inte svåra - Li Lis poesi är mycket konkret - och otroligt vackra, sorgliga och berörande. Betyg: EEEEE

Här är två dikter ur boken:

Mur och sten - brev från mor

1

Du gick. Muren är kvar

Någon står där tills månen går upp

2

Stenarna i muren glittrar i sol

Besökaren ristar in sitt namn

3

En sten som lämnat muren

är en sten. En sten i muren är en mur

Två brev

Du bör byta miljö, skrev jag. Sommaren är här

och du kan komma till Sverige, uppleva skärgården, njuta de

silkeslena klipporna slipade av is. Här finns inte den kvava

värmen i Shanghai. Här finns luften från Mingdynastin

Jag vet att Norden är en drömplats, svarade du, men jag

är van vid hettan, folkträngseln. Sitter jag under trädet

sänder cikadorna tystnaden från bergen. Fläktar jag

med solfjädern, så kommer havsvinden med svalkan.

P.S. Läs gärna vad Expressen och Svenska Dagbladet skriver om boken.

Tredje boken om kommissarie Chen

Tredje boken om kommissarie Chen i Shanghai utspelar sig på 90-talet, men handlar mycket om kulturrevolutionen. I "When Red is Black" ("När rött blir svart") av Qiu Xiaolong hittas en kvinna mördad i sitt enkla rum. Det visar sig att hon skrivit en uppmärksammad bok om sin tid som nitisk rödgardist under kulturrevolutionen, om hur hon hamnade i onåd och om sin kärlekshistoria med en framstående poet och översättare som hon träffade i omskolningslägret. På grund av sin bok är hon klassad som dissident och fallet kan vara politiskt känsligt. Chen själv har dock inte tid att ta sig an utredningen, eftersom han fått ett lukrativt erbjudande att utföra översättningsarbete åt en nyrik affärsman. Det blir underhuggaren Yu som får ta itu med att börja förhöra alla som bor i det tättbefolkade huset där den mördade kvinnan bodde. Deckarhistorien är inte så imponerande utan som i de tidigare böckerna är det skildringen av de sympatiska poliserna Chen och Yu, det framväxande moderna Kina, all fantastisk mat m.m. som är det bästa med boken. Jag är dock inte riktigt lika förtjust i den här som i de tidigare böckerna. Betyg: EEE

Min första mp3-bok!

Jag har köpt en ny Ipod, bl.a. för att kunna lyssna på fler böcker, och som första mp3-bok köpte jag Håkan Östlundhs nya Gotlandsdeckare "Blot" inläst av Reine Brynolfsson. Jag har ju gillat Östlundhs tidigare deckare jättemycket, men det är kanske det långsammare tempot när man lyssnar på en bok som gör att man blir lite mer kritisk... (Det har hänt mig med Håkan Nesser också.) Jag blev alltså inte lika överförtjust i den här som jag blivit tidigare, men den är verkligen inte dålig för det! I "Blot" hittas en kvinna och hennes älskare mördade. Maken, som nyligen kommit hem efter tre år i Japan, är försvunnen, så polisen misstänker förstås att det rör sig om ett crime passionel och att maken stuckit efter att ha mördat frun och hennes älskare. Dottern Elin kommer resande från sina psykologistudier i Stockholm och hon och brodern Ricky försöker ta hand om varandra och reda ut vad som egentligen hänt. Slog pappan verkligen mamman och varför dog egentligen deras storasyster tio år tidigare? Betyg: EEE

Intelligent om jakten på den rätte

Curtis Sittenfeld är bra på att beskriva sociala och känslomässiga relationer mellan unga människor. Hon gjorde det lysande i debutromanen "Prep" ("I en klass för sig") och hon gör det igen i "Mannen i mina drömmar". Boken handlar om Hannah Gavener som vi får följa från 14 års ålder upp till 30-årsåldern. På baksidan står det att Hannah är i det närmaste besatt av frånvaron av män i sitt liv, men det tycker inte jag är en rättvis beskrivning. Det är bara det att boken handlar om just den aspekten av Hannahs liv: killar och relationer. Hannah är inte så populär och är okysst upp i 20-årsåldern - såklart att det bekymrar henne! Boken är rolig, intelligent och otroligt medryckande. Jag började läsa vid 20-tiden häromkvällen och vid midnatt tittade jag förvirrat på klockan och insåg att jag borde ha gått och lagt mig för länge sedan... Min enda invändning är kanske just att den här boken är lite för enkel. "Prep" var mer mångfasetterad, medan "Mannen i mina drömmar" ligger närmare chicklitten. Betyg: EEEE

Läsvärd kinesisk klassiker

Jag måste säga att jag är ganska stolt över att ha tagit mig igenom den 600 sidor tjocka "Guldåldern" av Cao Xueqin! Det är första delen av fem i den kinesiska klassikerserien "Drömmar om röda gemak" från 1700-talet. "Guldåldern" och andra delen, "Silveråldern", kom i svensk översättning av Pär Bergman häromåret. Det är ingen svår läsning, bara man tar sig förbi den lite tradiga inledningen. Boken handlar om livet i den aristokratiska familjen Jia där man framför allt får följa en grupp ungdomar och deras tjänsteflickor. Det handlar om kärleksgnabb, fester, poesi, krävande föräldrar, kläder, klasskillnader, etikettsregler och mycket annat. Massor av personer förekommer, så namnlistan och släktträden i slutet av boken är mycket användbara. Språket är lättsamt och humoristiskt och översättningen är jättebra. Nu ska jag läsa fortsättningen "Silveråldern" också! Betyg: EEEE

Årets bästa bok?

Det är bara mars, men jag tror att "Atonement" ("Försoning") av Ian McEwan kan bli årets bästa bok! Bokens första del utspelar sig på ett engelskt lantgods under några heta sommardagar 1935. Den 13-åriga Briony ser sin äldre syster Cecilia gräla med barndomsvännen Robbie och misstolkar situationen med katastrofalt resultat. De senare delarna av boken utspelar sig under andra världskriget, dels i Frankrike, dels på ett sjukhus i London.

Varför tycker jag då så mycket om den här boken? För det första är språket fantastiskt. Jag började läsa på svenska men gick och köpte boken på engelska för att riktigt kunna njuta utan att störas av översättningsfunderingar. Engelskan är dock inte helt lätt, så det var bra att ha översättningen att kolla mot ibland. Tempot är långsamt, men spänningen hålls hela tiden uppe. Jag gillar att berättarperspektivet skiftar hela tiden, så man får inblick i olika personers tankar och känslor. Den olyckliga kärlekshistorien är klassisk och egentligen orealistisk, men man vill tro på den, och som varje gång man ser Romeo och Julia hoppas man innerst inne att det inte ska gå så illa som man ju vet att det gör! Mot slutet av boken blir ett metainslag allt mer påtagligt och påminner en om att inget är ödesbestämt: det är författaren som bestämmer hur det ska gå! Miljöskildringarna är fantastiska: av godset, det krigsdrabbade Frankrike, sjukhuset och London. Filmen gör miljöerna och personerna rättvisa och fungerar som en vacker illustration till boken, men man måste läsa boken - den innehåller tusen gånger mer än filmen! Tyvärr missade jag diskussionen i vår bokcirkel om den här boken, men den hade förstås fått högsta betyg även där! Betyg: EEEEE

Lysande reportagebok om hatbrott

Så mycket deckare som jag läser är det antagligen nyttigt för mig att då och då påminnas om hur vidriga mord är i verkligheten. Bokreafyndet "No tears for queers" av Johan Hilton handlar om morden på tre homosexuella män: Matthew Shepard i Laramie, Wyoming, USA, Johan Pettersson i Katrineholm och Josef Ben Meddour i Göteborg. De dödades just för att de var homosexuella och Johan Hilton diskuterar vad det är som gör att vissa män blir så provocerade av homosexualitet att de tar till våld. Han har rest till de tre städerna där morden begicks, pratat med människor, läst förundersökningarna och skrivit en lysande bok om det. Boken är spännande och lättläst som en deckare, men så mycket mer berörande eftersom den handlar om verkliga händelser. Betyg: EEEEE

Styltigt och ospännande av deckardebutant

Det var "Pepparkakshuset" av Carin Gerhardsen som förlaget Ordfront skickade hem till mig i ett "blodfläckat" kuvert (se här). Eftersom jag aldrig bett om boken eller lämnat min adress gjorde det mig lite negativt inställd på förhand till den här boken. Tyvärr håller intrycket i sig även efter att jag läst den. Den prestenteras som den första delen i en kommande serie och mycket energi läggs på att presentera de olika poliserna som man ska få följa i serien. Enligt den nya trenden är den medelålders kommissarien varken ensamstående, överviktig eller alkoholiserad utan en lyckligt gift småbarnsfar. Mordhistorien tar sin utgångspunkt i en lekskola på 60-talet där helvetisk mobbning och misshandel ägde rum utan att de vuxna lyfte ett finger. Det är styltigt skrivet, intrigen är alltför osannolik och det är inte särskilt spännande. Upplösningen gör att man känner sig lurad som läsare. Betyg: EE

Mord och katastrof i semesterparadiset

Jag fortsätter min reklamkampanj för Håkan Östlundh! Hans tredje Gotlandsdeckare "Terror" är lika bra som de två tidigare ("Släke" och "Dykaren"). Den börjar med ett blodigt dubbelmord i Nisseviken och fortsätter med en färjekatastrof i Visby hamn. Den sympatiske kriminalinspektören Fredrik Broman har dessutom privata problem, sedan han blivit utsparkad av sin fru på grund av en otrohetsaffär. Han måste bestämma sig för om han vill försöka lappa ihop äktenskapet eller satsa på den nya kärleken. Boken är välskriven och spännande och man sträckläser den utan att något skaver, varken dialog, psykologi eller något annat. Om det hade varit sämre skrivet hade jag kanske tyckt att intrigen var för osannolik, men nu har jag inga invändningar! Betyg: EEEE+

Underhållande självhjälpsbok för kattägare

Jag är inte så mycket för självhjälpsböcker, men när jag hittade "Din katts hemligheter - boken din katt skulle vilja att du läste" av Vicky Halls på bokrean slog jag till. Vicky Halls är en engelsk "kattpsykolog" eller "kattebeteendevetare" som skriver om olika beteendestörningar som en katt kan få, t.ex. omotiverad aggressivitet, bristande rumsrenhet eller onaturlig ängslighet. Med härlig brittisk humor beskriver hon katter och kattägare hon mött och ger en massa goda råd om hur man kan göra för att få katten att må så bra som möjligt. Det är skönt osentimentalt, mycket pedagogiskt och ger kattägaren många användbara kunskaper om katters beteende. Betyg: EEEE

Berörande berättelser ur en kvinnas liv

"Natten innan de hängde Ruth Ellis" är en kort novellsamling eller samling berättelser där Margareta Strömstedt berättar om sitt liv, från uppväxten i Småland med en psykiskt instabil mor och en strängt religiös far, via studietiden i Lund där hon träffar den unge "Poeten" (maken Bo Strömstedt) och tiden som frustrerad hemmafru i Hagsätra, till en dramatisk semesterresa till Nordkap i nutid. Jag tyckte mycket om den här boken. Jag gillar Margareta Strömstedts sätt att berätta: det är personligt och berörande utan att bli pinsamt eller pretentiöst. Betyg: EEEE

P.S. Går på bokrean!

Kärleksfull Ölandsskildring i hyllad deckardebut

Johan Theorins deckardebut "Skumtimmen" utspelar sig på norra Öland, vars steniga kust och ensliga alvar beskrivs med stor kärlek. Berättelsens utgångspunkt är en liten pojkes försvinnande på 70-talet. Hans mamma Julia har aldrig kommit över sorgen och över 20 år senare är hon sjukskriven, ensam och lite för förtjust i rödvin och tabletter. Då sätter hennes 80-åriga pappa Gerlof, från sitt rum på ålderdomshemmet, igång att undersöka försvinnandet igen. Han börjar prata med folk och kallar den förstelnade Julia tillbaka till Öland. En spännande, oförutsägbar historia rullas upp. Det är välskrivet och mycket skickligt hopkommet. Betyg: EEEE

P.S. "Skumtimmen" påminner mig om Håkan Östlundhs utmärkta Gotlandsdeckare "Släke" och "Dykaren".

Sherlock Holmes skapare i viktoriansk rättsskandal

"Arthur & George" av Julian Barnes är en roman med verklighetsbakgrund som handlar om verkliga personer. Arthur är sir Arthur Conan Doyle, som skrev böckerna om Sherlock Holmes. George hette Edjali i efternamn och hade indisk far och skotsk mor. Han växte upp i en prästgård på engelska landsbyden och blev sedan advokat i Birmingham. Vid 27 års ålder dömdes han på lösa grunder till sju års straffarbete för att ha lemlästat djur och skrivit anonyma hatbrev. Han släpptes efter tre år och satte igång att kämpa för upprättelse och för rätten att återigen få arbeta som advokat. Sir Arthur Conan Doyle fick höra om hans kamp och engagerade sig djupt i fallet. Boken följer de båda huvudpersonerna genom livet och berättar den upprörande och engagerande historien på ett sakligt och underhållande sätt, pepprat med torr, brittisk humor. Översättningen är utmärkt. Betyg: EEEE

Rebus går i pension

"Exit Music" utspelar sig under kommissarie John Rebus sista tio dagar innan han pensioneras från Edinburghpolisen. En rysk poet och dissident hittas mördad samtidigt som en grupp ryska företagsledare är i stan. Det finns också kopplingar till Rebus evige fiende gangstern Big Ger Cafferty, till höjdare på en skotsk storbank och till ledamöter i det skotska parlamentet. Allt verkar höra ihop. Rankin fortsätter att beskriva Edinburghs baksida och att koppla ihop politiker och affärsmän med gangsters. Det känns inte så nyskapande, men är hyggligt spännande. Jag hoppas Rankin inte slutar att skriva bara för att Rebus går i pension! Betyg: EEE

P.S. I maj 2006 gjorde jag en kort genomgång av några Rankinböcker, se här. Efter det har jag läst "Fleshmarket Close", men tydligen inte recenserat den. (Den finns på svenska nu.) Mellan den och "Exit Music" kom "The Naming of the Dead", men den har jag missat.

Litterära mord i 1800-talets Boston

Efter en lite trög start tar sig "Danteklubben" av Matthew Pearl och blir riktigt spännande. Huvudpersonerna är fyra äldre, bildade herrar i Boston på 1860-talet. (De har alla funnits i verkligheten.) De har bildat en liten klubb för att hjälpa poeten Longfellow med den första amerikanska översättningen av Dante Alighieris "Den gudomliga komedin". Det låter ju inte så dramatiskt, men när de inser att en serie mord som begåtts i staden alla haft Dantes helvetesstraff som modell, blir det mer spännande. Mördaren måste ju vara någon av de få i staden som kan läsa italienska eller som på något annat sätt kunnat få reda på detaljer ur boken. Om man står ut med den lite gubbiga atmosfären är det en riktigt trevlig läsupplevelse. Det är alltid sympatiskt när författaren får läsaren att känna sig intelligent och dessutom får man förstås en hel del kunskap om Dante och hans verk. Betyg: EEEE

Linköpingsdeckare i iskyla

Det är isande februarikyla i Linköping och kriminalpolisen Malin Fors får ett bisarrt mord att utreda. Ute på Östgötaslätten hittas en mördad man hängande i ett träd. Det ser ut som ett vikingatida midvinterblot. "Midvinterblod" av Mons Kallentoft är en välkonstruerad och spännande deckare. Språket och dialoger är bättre än i de flesta andra svenska deckare. Det som stör mig är det lite tillgjorda och ödesmättade tonfallet genom hela boken. Betyg: EEE

Jag ger upp "Rosen på Tistelön"

Efter ca 150 sidor har jag gett upp "Rosen på Tistelön" av Emilie Flygare-Carlén. Boken kom ut 1842 och blev en stor succé, men i vår tid har Flygare-Carlén varit ganska bortglömd. Nu är hon "återupptäckt" och den här boken har bl.a. gått som radioföljetong. Huvudperson är den unga, föräldralösa Erika Malm, som kommer till familjen Haraldsson på den karga Tistelön på västkusten. Familjefadern är en råbarkad smugglare och tillsammans med sin äldste son mördar han besättningen på en tullbåt. Erika, som är god och gudfruktig, blir mer eller mindre tvingad att gifta sig med den "onde" sonen och hon gör sitt bästa för att ta hand om den yngre "gode" sonen, som blev vittne till morden, och den lilla flickan Gabriella. Det är Gabriella som är "rosen på Tistelön". Det skulle kunna vara spännande och romantiskt, men det är är lite för segt och alltför osannolikt. Ska jag läsa 1800-talsromaner måste de vara mer engagerande än så här. Betyg: EE

Läsesvacka, adressmysterium och Bang

Jag är i en läsesvacka där jag börjat på fyra böcker och inte kommit igenom någon. Två är rätt tunga klassiker. Jag får se om jag orkar kämpa på eller ger upp... Den tredje är en amerikansk roman, som började bra, men sedan tappade fart. Den fjärde är en svensk deckare och den ska jag väl ta mig igenom utan problem! Jag återkommer så fort jag läst ut någon eller fattat beslut att inte läsa längre.

Igår fick jag en helt ny, ännu inte utkommen bok - en deckare - med posten. Det är förlaget som skickat den till mig i ett mycket dramatiskt "blodfläckat" kuvert. Jag antar att jag får den för att jag har den här bloggen. Det jag inte förstår är hur de fått tag på min adress. Mitt efternamn står ingenstans på bloggen och mejladressen är opersonlig. Jag mejlade faktiskt till den ansvariga på förlaget och frågade, men jag fick det konstiga svaret att de mejlat mig och fått min adress. Det hade jag väl vetat om det hade varit så!!?? Jag har lämnat min adress till ett annat förlag som ville skicka sin katalog. Inte samarbetar väl konkurrerande bokförlag om marknadsföring? Anledningen till att jag bryr mig är dels att jag inte vill att min adress ska kunna spåras genom min blogg, dels att jag är lite tveksam till att ta emot böcker från förlag. Det är kanske dumt att vara tveksam? Det är förstås superlyxigt om folk skickar böcker till en gratis... Men, som jag skrev i början av året (se här) vill jag inte känna mig styrd i mitt läsande. Bara för att vara motvalls känner jag för att läsa boken, men inte skriva om den!

Apropå att vara motvalls såg jag en charmig pjäs om Bang (Barbro Alving) häromdagen. Jag missade den när den spelades i Stockholm för några år sedan, men nu när den kom till Uppsala tog jag chansen. Det var soppteater och jag fick dela bord med tre förtjusande damer i 80-årsåldern. De kände igen sig i hur det hade varit under andra världskriget! Vare sig man har möjlighet att se pjäsen eller inte rekommenderar jag läsning av Bangs dagböcker ("Personligt" del 1-4) och kåserisamlingar ("Käringen mot strömmen")! Hon var en otroligt tuff, rolig och beundransvärd kvinna!