Om man har blivit väldigt förtjust i den första boken man läser av en ny favoritförfattare är det tyvärr nästan oundvikligt att bli lite besviken på den andra. Den är kanske egentligen lika bra, men nyförälskelsens yra och nyhetens behag är borta. Så blev det för mig när jag läste Cornelia Reads andra bok, "The Crazy School". I den har Madeline Dare och hennes man lämnat Syracuse och flyttat till en annan del av New England, där Madeline får jobb på en internatskola för ungdomar med psykiska problem och rika föräldrar. Read ägnar mer energi åt att beskriva skolan, dess sektledarliknande grundare, knasiga lärare och problemtyngda elever än åt deckargåtan, som inte presenteras förrän efter halva boken. Den humoristiska och ironiska stilen känns igen, men dämpas lite av det allvarliga temat. "The Crazy School" är bra, men lika bra som
"A Field of Darkness" är den trots allt inte.
Betyg: EEEE
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar