Det var nog inte riktigt bra att läsa två Lee Child-deckare så tätt efter varandra... Efter "Hetta" störtade jag mig rakt in i den första Jack Reacher-deckaren, "Dollar" ("Killing Floor"), och nu är jag övermätt på tortyr, blodiga dödsfall, explosioner och eldsvådor. I "Dollar" kommer ensamvargen Jack Reacher till en liten stad i Georgia, som verkar onaturligt prydlig och välskött. Där händer aldrig något, så när en man hittas död blir utbölingen Reacher förstås direkt misstänkt. Han dras in i en otrolig historia som inte tar slut förrän många, många människor är döda. I "Hetta" kändes våldet "befogat" ur någon slags hämnd-/rättvisefantasisynpunkt. I "Dollar" blir det bara för mycket. Det känns också att det är en debutbok, för berättandet är ibland lite stolpigt, ofokuserat och för utdraget. När den sista twisten kommer tänker jag inte "Wow, vad spännande!" utan "Nej, jag orkar inte mer, kan det inte ta slut snart?" Nu måste jag rensa min nedblodade hjärna med en totalt oblodig pusseldeckare eller en realistisk relationsroman eller nåt.
Betyg: EEE
Betyg: EEE
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar