Finlandssvenska Marianne Peltomaa har skrivit en mycket läsvärd romantrilogi om en adoptivfamilj:
I "Resan" skildras hur 38-åriga Anna kommer fram till att hon vill adoptera ett barn, hur adoptionsprocessen går till och hennes resa till Colombia för att hämta femåriga dottern Nora. Det är bra skildrat och intressant, men det jag gillar allra mest med den här boken är att Peltomaa också berättar om Noras liv före adoptionen och hur hon upplever det som händer. Betyg: EEEE
I andra delen, "En riktig familj", har Nora hunnit bli nio år och hon vill ha en lillasyster. Men det blir en lillebror! Anna och Nora reser tillbaka till Colombia för att hämta fyraåriga Pablo, som visar sig ha en helt annan personlighet än storasyster Nora. Det blir inte lätt för Anna, men nu har hon i alla fall fyra års mammaerfarenhet att luta sig mot. Betyg: EEEE
I tredje delen, "Färgen under huden", är Nora 14 år och Pablo nio. Ytterligare en huvudperson introduceras: Noras bästis Maria, som är adopterad från Indien. Maria har mycket funderingar om vem hon egentligen är, hon mår dåligt men kan inte prata med sina föräldrar om det. Peltomaa skildrar på ett mycket trovärdigt och gripande sätt hur jobbigt det kan vara i tonåren och ännu mer så om man är adopterad. Betyg: EEEE+
Över huvud taget gillade jag den här trilogin därför att det känns som om Peltomaa skildrar verkliga människor med både goda och dåliga sidor och med olika personligheter och förutsättningar. Det blir mycket nyanserat och inte svart-vitt, som det lätt blir när en författare har ett budskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar