En härlig amerikansk roman

Douglas Kennedy är en amerikansk författare som jag länge hört talas om men inte kommit mig för att läsa förrän nu. Kennedy har skrivit många romaner så det var mer eller mindre av en slump som det blev "The Pursuit of Happiness" ("Den andra kvinnan") från 2001 som jag började med. Ramhistorien handlar om en kvinna i 45-årsåldern, Kate, som efter sin mammas död blir kontaktad av en gammal dam som vill berätta sin livshistoria. Denna kvinna, Sara Smythe, visar sig ha haft ett passionerat förhållande med Kates far och deras kärlekshistoria är romanens nerv. En stor del av romanen handlar också om den skoningslösa häxjakten på kommunister i 1950-talets USA, något som drabbar Saras bror. Det här var en härlig, tjock, uppslukande roman som var svår att lägga ifrån sig.
Betyg: EEEE

En "Scruples" för bokälskare

Franska Laurence Cossés roman "Drömbokhandeln" ("Au Bon Roman") bygger på en för litteraturälskare underbar idé: en bokhandel där det bara finns bra romaner. Cossé bygger ut denna idé till en historia på ca 450 sidor och det håller den tyvärr inte riktigt för. Den del av historien som handlar om startandet av bokhandeln och den följande succén påminner mig om tantsnuskklassikern "Scruples" av Judith Krantz (fast där handlade det om kläder i stället för böcker). Till detta har Cossé lagt ett mysterium i deckarstil, ett par kärlekshistorier med förhinder och lite annat. Som alltid gillar jag att läsa Parisskildringar, men i övrigt får den här boken på sin höjd godkänt och den skulle, ironiskt nog, aldrig ha sålts i bokhandeln "Au Bon Roman".
Betyg: EEE

Kärleksdrama i pastoral miljö

En bok med titeln "Far from the madding crowd" ("Fjärran från vimlets yra") passar särskilt bra att läsa i sommarstugan. Det är en engelsk 1800-talsroman av Thomas Hardy, som jag tidigare bara läst "Tess of the d'Urbervilles" av. Som titeln antyder utspelar sig romanen på landet, närmare bestämt i sydvästra England. Den centrala personen är en ung, vacker kvinna med det osannolika namnet Batsheba Everdene. Runt henne kretsar tre män, som alla vill gifta sig med henne: den rejäla, tråkiga bonden Gabriel Oak, den rika, dystra godsägaren William Boldwood och den charmiga, opålitliga officeren Frank Troy. Det var långt ifrån den bästa engelska 1800-talsroman jag läst, men lite kul ändå.
Betyg: EEE
P.S. För den som är intresserad av engelskt 1800-tal rekommenderar jag i första hand Jane Austen, Charles Dickens, Charlotte Brontë och Elizabeth Gaskell!

Att vinna ett krig eller leva ett liv?

"Jellicoe Road" av australiensiska Melina Marchetta är en ungdomsroman, men den funkar lika bra för vuxna. Huvudpersonen är 17-åriga Taylor Markham, som sedan hon var 11 år bor på en internatskola, eftersom hennes mamma inte kan ta hand om henne. Av gammal tradition för skolans elever ett krig mot stadsungdomarna och mot kadetterna, som är förlagda i området några månader varje år. I början tyckte jag att det var för mycket ointressant skildring av detta "krig", men sen börjar Taylor följa spåren till sin bakgrund och en intressant och gripande historia rullas upp. Det enda som känns som en eftergift till ungdomspubliken är det tillrättalagda slutet, men vid det laget unnar man alla inblandade lite lycka och harmoni.
Betyg: EEEE
P.S. Läs också "Never Let Me Go" av Kazuo Ishiguro.

Fransk feel good

Ungefär en gång vartannat år får jag ett ryck och läser en roman på franska. Den här gången föll valet på "Ensemble, c'est tout" ("Tillsammans är man mindre ensam") av Anna Gavalda; en bok som alla andra läste för så där sju år sedan. Det var i alla fall ett bra val för läsning på franska för den var precis lagom svår, historien var konkret och underhållande och det var mycket dialog på modernt talspråk. Boken utspelar sig till största delen i Paris och miljöskildringarna fick mig förstås att längta tillbaka dit. Boken, som är en riktig feel good-roman, handlar om fyra udda personer som så småningom kommer att bo tillsammans i en sliten paradvåning vid Eiffeltornet. Personerna är kanske inte helt trovärdiga, men när man väl kommit in i boken tycker man så mycket om dem att man köper allt!
Betyg: EEEE

Granne med en kändis

En bok där man är med på bild måste man förstås läsa! Artisten Andreas Lundstedt var min granne och lekkamrat när jag var 6-7 år och vi brukade mima till Abba-låtar tillsammans. Sedan dess har jag bara följt honom via medierna, men genom att läsa hans (själv)biografi "Mitt positiva liv" (skriven tillsammans med Cecilia Blankens) vet jag nu lite mer om vad som hänt honom sedan dess. Boken handlar om artistdrömmarna och succén med gruppen Alcazar, om pojkvänner, festande och knark och så det som alla numera vet om honom: att han har hiv. I övrigt är boken måttligt intressant, men en sak tycker jag han gör bra: berättelsen om hur han fick veta, svårigheterna att acceptera diagnosen och om hur det var att komma ut som Sveriges enda kända person som är öppen med sin hiv.
Betyg: EEE

Jag, min bror Erik och Ante (Andreas Lundstedt) på bild i boken "Mitt positiva liv".

Rafflande UD-thriller

Jag har i princip slutat läsa nya svenska deckare och thrillers, men efter en recension som gjorde mig nyfiken har jag gjort ett undantag för "En rasande eld" av Andreas Norman. Den handlar om den plikttrogna UD-tjänstemannen Carina Dymek, som vid ett EU-möte i Bryssel får ta emot ett hemligt dokument. På grund av detta olycksaliga dokument dras hon och hennes pojkvän Jamal in i en mardrömslik härva som involverar svensk och utländsk säkerhetspolis och underrättelsetjänst. Boken börjar ganska stillsamt med långa beskrivningar av hur arbetet i UD och Regeringskansliet går till, vilket är lite roligt för den som har jobbat där och känner igen sig. Sen tar spänningen fart och boken går inte längre att lägga ifrån sig. Det är härligt underhållande!
Betyg: EEEE

Det skamfyllda arvet

Christina Kellberg, tidigare journalist på DN, har skrivit en bok om sin mormor Chris: "Kupongtjuven - min mormors förlorade heder". Under andra världskriget stal mormodern ransoneringskuponger och dömdes till fängelse för det. Några år senare tog hon sitt liv. Detta var inget man talade om i Kellbergs familj, annat än sent på natten i onyktert tillstånd. Kellberg har nu tagit reda så mycket hon kunnat om sin mormor och hennes liv och skrivit en läsvärd bok om henne och om sin egen uppväxt med två alkoholiserade föräldrar. Det handlar mycket om brustna förhoppningar och drömmar och om att upprepa sina föräldrars misstag. Kellberg skriver bra och har hittat en saklig och osentimental ton, vilket gör att läsaren får dra sina egna slutsatser utan att känna sig manipulerad av författaren. Det tycker jag mycket om.
Betyg: EEEE

Bara lite skilsmässa

När Louises man lämnar henne för sin pappas älskarinna rasar hennes värld samman. Hon bedövar sig med tabletter och älskare, ältar sitt äktenskaps sammanbrott och försöker hitta ett sätt att gå vidare. Det låter som ett dystert ämne, men "Inget allvarligt" av franska Justine Lévy är skriven med lätt hand och ett starkt förlåtande, och ganska ofranskt, inslag av humor. Det gör att jag, lite till min förvåning, tyckte mycket om den här boken. Att läsa den är ungefär som att lyssna på en olycklig, men självironisk, snabbpratande väninna. Man blir underhållen och engagerad på ett lite andlöst sätt.
Betyg: EEEE
P.S. För den som gillar skvaller kan det vara intressant att veta att romanen är självbiografisk och att kvinnan som Louise/Justine blev lämnad för är fotomodellen och sångerskan Carla Bruni, som sedermera gifte sig med Frankrikes förre president, Nicolas Sarkozy. Justine Lévys föräldrar är också kända personer i Frankrike.

Kvinnorna och staden del 3

Jag har nu kommit till tredje delen i Kerstin Ekmans romansvit "Kvinnorna och staden", som utspelar sig i Katrineholm och handlar om kvinnorna och deras roll i stadens framväxt. Tredje delen heter "Änglahuset" och utspelar sig under 1930- och 1940-tal. Tora och Frida har blivit gamla och huvudpersonerna i den här boken är framför allt Fridas dotter Ingrid och Toras sonhustru Jenny. Det handlar om arbete på fabrik eller i hemmet, mer eller mindre olyckliga äktenskap, omoderna bostäder, beredskapstid och vad man gör på sin allra första betalda semester. Och så handlar det om staden, dess gator, hus och gårdar och hur de speglar stadens olika sociala skikt. Men på slutet handlar det om Tora igen:

"Om natten lösgjorde sig änglarna ur sina stenskepnader och flög in i huset. Men Tora kunde de inte se. Hon hade tagit av sig Ensamheten som var stickad av grått garn och vikt ihop den och lagt den på kökssoffan. Sen hade hon klivit ur sina svarta skor som hette Karsk och Duglig och ställt dem nedanför. Men hon låg inte i sängen som hon brukade. Änglarna trodde att hon hade gått in i spegeln."

Betyg: EEEE
P.S. Första delen heter "Häxringarna" och andra delen heter "Springkällan".

Mer helvete än himmel

"Himmel och helvete" av Jón Kalman Stefánsson utspelar sig på Island för över hundra år sedan. Huvudpersonen kallas Pojken och man får aldrig veta hans namn. I första halvan av boken beskrivs det osannolikt hårda arbetet som fiskare i öppna båtar som drivs av åror eller segel. Den andra halvan av boken utspelar sig i en liten stad och är mer splittrad och också mindre originell, än den första delen. Jag var inte alls på humör för en så här dyster bok, vilket gjorde att jag hade svårt att njuta av det ändå vackra språket. Jag har också svårt för böcker där kvinnorna skildras som så främmande. Både vad gäller miljö, tid och manscentrism påminde boken om "Vi, de drunknade" (som jag inte heller gillade). För en skildring av livet i en nordlig småstad vid slutet av 1800-talet rekommenderar jag mycket hellre Cora Sandels "Alberte och Jakob"!
Betyg: EE

När barn dödar barn

"The Wicked Girls" ("Onda flickor") av Alex Marwood är en ovanlig deckare eftersom den lämnar mig med en känsla av sorg. Den handlar om två 11-åriga flickor som en varm sommardag på 1980-talet orsakar ett 4-årigt barns död. De döms för mord, hamnar i ungdomsfängelse och framställs som monster i tidningarna. I vuxen ålder lever de anonyma liv under nya namn. Men så händer det något som för dem samman igen och river upp minnena av det som hände. Historien är fängslande och mycket spännande, samtidigt som den väcker känslor av ilska och sorg över sådant som det sociala arvets betydelse, vuxenvärldens svek och det brittiska rättssystemets och mediernas sätt att hantera unga förövare. Den del av historien som utspelar sig i nutid är lika osannolik som vilken deckare som helst, men historien om två barn som dödar ett tredje ligger otäckt nära verkligheten.
Betyg: EEEE+

Folkhemmets förlorade barn

Skådespelaren Johan Hedenberg kommer vi som är tillräckligt gamla ihåg från teveserien "Varuhuset" på 1980-talet. Nu har Hedenberg skrivit en bok om sin uppväxt i Stockholmsförorten Grimsta: "Lill-Tarzan å jag". Hedenberg flyttar till Grimsta med sin familj i början av 1960-talet, strax innan han ska börja skolan.  Hedenbergs är en borgerlig familj med stort socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital, men många av förortens andra familjer är socialt utsatta. På de kringbyggda gårdarna kryllar det av barn, som lämnas mer eller mindre åt sitt öde av vuxenvärlden, förutom när den griper in med utskällningar och kroppsstraff. När barnen är små flyr de verkligheten genom fantasilek och biobesök, men när de blir äldre kommer sniffningen och knarket in. Hedenberg klarar sig helskinnad igenom barndomen och blir plit på Svartsjöanstalten, där han träffar på mer än en av sina gamla bekanta. Andra har redan gått under. Stilen i boken växlar, beroende på vilken ålder Hedenberg berättar om. Ibland är den fylld av slanguttryck, ibland skippar han subjekten i meningarna och det är något som jag noterar men som inte stör min läsning. Hedenberg har hittat en ton som funkar och ett ämne som engagerar.
Betyg: EEE+

Kärlek i kalla krigets skugga

Ian McEwan är en ojämn författare som verkar kasta sig mellan genrer. Jag älskade "Försoning", tyckte mycket om "Lördag" och "On Chesil Beach", var likgiltig för "Cementträdgården" och klarade inte av att läsa ut hans förra bok, "Hetta". Mina förväntningar på "Uppdrag Sweet Tooth" var således inte alltför höga, speciellt eftersom de recensioner jag sett var ganska ljumma. Därför blev jag glatt förvånad när jag upptäckte att det här var en oemotståndlig kombo av spion- och kärleksroman med litteratur som tema och humor som grundingrediens. Historien, som utspelar sig i England på 1970-talet, berättas av Serena Frome, som efter att ha tagit en medioker examen i matematik i Cambridge, blir värvad till underrättelsetjänsten MI5. Där blir hon indragen i uppdraget som får täcknamnet Sweet Tooth. Själva spionhistorien är tämligen enkel och boken är inget litterärt mästerverk, men det är storartad, intelligent underhållning. Översättningen av Maria Ekman är utomordentlig.
Betyg: EEEE

Teaser för Engelsforsfans

"Berättelser från Engelsfors" är en seriebok för de som har läst "Cirkeln" och "Eld" och längtar efter att få umgås mer med tonårshäxorna i Engelsfors i väntan på tredje delen, "Nyckeln". Boken är skapad av författarna Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg i nära samarbete med serietecknarna Kim W. Andersson, Karl Johnsson och Lina Neidestam. Det är snyggt, läckert och retfullt snabbläst.
Betyg: EEEE

Nytt av novellernas mästarinna

Jag har gillat allt jag har läst hittills av kanadensiska novellmästarinnan Alice Munro och även hennes senaste samling, "Dear Life" ("Brinnande livet"), håller hög klass, även om jag inte får riktigt samma andlösa känsla jag fick första gången jag läste henne.  Den får man kanske bara när man upptäcker en ny älsklingsförfattare? "Dear Life" innehåller noveller i samma stil som de jag läst tidigare: de utspelar sig i Kanada, företrädesvis under 1900-talet och de handlar om mer eller mindre vanliga människor, deras relationer och livsöden. Varje novell är sitt eget lilla universum. De fyra sista novellerna handlar om Munros egen barndom.
Betyg: EEEE+
P.S. Klicka på etiketten Munro nedan, så kan du se vad jag skrivit om henne tidigare.

New England-deckare

"Think of a Number" ("Tänk på ett tal") och "Shut Your Eyes Tight" ("Blunda hårt") är de två första deckarna av John Verdon. De handlar om den f.d. New York-polisen Dave Gurney som har pensionerat sig och flyttat ut på landet tillsammans med sin fru. Givetvis kan han inte låta bli att ändå åta sig fall. I den första boken är det en gammal collegekamrat som dyker upp och ber om hjälp. I den andra boken är det mordoffrets vackra och rika mamma som ber om hjälp att utreda ett fall som polisen inte lyckats lösa. Båda deckarna är skickligt konstruerade och spännande. Dave Gurney är en sympatisk bekantskap med lagom komplicerat själs- och familjeliv.
Betyg: EEEE (för båda)

Kärlek och magi i amerikanska Södern

Ethan är en vanlig 16-årig kille som drömmer om den dag då han får lämna den lilla sydstatshålan Gatlin, där det aldrig händer något. Men en dag händer det faktiskt något: det börjar en ny tjej på skolan. Hon heter Lena och Ethan dras omedelbart till henne. Det visar sig att Lena har magiska krafter och genom henne öppnas dörren till en helt annan värld för Ethan. "Beautiful Creatures" (finns på svenska med samma titel) av Kami Garcia och Margaret Stohl är lite som en blandning av Harry Potter-, Twilight- och Sookie Stackhouse-serierna. Jag tillhör nog inte riktigt målgruppen (eftersom jag är över 40, inte har läst Twilight och inte gillade "Dead until dark"), men jag läste ändå ut boken med viss behållning. Det är romantiskt, dramatiskt och rätt underhållande. Sen försökte jag mig på andra delen i serien, "Beautiful Darkness", men insåg snart att min aptit på övernaturligheter och överspänd tonårskärlek var stillad för den här gången.
Betyg: EEE

En amerikan i Hitlers Berlin

När jag beställde "I odjurets trädgård" ("In the Garden of Beasts") av amerikanske Erik Larson trodde jag att det var en roman, men det visade sig vara fel. Boken är en faktabok om den amerikanske ambassadören i Berlin under 1930-talet. William Dodd var en historieprofessor som ville ha en lugn ambassadörspost för att få tid att skriva sin bokserie om den amerikanska söderns historia. I stället hamnade han i Berlin strax efter nazisternas makttillträde. Med sig hade han sin fru och sina vuxna barn. Larson koncentrerar historien till William Dodd och den 24-åriga dottern Martha och deras förehavanden under 1933-1934. Dodd blir mer och mer förskräckt över vad han får se och höra om situationen i Tyskland, inte minst för judarna. Han får dock inte särskilt mycket respons på sina larmrapporter hem till ett USA, som är fullt upptaget av den stora depressionen. Under tiden ägnar sig dottern åt att inleda förhållanden med olika män, varav en är Gestapochef och en annan sovjetisk spion. Larson gör sin historia lika spännande som vilken deckare som helst!
Betyg: EEEE+
P.S. Om man vill få en bild av hur Berlin såg ut vid den här tiden rekommenderar Larson (och jag) filmen "Berlin: Symphony of a Great City"/"Berlin: die Symphonie der Großstadt", som finns på Youtube.

Ställföreträdande liv

I bokcirkeln "Det namnlösa sällskapet" har vi läst den tunna romanen "Dag" av Björn Runeborg. Boken utspelar sig huvudsakligen i Uppsala, vilket gör den extra rolig att läsa för den som bor i eller känner till staden. "Dag" handlar om Miranda, som från 15 års ålder är helt förhäxad av den några år äldre Dag Hammarskjöld. Hon följer honom på Uppsalas gator, väntar utanför läroverket där han går och tar kvällspromenader upp till slottet och tittar mot det fönster hon tror är Dags. Hon lär känna Henrik, som delar hennes fascination och beundran för Dag Hammarskjöld. Ingen av dem känner honom eller har ens pratat med honom. Genom nedslag vid ett antal tidpunkter från 1920-talet och framåt får man som läsare följa det udda paret och deras gemensamma passion. Det är en originell, ganska bisarr, men mycket älskansvärd historia. Det vackra språket är späckat med vad jag uppfattar som 1900-talsord (t.ex. svärmeri, harm, nederlag, modlöshet, tillgivenhet, beundran, sjåpa sig, högdragen), vilket hjälper till att förankra berättelsen i tiden. Jag sögs in i berättelsen och läsningen väckte hela tiden en massa nya tankar hos mig. Den lågmälda humorn gillade jag också.
Betyg: EEEEE