Efter att ha upptäckt Nancy Mitford (genom "
Love in a Cold Climate") insåg jag att hennes humoristiska och lättlästa, men inte irriterande lättviktiga, romaner var perfekta som underhållning under några sjukdagar. Jag har således läst både "The Pursuit of Love" ("Förföljd av kärlek") och "Don't Tell Alfred" ("Inte ett ord till Alfred"). Fanny, från "Love in a Cold Climate", är berättare i båda. I "The Pursuit of Love" berättar hon om sin kusin Lindas liv, från barndomen i en stor och excentrisk godsägarfamilj på 1910- och 1920-talen via ett par olyckliga äktenskap och en lycklig kärlekshistoria i Paris på 1930-talet, fram till andra världskriget. Det är roligt, sorgligt och härligt underhållande.
Betyg: EEEE
I "Don't Tell Alfred" är det 1950-tal och Fannys akademikermake blir oväntat utnämnd till engelsk ambassadör i Frankrike. På plats i residenset i Paris utsätts Fanny för ett antal prövningar, som att få den f.d. ambassadrisen att flytta ut, att få sin lättsinniga kusindotter Northey att utföra några av de sekreterarsysslor hon blivit anställd för och att få de vuxna sönerna att ta tag i sina liv. Därtill ska hon sköta den representation och markservice som hör till rollen som ambassadörsfru. Boken känns lite som en komisk version av "
I odjurets trädgård", men är för splittrad och handlar för mycket om fransk 1950-talspolitik, för att kännas riktigt helgjuten.
Betyg: EEE
P.S. Efter att jag hade läst ut böckerna såg jag att Carina Burman nyligen skrivit en artikel om Mitford med anledning av att hennes åtta romaner kommit ut i en nyutgåva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar