Till min stora glädje har min Stockholmsbokcirkel vaknat till liv igen, nu med några nya medlemmar! Igår träffades vi på F12 Salongen (Perfekt miljö för litterära diskussioner!) och pratade om Jonas Karlssons andra novellsamling som heter "Den perfekte vännen". Jag var inte jätteförtjust i hans första novellsamling "Det andra målet", som jag tyckte var för "smart" och grabbig. Både smartheten och grabbigheten finns kvar, men är nedtonade eller stör mig i alla fall inte lika mycket nu. Jag gillar att Karlsson tar (tvångs)tankar som alla får någon gång och drar dem till sin spets, t.ex. i titelnovellen och i "Marcus". I den (lite för) långa novellen "Rummet" kliver han in i en "besvärlig" människas huvud och skildrar livet på Myndigheten med dennes ögon. Det är välskrivet, underhållande och lättläst och gav underlag för intressanta diskussioner. Mitt betyg: EEE (Snittet i bokcirkeln blev 3,67)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar