Om det inte vore för bokcirkeln skulle jag aldrig ha läst Maja Lundgrens "Myggor och tigrar". Jag gillade "Pompeji", men blev lite trött på debatten om den här boken när den kom förra året och fick intrycket att utöver skvallervärdet var den rätt tråkig. Men nu har jag alltså läst den och blivit underhållen! Den är lite för lång, men för det mesta rolig och intressant att läsa. Maja Lundgren skriver bra. Sedan kan man tycka vad man vill om att hon lämnar ut manschauvinistiska kulturpersonligheter med namn och skriver att hon tror att hon får kodade budskap genom rubrikerna på Aftonbladets kultursida. Jag vet inte om det är mer OK att lämna ut andra om man lämnar ut sig själv mer och jag bryr mig inte om vad som är sant och inte. Jag utgår från att Maja Lundgren visste precis vad hon gjorde när hon skrev och lät publicera den här boken. För mig är det här en originell, välskriven och underhållande roman. Tyvärr missade jag bokcirkelns möte, så jag fick inte vara med och diskutera denna intressanta bok! Betyg: EEE+
Precis som du var jag positivt överraskad. Fantastiskt fin komposition med parallellen förtrycket på redaktionen/förtrycket nere i Neapel med våldtäkten som kulmen. Jag gillar också Maria Lundgrens frejdiga sätt att uttrycka sig på både i Pompeiji, som är väldigt kul att läsa om man tänker sig dit, och i den här boken.
SvaraRadera