Jag har lyssnat på Håkan Nessers "Människa utan hund" som ljudbok och det långsamma tempot det innebär har kanske bidragit till min uppfattning att detta är en väldigt seg bok. Jag brukar gilla Nesser, men här blev det för mycket ältande i den disharmoniska familjen Hermansson där två familjemedlemmar försvinner utan ett spår med ett dygns mellanrum. Kommissarie Gunnar Barbarotti i den fiktiva staden Kymlinge är i och för sig en sympatisk ny deckarfigur, men det räcker inte. Historien är inte tillräckligt psykologiskt trovärdig för att klara ett så lågt tempo och det ambitiösa språket räcker inte till för att väga upp bristerna. Betyg: EE
Håller nästan med dig helt och hållet. Har lyssnat på nästan hela boken men funderar på om jag ska orka höra klart den. Så otroligt seg och bara en massa funderande, ältande och ännu mer funderingar. Visst är språket bra, men det är för mycket beskrivande och för utdraget.
SvaraRaderaJag har funderat på hur den här boken skulle bli som film. Slutsatsen är att det skulle bli en kortfilm på 15min, längre tid kan de omöjligt ta att återge vad som faktiskt händer i den här boken.