Böckerna om Pella

När jag läste "Pellas andra bok" av Claque (Anna-Lisa Wärnlöf) som ung trodde jag att den skulle vara lite mer lättbegriplig om man hade läst den första delen, "Pellas bok". Så nu i vuxen ålder har jag på antikvariat införskaffat hela den klassiska 50-talsserien. Förutom de två nämnda består den av "Pella i praktiken" och "Lennerboms". I första delen kommer den 15-åriga Pella till en liten prästgård i Småland, där hon ska gå på konfirmationsläger. Den ger inte många ledtrådar till det som förvirrade mig i andra delen, men nu hade jag inte problem att förstå vilka de olika personerna var och i vilken relation de stod till varandra. (Att "hembi" betyder hembiträde listade jag nog faktiskt ut redan första gången jag läste den. Ett okänt uttryck för en 70-talist!) Genom de fyra böckerna får man följa Pella genom skolgången, i bekantskapen med Ulf Jakob, på resa till Paris och på första jobbet på en tidningsredaktion. Det är humoristiskt och charmigt - precis som flickböcker från 50-talet ska vara!
Betyg: EEE
P.S. Läs också Astrids Lindgrens serie om Kati på Kaptensgatan. 

En flicka kommer tillbaka

"Stranger child" ("Främlingsbarn") av Rachel Abbott börjar med att en kvinna dör i en bilolycka. Hennes 6-åriga dotter försvinner spårlöst ur bilen och återfinns aldrig. Ett antal år senare har änklingen gift om sig och fått ett nytt barn. Då dyker det upp en  ung tjej och påstår att hon är den försvunna dottern. Det här är en sådan där härlig, engelsk deckare som är svår att lägga ifrån sig. Den lämnade kanske inga djupa spår, men ibland är det bara underhållning och sträckläsning man vill ha!
Betyg: EEEE

Franz, Freud och den förtjusande flickan från Böhmen

"Tobakshandlaren" av den österrikiske författaren Robert Seethaler handlar om en naiv, men godhjärtad, ung man, som lämnar sin hemby i bergen och kommer till Wien, där han får arbete hos en tobakshandlare. Det är sent 1930-tal och stämningen i staden blir alltmer obehaglig. Franz bryr sig dock till en början inte så mycket om politik utan lägger sin energi på att hitta kärleken. På nöjesfältet Pratern blir han bekant med en vacker flicka från Böhmen. Av en slump blir Franz också bekant med den åldrade Sigmund Freud vars hjälp han söker när kärleksproblem uppstår. Jag tycker om den milda ironi som genomsyrar skildringen av Wienborna och deras vardagsnazism. Jag har lite svårare för kvinnoskildringarna, som känns klichéartade, samt hela historien om Franz och Freuds vänskap, som känns väldigt konstruerad.
Betyg: EEE

Seriös släktforskning

När jag var liten tyckte jag att det var tråkigt att vara svensk och önskade att jag åtminstone hade haft några valloner i släkten. Jag fantiserade om att mina förfäder på järnåldern hade kommit som trälar från något främmande land. Det mest spännande som min släktforskande farfar hade hittat var dock några invandrade tyska soldater på 1600-talet... Jag borde kanske göra som Karin Bojs och spåra min släkt tusentals år bakåt i tiden genom DNA i stället! Då kommer jag garanterat att hitta mer exotiska förfäder.  I "Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren" spårar Karin Bojs sina (och förstås många andras) anmödrar och -fäder tillbaka till Mellanöstern för ca 54 000 år sedan, då de första människorna kom dit från Afrika. De senaste decennierna har forskningen gjort jättesprång på det här området och det är mycket intressant att läsa om hur först jägare-samlare och senare jordbrukare i olika invandringsvågor kom till Europa och till slut även till vårt kalla lilla hörn av världen. Karin Bojs skriver bra och mycket pedagogiskt. Jag älskar den här typen av faktaböcker!
Betyg: EEEEE

Kärlek utan straff

"Carol" (ursprungligen utgiven under titeln "The Price of Salt") av Patricia Highsmith har legat i topp på DN:s kritikerlista i flera veckor nu, men riktigt så bra tycker jag faktiskt inte att den är. Däremot har jag förstått att filmatiseringen är utsökt och en självsäker, välklädd Cate Blanchett och en yngre, lite osäkrare och  sjavigare Rooney Mara har svävat för min inre blick under läsningen. Romanen handlar om en kärlekshistoria mellan två kvinnor i 1950-talets New York och var unik när den kom ut 1952, eftersom huvudpersonerna inte straffas för sin homosexualitet. Språket är krispigt och exakt, person- och miljöskildringarna fantastiska och ämnet vackert och vällovligt, men för mig slår läsglädjen ändå inte riktigt i taket.
Betyg: EEEE

P.S. Omslagsbilden föreställer Carole Lombard och ser mer ut som 1930-tal (Lombard dog 1942) än 1950-tal. Så här ser huvudpersonerna ut i filmen:

 

Esters dröm

"Drömmen om Ester" av Anna Jörgensdotter handlar om en verklig person: Ester Henning (1887-1985). Jörgensdotter har spunnit en fantasiväv kring de biografiska uppgifterna: fattig uppväxt i Mora, konststudier och arbete i Stockholm, psykisk sjukdom och lång tid på sinnessjukhus. Jag tycker att det är lovvärt att uppmärksamma en bortglömd kvinnlig konstnär, men i min bokcirkel diskuterade vi vilka friheter man egentligen får ta sig med en verklig person. Det är ett fascinerande livsöde läsaren får följa och språket är vackert, men romanen håller inte ihop på samma sätt som "Bergets döttrar".
Betyg: EEE

Jag blev förstås nyfiken och var tvungen att googla fram några av Ester Hennings verk. Det finns inte så många på nätet, men här är i alla fall ett. Ester Henning var egentligen skulptör, men under tiden på sjukhus målade hon.

Emmas boktips fyller 10 år!

Nu i april är det tio år sedan jag startade denna bokblogg! Den första recensionen var av "Potemkin och Katarina den stora" av Simon Sebag Montefiori och den fick EEEE i betyg. Totalt har jag skrivit 946 inlägg om ungefär samma antal böcker. (En del inlägg tar upp flera böcker och en del inlägg handlar inte om någon särskild bok.) Jag har lyckats i min föresats att skriva om i princip alla böcker jag läser, med undantag för några få som jag har påbörjat men inte kommit igenom. Ibland har jag skrivit även om halvlästa böcker, men ibland har det känts för orättvist och då har jag avstått. Nu ser jag fram emot nästa tio år med min lilla blogg!

Änkan som skaffade sig ett liv

Eftersom jag tyckte så mycket om "Brooklyn" av Colm Tóibín fortsatte jag med "Nora Webster" av samma författare. Den kom på svenska förra året, men jag har läst den på engelska. Den utspelar sig i den lilla irländska stad som huvudpersonen i "Brooklyn" kommer ifrån. Det är sent 1960-tal och den medelålders fyrabarnsmamman Nora Webster blir änka. På ett väldigt sympatiskt och lågmält sätt berättar Tóibín om Noras kamp för att hantera sin och barnens sorg samtidigt som hon måste skaffa en försörjning. Till slut blir det också lite utrymme över för henne att hitta ett eget liv, egna vänner och intressen. Tóibíns sätt att skriva om mänskliga relationer, med kvinnor som huvudpersoner och med förmågan att göra det vardagliga livet oupphörligt intressant passar min smak väldigt bra. Faktum är att Tóibín påminner om två av mina andra favoritförfattare: Alice Munro och Anne Tyler.
Betyg: EEEEE

2016-08-19: Jag blev så nyfiken på vilken inspelning av Beethovens ärkehertigtrio som beskrevs i "Nora Webster" att jag skrev till Klassisk morgon i P2 för att få hjälp. De listade ut att det var den här inspelningen från 1970 med Daniel Barenboim, Pinchas Zukerman och Jacqueline du Pré. Otroligt vacker (och otroligt fint beskriven i boken)! 

 

En vinter i helvetet

När jag hörde handlingen i "Mary" av Aris Fioretos beskrivas tyckte jag att den lät lite tråkig. Den handlar om en ung kvinna som hamnar i fängelse under 70-talets militärdiktatur i Grekland. Som tur var passade jag ändå på att lyssna på romanen när den gick som radioföljetong. Berättelsen om Maria, som blir gripen under ett studentuppror, torterad och förd till en avlägsen fängelseö är hemsk, tragisk, vacker och gripande men inte tråkig en sekund. Den handlar om hur Maria förhåller sig till fångvaktare och medfångar, hur hon tänker tillbaka på uppväxten i en konservativ familj, på tiden med den radikale pojkvännen Dimos och på den lilla solen som växer i hennes mage. Fioretos fick, mycket välförtjänt, Sveriges Radios romanpris för den här boken.
Betyg: EEEEE

Ferrantes flickor ger mersmak

Så kom den då äntligen: "Min fantastiska väninna" ("Mi amica geniale") av Elena Ferrante. Det är den första delen i den s.k. Neapelkvartettten om väninnorna Lila och Elena. Till hajpen hör att serien redan blivit en succé i Storbritannien och USA och att författaren är en pseudonym. Själva boken då? Den börjar på 1950-talet. Flickorna bor grannar i en fattig del av Neapel, börjar skolan tillsammans och blir vänner. De är båda intelligenta, men det är bara Elena som får möjlighet att studera vidare. Runt flickorna finns kvarterets andra invånare: arbetare, affärsinnehavare, hemmafruar, änkor, kommunister, folkskollärare. Maffians närvaro anas, men så länge flickorna själva är oskuldsfullt ovetande sätts inget uttryckligt på pränt. Det tog ett tag för mig att komma in i boken, men när jag väl gjorde det blev jag förtjust och precis så förtrollad som många andra blivit. Skildringen av flickorna, deras vänskap och deras omgivning är originell och engagerande. Översättningen av Johanna Hedenberg flyter mycket bra. Tyvärr måste vi svenskar nu vänta till november på nästa del!
Betyg: EEEE+
P.S. Läs också "Stål" av Silvia Avallone, om Elenas och Lilas sentida efterföljare Anna och Francesca.

2 x Mina

Jag hade missat skotska Denise Minas två senaste deckare i Alex Morrow-serien, så det var en lycka när jag hittade båda på biblioteket! De heter "The Red Road" och "Blood salt water".

I "The Red Road" knyts händelser från natten då prinsessan Diana dog 1997 ihop med nutid. En ung, utsatt kvinna hamnade i svåra situationer och begick fruktansvärda handlingar. I nutid är hon barnflicka hos sonen till försvarsadvokaten som räddade henne den gången.
Betyg: EEE+

Det roligaste med "Blood, salt, water" är att den utspelar sig på ett ställe där jag faktiskt har varit en gång på en tågluff i början av 90-talet: det lilla samhället Helensburgh utanför Glasgow. Historien rör sig bland fina villor, affärsinnehavare och småkriminella på orten.
Betyg: EEE+

Denise Mina skriver fortfarande bra och välkonstruerade deckare, men hon är inte alls lika originell som hon var i början av sin karriär, med Garnethill-trilogin, som det banbrytande mästerverket. Det är lite synd.

Flickan i fängelset

Jag fortsätter att ta mig igenom Charles Dickens produktion genom att lyssna på engelska skådespelerskans Mil Nicholsons (helt ideella!) utmärkta inläsningar, som går att strömma via bibliotekets hemsida. Nu var det dags för "Little Dorrit". Huvudpersonen heter egentligen Amy och är ännu en av Dickens änglalika unga kvinnor. Den milda och goda Amy är dotter till en fin man, som har hamnat i fängelse på grund av sina skulder. Han tar sig aldrig därifrån, så hans tre barn får växa upp i fängelset. Det är tur att många av Dickens bipersoner skildras lite mer realistiskt och humoristiskt med mänskliga fel och brister, för annars skulle historierna stå en upp i halsen. Dickens syn på medelålders, ogifta, självständiga kvinnor är inte nådig, men hans fruktansvärt elaka skildringar av dem (både i "The Old Curiosity Shop" och den här) känns mest patetiska idag. Som alltid hos Dickens är det många personer och historier som vindlar sig runt varandra och som alltid tycker jag att det är mycket underhållande! "Little Dorrit" tar 36 timmar att lyssna på och då blev jag ändå lite ledsen när den tog slut.
Betyg: EEEE
P.S. Sent omsider har jag även kommit mig för att se filmen "The invisible woman" om den medelålders Dickens och hans unga älskarinna Ellen Ternan. Välspelad och vacker - missa inte den!

 

På vandring i glömskans rike

Av Kazuo Ishiguro har jag tidigare läst "Återstoden av dagen" och "Never let me go". De utspelar sig i ett ganska realistiskt 1900-tal. I sin senaste roman, "The buried giant" ("Begravd jätte") förflyttar Ishiguro läsaren till ett sagolikt 500-tal där det existerar drakar, jättar och oknytt. Kung Artur är död sedan länge och kelter och saxare lever fredligt sida vid sida, tack vare en mystisk glömska som gör att ingen minns att folken tidigare varit fiender. Huvudpersonerna i boken är något i romaner så ovanligt som ett äldre, mycket kärleksfullt par: Beatrice och Axl. De minns plötsligt att de har en vuxen son och ger sig ut på vandring till byn där de tror att han bor. Som i en äkta saga eller riddarhistoria träffar de på ett antal människor på sin väg, bl.a. den siste riddaren kring det runda bordet. Jag är ingen fantasyläsare vanligtvis, men jag gillar Ishiguros poetiska, eftertänksamma sätt att skriva och tyckte mycket om den här stämningsfulla, fantasieggande historien.
Betyg: EEEE

Eldens själ

"Soul of the fire" är åttonde delen i Eliot Pattisons udda deckarserie om den kinesiske f.d. kriminalpolisen, numera dikesinspektören, Shan i Tibet. Här blir Shan plötsligt och oväntat utsedd att ingå i en kommission som ska granska den våg av självmord genom bränning som sveper över Tibet. I kommissionen ingår tre utlänningar, så syftet med den är att visa upp en respektabel fasad mot omvärlden och försöka dölja att självmorden är en protest mot den kinesiska regeringens outtröttliga och hänsynslösa kamp för att utrota den tibetanska kulturen. Shan försöker på sitt vanliga, envisa och lågmälda sätt att ta reda på sanningen bakom de kulisser som myndigheterna visar upp. Pattisons deckare är sympatiska och underhållande, även om tempot är ganska lågt. "Soul of the fire" fortsätter i samma stil som de tidigare.
Betyg: EEE+

Kapellgatan 13, Katrineholm

Äntligen fick jag tid att läsa"En stad av ljus", som är fjärde och sista delen i Kerstin Ekmans numera klassiska svit "Kvinnorna och staden" från 1970-80-talen! Boken kom ut 1983 och utspelar sig några år tidigare. Då kommer Ann-Marie, som bor i Portugal med sin man, tillbaka till Katrineholm för att sälja familjens hyreshus sedan hennes far gått bort. I det rivningsmässiga huset bor Ann-Maries sjuttonåriga dotter Elisabeth, men när Ann-Marie kommer dit har dottern försvunnit. En vistelse som var tänkt att bli kort och effektiv drar ut på tiden medan Ann-Marie blir alltmer apatisk i sin väntan på dottern. Precis när det börjar bli lite för tråkigt och tragiskt att läsa om Ann-Maries icke-tillvaro i 70-talets Katrineholm går Ekman tillbaka till Ann-Maries barndom och berättar om hennes liv fram till 70-talet. Det handlar om relationer och förluster, konventioner och kläder, alkoholism och psykisk sjukdom, småstadshierarkier och strukturomvandlingar. Allt beskrivet på Kerstin Ekmans fina språk med mycket humor. Så här skriver hon om Ann-Maries tankar inför äktenskapet: "Men jag var i alla fall räddad undan rena misären eller fakturaskriveriet. Jag begrep ju att från och med nu skulle det inte bli roligare precis. Av Fredrik och Jenny hade vi fått en dammsugare i lysningspresent. Jag skulle suga upp påse efter påse med damm och under tiden skulle Hasse överta firman och vi skulle köpa villa och våra barn skulle ta studenten och när jag hade sugit opp ett berg av damm, så mycket att det skulle räcka att lägga en hel stad under ett grått lager som askan efter en stor bomb, då skulle vi hyra Rosenholm och ha femtioårsskiva för Hasse och längre kunde jag inte tänka för sen såg jag bara löständer och rödbetsfläckar på duken och hörde möjligen svag fiolmusik i krematoriet." (s. 419) Om man har läst de tidigare delarna kan man placera in Ann-Marie i linjen av Katrineholmskvinnor: hon är fosterdotter till Jenny och fick sälja godis på torget med Tora när hon var liten. Men man behöver inte ha läst de tidigare delarna för att ha behållning av denna berättelse om en 1900-talskvinna och om Katrineholm, detta "mögel på landskapet", som Ann-Marie kallar staden.
Betyg: EEEE+

En irländska i New York

"Brooklyn" av Colm Tóibín har precis blivit filmatiserad och av filmaffischen (som är bokens omslag i den utgåva jag läst) och trailern får man intrycket att handlingen helt och hållet kretsar runt en  kvinnas val mellan två män. I boken måste man dock komma över halvvägs innan den första killen ens dyker upp! Huvudpersonen heter Eilis Lacey och hon bor med sin mamma och storasyster i en irländsk småstad. Det är tidigt 50-tal och Eilis, som är utbildad i bokföring, lyckas inte få något arbete. Pappan är död och bröderna har flyttat till England för att få jobb. Genom kontakter lyckas storasystern ordna ett arbete åt Eilis i USA och lite motvilligt bryter hon upp från allt välkänt och ger sig av för att skapa sig ett nytt liv. Colm Tóibín var en ny bekantskap för mig och jag är väldigt glad för att jag har upptäckt honom! Hans sätt att skriva är helt i min smak. Han gör något som man inte så ofta ser hos manliga författare: han sätter kvinnor i fokus och berättar på ett lågmält sätt om människor och deras relationer på ett psykologiskt trovärdigt sätt. Jag vill absolut läsa mer av denna författare!
Betyg: EEEEE
P.S. "Brooklyn" verkar inte finnas på svenska, men 2015 kom "Nora Webster" i svensk översättning. Sedan tidigare finns bl.a. "En lång vinter" och "Marias testamente".

Mörka eller ljusa sidan?

Harry Bosch må ha slutat vid LAPD, men han slutar som tur är inte att lösa mordgåtor. I "The Crossing" av Michael Connelly går han motvilligt över till det han kallar "den mörka sidan" och blir utredare åt sin halvbror, försvarsadvokaten Mickey Haller. Hallers klient sitter häktad, misstänkt för ett brutalt mord på en kvinna i hennes hem i Beverly Hills. Den misstänkte binds till mordet av DNA-spår, men trots det är Haller, och så småningom även Bosch, övertygade om hans oskuld. Jag har, som vanligt, inga invändningar utan låter mig underhållas.
Betyg: EEEE

Nybliven pappa och änkling

Poeten Tom Malmquists omtalade prosaskildring av sin sambos död, "I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv", är precis så berörande som den har framställts. Jag började gråta redan på första sidan. På ett glasklart och utförligt redovisande språk berättar han den fruktansvärda historien om hur hans gravida flickvän Karin blir plötsligt sjuk, hur barnet hon väntar räddas genom ett kejsarsnitt och hur Karin sedan går bort. Där står Tom kvar med ett för tidigt fött barn och en förlamande sorg. På ett utsökt och exakt språk, med omsorg om varje ord, beskriver han denna ofattbara upplevelse. Andra halvan av boken ger omväxlande en bild av vem Karin var och parets historia tillsammans och av Toms första år som ensamstående, sörjande pappa till lilla Livia.
Betyg: EEEE+

Bricken och storstrejken

Jag är väldigt glad att Vibeke Olsson fortsätter sin serie om Bricken på Svartviks sågverk utanför Sundsvall. I "Glödens färger" har det hunnit bli 1909 och Bricken är en 40-årig änka. Arbetarna är nu bättre organiserade och deras levnadsstandard har höjts något. Men de möter fortfarande hårt motstånd från arbetsgivarna och den omtalade storstrejken blir slitsam. Bricken oroar sig för sin äldste son, som visar revolutionära tendenser, och för sin svärson som visar sig vara strejkbrytare. Olsson lyckas väldigt bra med att åskådliggöra konflikter, händelseförlopp och tendenser i tiden utan att göra avkall på gestaltning och berättartempo. Nu hoppas jag att hon fortsätter sin berättelse om Bricken, för den här boken slutade väldigt abrupt!
Betyg: EEEE

1700-talsskvaller

Kärlekshistorien mellan Frankrikes drottning Marie Antoinette och den svenske adelsmannen Axel von Fersen måste vara en av de mest omskvallrade och genomtröskade i världshistorien. Mitt intresse för historien väcktes på gymnasiet när jag skrev specialarbete om Fersenska mordet. Margareta Beckman försöker i "Axel von Fersen och drottning Marie-Antoinette" ge en lite ny bild av relationen genom att återge innehållet i vissa brev, som tidigare tydligen inte varit tillgängliga. Visst, det är en romantisk och dramatisk historia, men jag måste erkänna att mitt intresse för huruvida konceptionen av Marie Antoinettes yngste son tidsmässigt sammanföll med Ludvig XVI:s besök i hennes sovrum eller inte är minimalt. Historien berättas här också med alldeles för många utropstecken och insinuanta punkter (...). Det roligaste med boken var att min 8-årige son blev intresserad och lät mig läsa hela kapitlet om flykten till Varennes högt. Sen tappade han intresset när kungaparet tillfångatogs och fördes tillbaka till Paris. Halshuggningarna var förstås också lite spännande, men jag gick inte in på några detaljer där.
Betyg: EE