Jag har hållt på med 550 sidor tjocka "Bronsåldersmordet" av Jonathan Lindström länge och har varit tvungen att ta några pauser för att läsa annat, men har hela tiden kommit tillbaka till den, för den är så intressant och rolig att läsa! Lindström tar sin utgångspunkt i ett arkeologiskt fynd som gjordes i Bålsta i Uppland på 1950-talet. Man hittade då ett 3000 år gammalt skelett av en man i en åker. Det intressanta med fyndet är att mannen inte blivit begravd utan att han hamnat där när åkern fortfarande var sjöbotten. Lindström, som är arkeolog, tar hjälp av en mängd olika experter för att få fram så mycket information han bara kan om mannen, som han kallar för Granhammarsmannen. Det gäller sådant som hur han såg ut, vad han åt, hur hans hälsa var, vad han arbetade med, hur gammal han var när han dog och, inte minst, hur han dog. Lindström sätter också in Granhammarsmannen i ett större sammanhang och berättar/resonerar/spekulerar en massa om människors liv och leverne på bronsåldern. Det blev extra intressant av att jag nyligen läst Maja Hagermans "Försvunnen värld". Lindström skriver trevligt personligt, humoristiskt och sakligt och boken är mycket lättläst (förutom att den är så tjock). Twisten då? Jo, precis när Lindström ska slutföra boken får han ny kunskap som sätter hela historien om Granhammarsmannen i delvis nytt ljus. Den som läser boken får veta vad det var!
Betyg: EEEE+
Betyg: EEEE+
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar