Två amerikanska moderna klassiker

Efter att ha sett filmen "Capote" blev jag inspirerad att läsa Truman Capotes "Med kallt blod" ("In cold blood"). Det är en reportagebok om ett mord på fyra personer i en farmarfamilj i Kansas 1959. I filmen fick man se hur Capote skrev boken och här läser man alltså resultatet och får mycket mer information om mordet och mördarna än filmen ger. Det är oerhört välskrivet, intressant och spännande (fast man förstås vet hur det går). Översättningen är mycket bra, med många härliga 50- och 60-talsuttryck, som "nedriga" och "flotta". Betyg: EEEE

Harper Lee var god vän med Truman Capote och i filmen "Capote" finns det med en scen från premiären på filmen som bygger på hennes bok "To kill a mockingbird"*. Boken har blivit en modern klassiker som verkar läsas i alla amerikanska skolor. Det är en barndomsskildring från 1930-talets Alabama. Huvudpersonen är den lilla flickan Scout. Hon bor med sin storebror Jem och sin pappa, som är advokat. Det lilla samhället där de bor vänds upp och ned när en svart man anklagas för våldtäkt på en vit kvinna och Scouts pappa åtar sig att försvara den anklagade. Jag är inte alltid så förtjust i barndomsskildringar, men den här förtjänar sin klassikerstatus. Huvudberättelsen är förstås inte så munter, men det finns många humoristiska bihistorier och skildringen av den amerikanska småstaden, dess invånare, klass- och rasgränser och stenhårda sociala koder är lysande. Betyg: EEEEE

* "Dödssynden" heter den på svenska.

Läsbar fantasy

Fantasy är inte min genre. Jag har försökt två gånger, men kommer inte längre än 150 sidor i "Sagan om ringen". "Svart eld" av Christina Brönnestam kom jag dock igenom. Den handlar om en ung pojke, Jarga, som är föräldralös och växer upp hos en smed i en liten by under obestämd fantasymedeltid. Han tror att han egentligen är av ädel börd. Samtidigt får en ung adelsman/polis ("vingbärare"), Erlo, veta att han har en okänd halvbror och börjar leta... Landet de bor i har ansträngda förhållanden till grannländerna och för att undvika ett krig skickas en expedition ut på ett riskfyllt uppdrag. Erlo blir ledare för expeditionen.
Betyg: EEE

Läs hellre: "I klockornas tid" av Maria Gripe (ungdomsbok som finns på antikvariat)

Utmaning

Jag har blivit utmanad av Cez:

Hur många böcker läser du (i snitt) i månaden?
6-8 stycken, kanske.

Vilken är din favoritgenre?
Deckare.

Favoritförfattare?
Jane Austen och Dorothy Sayers.

Bästa bok?
Måste jag välja en säger jag ”Stolthet och fördom”.

Lånar du ut dina böcker?
Javisst. Jag ger bort pocketböcker jag läst ut också.

Vad gör du helst: köper eller lånar böcker?
Köper. Jag gillar bibliotek, men låneböckerna är ju stora, otympliga inbundna böcker.

Pocket eller Inbunden?
Pocket! Måste gå att ta med i handväskan! Kan i och för sig vara roligt att få någon särskilt bra bok i inbunden form i present någon gång.

Hur petig är du - är det ok att vika hörn och bokryggar, eller ska böcker helst se nya ut?
Böcker ska se lästa ut! Och om man ska kunna läsa när man äter måste man bryta ryggen på böckerna så de ligger plant på bordet. Men jag viker inte hörnen i inbundna böcker.

Brukar du se till att läsa något från årets nobelpristagare i litteratur varje år?
Inte av princip. Coetzee höll jag precis på att läsa när det meddelades att han skulle få Nobelpriset. Det kändes förstås kreddigt, men jag gillade inte ”Onåd” särskilt mycket… Och när Wislawa Szymborska fick priset hade jag en av hennes dikter inramad på köksväggen! Den handlar om en katt vars husse dör. Pamuk skulle jag gärna vilja läsa, så jag har önskat mig någon av hans böcker i julklapp.

Utmaningen skickas härmed vidare till alla som vill!

Deckare i Uppsalamiljö

Eftersom jag kommer från Uppsala tycker jag att det är extra kul att läsa Kjell Erikssons deckare som utspelar sig där. Den senaste i pocket heter "Mannen från bergen" och är den sjunde i serien om polisen Ann Lindell. Den handlar om Manuel från Mexiko som kommer till Sverige eftersom hans bror åkt fast för knarksmuggling och hamnat i svenskt fängelse. Manuel vill leta upp männen som övertalade hans bror att bli knarkkurir. Det här är ingen klassisk "Who's dunnit?"-deckare, men inte mindre spännande för det. Betyg: EEEE

Underhållande om vampyrer

Vampyrromaner är inte precis min favoritgenre, men den här var riktigt underhållande! "The Historian" ("Historikern") av Elizabeth Kostova handlar om tre generationer (dotter, far, mor och morfar) som under olika årtionden söker efter Draculas grav runt om i Europa. Det här är underhållningslitteratur med allmänbildningsambitioner. Historien utspelar sig mer i arkiv och bibliotek än i kryptor och gravvalv och interfolieras av fina miljöskildringar av Istanbul, Budapest, Bulgarien m.fl. ställen. Den liknar "The Love of Stones" lite, i det att den handlar om människor som blir besatta av att finna något och att den också utspelar sig delvis i Istanbul, men "Historikern" vinner stort på att den inte utger sig för att vara något annat än (intelligent) underhållning. Inte ett dugg pretto! Betyg: EEE

Pretentiöst och tråkigt om ädelstenar

Jag hade läst en rekommendation av Tobias Hills "The Love of Stones" ("Kärleken till stenar") någonstans (i DN?)* så jag hade höga förväntningar, men jag la boken i från mig efter att ha tvingat mig igenom 150 sidor (av 460). Boken handlar om ett medeltida smycke med ädelstenar som folk av någon obegriplig anledning blir besatta av. I tre parallella historier berättas om smyckets historia, om en kvinna i nutid som letar efter smycket i Turkiet och om ett judiskt brödrapar i Bagdad på 1800-talet som av en slump får tag på stenarna från smycket. Inget är särskilt intressant, förutom möjligen miljöskildringarna, och boken är skriven i en högtravande och plågsamt pretentiös stil. Betyg: E

* Jag tror det är Marie Peterson som har rekommenderat den här boken. Jag har följt hennes rekommendationer tidigare och blivit besviken, så det är nog bara att inse att vi har olika smak.

Sträckläsning

Igår kväll hade jag en lyxig hemmakväll som jag ägnade åt att sträckläsa "The Devil's Feather" av Minette Walters. Härlig, spännande psykopatdeckare i engelsk bymiljö. Som i "Morden i Midsomer", fast intelligentare och med inslag från krigshärdar runt om i världen (huvudpersonen är krigskorrespondent). Betyg: EEEE

Mer om Maisie Dobbs

Nu har jag läst del två och tre i serien om Maisie Dobbs: "Birds of a feather" och "Pardonable lies", som båda utspelar sig 1930. Jag gillar huvudpersonen Maisie Dobbs, men blir en aning nervös när hennes psykologiska insikter förefaller gränsa till det övernaturliga. Men Jacqueline Winspear styr upp sina fantasifulla historier och mitt goda intryck från den första delen står sig. I "Birds of a feather" kretsar historien kring en rik man av enkelt ursprung vars bortskämda och olyckliga dotter försvinner från hemmet. Maisie Dobbs får uppdraget att finna dottern och hon hittar spår som leder tillbaka till första världskriget. I "Pardonable lies" är det en man som vill få bevis för att hans son verkligen dog i första världskriget, vilket tvingar Maisie Dobbs att återvända till slagfälten i Flandern där hon arbetade som sjuksköterska under kriget. Första världskriget är således den gemensamma nämnaren för alla tre böckerna. Betyg: EEEE

Parallella historier

Jag har tidigare inte känt mig så sugen på att läsa "Den jag aldrig var" av Majgull Axelsson, men nu har jag till slut ändå läst den och funnit den originell, spännande, lättläst och tankeväckande. Men jag kan inte riktigt bestämma mig om den verkligen har något att säga eller om det bara är underhållning. Skickligt hopkommet är det i alla fall. Boken handlar om en kvinna med dubbla identiteter: hon vet inte om hon är Mary eller Marie. Startpunkten för historien är att MaryMaries man hittas svårt skadad efter ett fall från ett fönster och hon kommer till honom på sjukhuset. Som Marie dödar hon honom genom att dra ur sladden till hans respirator och blir dömd till fängelse för sitt brott. Som Mary tar hon hand om sin svårt handikappade man och gör dessutom politisk karriär. Runtomkring henne finns det gamla kompisgänget "Biljardklubben Framtiden" med mycket komplicerade inbördes relationer. I återblickar får man följa MaryMaries liv från barndomen och dessutom de två parallella historierna om Mary och Marie efter makens olycka. Betyg: EEE

Lysande om internatskola

Alla som någon gång gått i högstadiet och gymnasiet kommer att känna igen sig i Curtis Sittenfelds "Prep" ("I en klass för sig") fast miljön inte är en vanlig svensk betongbunkerskola utan en exklusiv internatskola i New England. Huvudpersonen, Lee Fiora, har varit stjärnelev i sin gamla skola i Mellanvästern innan hon får stipendium och som 14-åring börjar på elitskolan Ault School. På Ault går det inte lika bra för henne och eftersom hon varken är rik eller snygg blir hon inte särskilt populär. Hon har svårt att hitta sin plats i det stenhårt hierarkiska mikrosamhälle som skolan utgör, men mot alla odds kämpar hon på i fyra år tills hon får sin examen. Lee är en mångfacetterad person som inte är odelat sympatisk och hennes och omgivningens reaktioner är inte alltid förutsägbara. Tillsammans med ett exakt, behagligt och lättflytande språk gör det läsningen oupphörligt fascinerande. Betyg: EEEE+

Läs Ninas resa!

Jag missade Lena Einhorns film, men nu har jag läst den fantastiska boken "Ninas resa", där Lena Einhorn skriver om sin mammas, Nina Einhorns, upplevelser under andra världskriget. Nina var en av de få judar som kom ut ur Warsawas getto levande. Lena Einhorn låter Nina berätta själv på ett lågmält och mycket gripande sätt. Betyg: EEEEE

Läs också Zenia Larssons oförtjänt okända trilogi "Skuggorna över träbron" (utspelar sig i Lodz getto), "Lång är gryningen" och "Livet till mötes". Går att hitta antikvariskt på t.ex. Bokbörsen.

Box 21 - inte så kul

Alla på tunnelbanan verkar läsa "Box 21" av Anders Roslund och Börge Hellström och man tror kanske att det beror på att boken är bra, men det är den tyvärr inte. Jag tyckte deras första deckare, "Odjuret", var ganska spännande, men "Box 21" är lite seg, ospännande, konstlad och förutsägbar. Den tar mycket vällovligt upp den fruktansvärda sexhandeln med unga flickor från Baltikum, men ett fint ämne räcker inte för att göra en deckare bra. Betyg: EE

Rose Tremain

Rose Tremain är en författare som jag hittade av en slump på biblioteket för några år sedan och jag har tyckt om alla böcker av henne som jag läst. Nu har jag läst "Guld" ("The Colour") som finns i svensk pocket. Den handlar om det nygifta paret Joseph och Harriet Blackstone som tillsammans med Josephs mor utvandrar från England till Nya Zeeland på 1860-talet. Meningen är att de ska starta ett litet jordbruk, men det hårda klimatet och en guldrusch gör att planerna ändras. Bilder från "Sagan om ringen"-filmerna och "Pianot" far genom huvudet när man läser, men Tremains historia är helt sin egen. Det handlar om överlevnadsinstinkt, klass, kön och etnicitet, magisk realism, kärlek, hat och passion, frihet och mycket mer! Extra plus för den snygga framsidan. Betyg: EEEE

Fler Tess Gerritsen-deckare

Eftersom jag blev så förtjust i den första Gerritsen-deckaren jag läste (se nedan) beställde jag genast ett par till.

"The Sinner" ingår i en serie med rättsläkaren Maura Isles och polisen Jane Rizzoli i huvudrollerna. "The Sinner" handlar om hur en ung nunna hittas brutalt mördad och en äldre nunna svårt misshandlad. Utredningen spretar åt olika håll. Har mordet samband med att den unga nunnan nyligen har fött ett barn eller är det händelser i den äldre nunnans liv som ligger bakom? Det handlar också mycket om Isles och Rizzolis komplicerade privatliv med bl.a. en ex-man som dyker upp och en oplanerad graviditet. Jag gillar personskildringarna, men historien känns lite för konstlad och tillgjord. Och varför en så smaklös framsida? Betyg: EEE

"Body Double" kommer precis efter "The Sinner" i serien om Isles och Rizzoli. Historien är mycket fantasifull, men inte lika störande konstlad som i "The Sinner". Maura Isles dras personligen in i en mordhistoria när hon upptäcker att en kvinna som mördats utanför hennes hus är hennes okända tvillingsyster. Det handlar om adoption, identitet och att söka sina rötter. Det sker också mycket obehagliga saker med gravida kvinnor, så jag rekommenderar inte (känsliga) gravida att läsa den här boken! Betyg: EEEE

"Ditt kompetenta barn" av Jesper Juul

Jag har inga barn själv än, men under tiden jag väntar på att få adoptera försöker jag läsa in mig på lite barnfacklitteratur. "Ditt kompetenta barn" av den danske barnpsykologen Jesper Juul kom 1997 och finns i pocket. Till en del sparkar han in öppna dörrar (här i Sverige) när han argumenterar för att man inte ska aga sina barn, men i andra delar har han många intressanta och tankeväckande idéer. Hans tankar bygger på att barn är människor och individer och att vuxna bör lyssna på barn och respektera deras åsikter och upplevelser. Låter självklart, men är det inte i praktiken. Han skriver också om hur viktigt det är att stärka barns självkänsla och inte bara deras självförtroende. Även om man inte tror hundraprocentigt på allt han skriver är det mesta väldigt klokt och ger mycket att fundera över! Betyg: EEEE

Maisie Dobbs, privatdetektiv

Maisie Dobbs är en ung, intelligent kvinna som etablerar sig som privatdetektiv i 1920-talets London. Den första boken i serien om henne heter just "Maisie Dobbs" (Finns på svenska.) och författaren heter Jacqueline Winspear. Mysteriet som Maisie Dobbs utreder är inte det mest intressanta med den här boken utan det är skildringen av Maisies uppväxt, hennes klassresa och hennes erfarenheter under första världskriget samt den underbara skildringen av London som gör boken riktigt läsvärd. Som kontrast till alla moderna deckare är historien är också befriande fri från kriminalteknik och mobiltelefoner. Boken ger lite av samma känsla som Laurie R. Kings serie om Mary Russell (se post här på min bokblogg från den 1 maj 2006). "Maisie Dobbs" är något så ovanligt som en feel good-bok som får en att gråta! Jag ska absolut läsa övriga böcker i serien. Betyg: EEEE

Mer av P.J. Tracy

Eftersom jag gillade "Monkeewrench" så mycket skyndade jag mig att läsa uppföljarna "Live Bait" och "Dead Run". De ger inte riktigt samma kick som den första delen, men jag gillar dem ändå skarpt! Originella historier, sympatiska personporträtt och rolig dialog. "Live Bait" handlar om en serie mord på gamla människor i Minneapolis. Det visar sig att offren har det gemensamt att de suttit koncentrationsläger under andra världskriget. Men varför vill någon döda dem nu? "Dead Run" är så originell att man inte kan avslöja handlingen. Men den börjar med att tre av seriens kvinnliga huvudpersoner kör vilse på Wisconsins landsbygd och hamnar i en liten stad som är helt öde. Alla invånare och alla djur verkar ha uppslukats av jorden. Och där finns givetvis ingen mobiltäckning. Betyg: EEEE

”Monkeewrench” – I like!

Tack Tina för att du rekommenderade ”Monkeewrench” av P.J. Tracy (pseudonym för en mor-dotter-skrivarduo). Äntligen en spännande, blodig seriemordhistoria som är skriven på ett humoristiskt, men inte flåshurtigt, språk. Den finns på svenska (”Monkeewrenchmorden”) men jag tror inte det kan ha varit möjligt att föra över den roliga dialogen till svenska på ett njutbart sätt. Monkeewrench är ett dataföretag i Minneapolis där fem gamla vänner jobbar. De har skapat ett dataspel där spelaren ska utreda ett antal mord genom att hitta ledtrådar på brottsplatsen. Men innan spelet har lanserats iscensätts morden ett efter ett i verkligheten. Samtidigt utreds ett annat mord i en liten stad i Wisconsin och det visar sig förstås att morden hör ihop. Boken är full av sympatiska, om än lite udda, personer. Jag beställde genast uppföljarna ”Live Bait” och ”Dead Run”, där många av personerna återkommer. Betyg: EEEE+

Läs och njut av elegant och klassiskt mysterium

”En dans på rosor” (”Deadheads”) av Reginald Hill är en Dalziel & Pascoe-deckare som skrevs redan 1983. Den känns inte daterad eftersom den är en klassisk, elegant mordgåta som inte försöker vara vare sig samhällskritisk eller psykologiskt eller polisiärt trovärdig. Den bufflige Andy Dalziel och hans sympatiske underhuggare Peter Pascoe vid Yorkshirepolisen uppmärksammas på en man som det gått bra för i livet tack vare att personer som stått i hans väg råkat ut för dödliga olyckshändelser vid de mest lämpliga ögonblicken. Kan det verkligen vara en slump? Bra översättning! Betyg: EEEE

Anne Holt - en norsk trotjänare

Jag blev besviken på "Utan Eko" från 2002, men därefter har Anne Holt kommit tillbaka på gammal stabil nivå. "Det som aldrig sker" är den andra boken som har polisen Yngvar Stubø och psykologen Inger Johanne Vik i huvudrollerna. (Den första hette ”Det som tillhör mig”.) Upplägget är ganska klassiskt: en tevestjärna mördas på ett bestialiskt och symboliskt sätt som får polisen att tro att någon närstående har begått brottet. Men sedan blir ytterligare två kändisar mördade på lika symboliska sätt. Polisen måste ta hjälp av psykologen Inger Johanne Vik för att förstå mönstret. Spännande och välskrivet, men kanske inte helt unikt. Betyg: EEE

Kult för andra - trist enligt mig

”Lagt kort” (”Play it as it lays”) av Joan Didion är en s.k. kultroman från 1970 som kommit i ny svensk pocketutgåva. Joan Didion har förekommit mycket i svenska medier på senaste tiden med anledning av böckerna ”Kalifornien – min historia” (”Where I was from”) och ”The year of magical thinking”. ”Lagt kort” handlar om Maria, en drygt 30-årig kvinna i Hollywood. Hon försöker hålla liv i en skådespelarkarriär som aldrig var särskilt framgångsrik, hon är på väg ut ur ett äktenskap med en känd regissör, hennes barn befinner sig på institution (sjukhus?), hon blir oönskat gravid med sin älskare; kort sagt – hon har problem. Hon tar till sprit och droger, kör planlöst runt på Los Angeles motorvägar och blir alltmer psykiskt instabil. I början av boken får man veta att hon på något sätt bidragit till att en annan person dött, så man måste läsa ut boken för att få reda på vad som hände. Om boken inte hade varit så tunn och lättläst hade jag nog trots det lagt den åt sidan. Den här typen av bok säger mig inte så mycket, men det är tydligen en bok som andra kan tycka jättemycket om (t.ex. Bret Easton Ellis, som citeras på omslaget). Betyg: EE

Uttråkad!

Jag har fullt sjå att uppdatera min blogg. Först med de böcker jag läste under semestern och nu med alla böcker jag sträckläser under pågående förkylning. Jag är grymt uttråkad och det är inget kul på teve. Nu har jag tyvärr läst ut alla olästa deckare jag hade hemma, så antingen får jag gå över på annan litteratur eller så får jag läsa om några gamla deckare. Hm... Jag har beställt en massa nya deckare från Bokus och Adlibris, men det tar ju flera dagar till innan de kommer. :(

Skröna från svältens Irland

"Havets stjärna" av Joseph O'Connor är en mångfacetterad roman: den innehåller mord, kärlek, klassmotsättningar, barndomsskildringar, socialrealism, irländsk nationalism m.m. och den är uppbyggd som ett collage av texter som bl.a. ska föreställa en sjökaptens loggbok från och en amerikansk journalists återblickar på en dramatisk färd över Atlanten svältåret 1847. Ombord på båten finns hundratals tredjeklasspassagerare, bland dem en man som har i uppdrag att före ankomsten till New York mörda en irländsk adelsman som reser i första klass med sin familj. Det visar sig att det finns många andra band mellan personerna ombord. Kapitlen inleds på 1800-talsvis med beskrivningar av innehållet och allt interfolieras med citat och illustrationer. Det skulle kunna bli splittrat och fragmentariskt, men det är underhållande, spännande och samtidigt lärorikt. Betyg: EEEE

Mord på Island

Jag älskar Island och Reykjavik och det är framför allt för miljöskildringarna jag tycker det är kul att läsa Arnaldur Indriðasons deckarserie med polisen Erlendur i huvudrollen . Erlendur är en lite klyschig deckarpolis: ensamstående med ett komplicerat förhållande till sin dotter. Nu har jag läst ”Änglarösten” som handlar om en f.d. barnstjärna som blir mördad på ett av Reykjaviks fina hotell. Betyg: EEE

Läs även ”Glasbruket” och ”Kvinna i grönt”

"The Lincoln Lawyer" av Michael Connelly

Jag gillar Michael Connellys serie om Los Angeles-polisen Harry Bosch. Connellys böcker är välskrivna och otroligt spännande. Harry Bosch är inte med i "The Lincoln Lawyer", som är mer av en rättegångsroman än en polisdeckare. Tempot och spänningen känns dock igen! Mickey Haller är en slipad försvarsadvokat som driver sin praktik från baksätet på sin Lincoln-bil. Han har många trick för sig, men han skildras som en mycket sympatisk person som kämpar för rättvisa. Han, som är van att försvara småkriminella, blir tillfrågad om han vill försvara en rik ung Beverly Hills-kille som anklagas för att ha misshandlat en kvinna. Det ser ut som ett enkelt fall och en perfekt kassako, men visar sig vara mer komplicerat. Som jurist tycker jag det är kul med en så ingående och initierad skildring av det amerikanska rättssystemet. Betyg: EEEE

En norsk favorit: Jan Kjaerstad

Jag tyckte mycket om Jan Kjaerstads trilogi "Förföraren", "Erövraren" och "Upptäckaren". Det är kompakta, krävande, men otroligt fascinerande böcker. Om du vill börja med något lite mindre krävande av Kjaerstad kan jag rekommendera "Tecken till kärlek". Den handlar om Cecilia, som är fascinerad av tecken. Hon har jobbat med reklam, men sagt upp sig för att i stället ta fram ett nytt, perfekt typsnitt. En dag på en fullsatt spårvagn ser hon på en manshand en ring med ett unikt utformat A ingraverat. Mannen med ringen blir hennes stora kärlek och hon berättar om deras förhållande. På klassiskt Kjaerstadmanér vindlar historien hit och dit mellan barndom och nutid och runt om i världen. Fantastiskt njutbart språk, spänning och en gnistrande fantasifullhet, som suger in en i boken. Betyg: EEEE

Istanbuldeckare

"Belsassars dotter" av Barbara Nadel är den första i en serie deckare som utspelar sig i Istanbul. Huvudperson är den försupne och kedjerökande kommissarie Ikmen. Boken är lite för seg för att vara en riktigt bra deckare, men det är kul att läsa en historia som utspelar sig i en, för en deckare, så ovanlig miljö som Istanbul. Historien kretsar kring en gammal judisk man som blivit bestialiskt mördad i sitt sjaskiga rum. Först går misstankarna åt nynazistiskt håll, men efter ett tag träder trådar som leder tillbaka till ryska revolutionen fram. Lite långsökt, men ganska fascinerande. Betyg: EEE

En ny favoritförfattare: Tess Gerritsen!

Efter Tinas lovord över Tess Gerritsen måste jag ju bara läsa henne och jag blev inte besviken. Jag beställde den bok jag fick tag i och som fanns i svensk pocket: "Blint raseri" ("Blood stream"). Den handlar om en ensamstående kvinnlig läkare som kommer med sin tonårsson till en liten stad i Maine i norra USA. En elev på skolan skjuter en lärare till döds och det verkar som om flera ungdomar plötsligt förändrats och blivit aggressiva och våldsamma. Historien är jättespännande och plotten en av de mest originella jag läst i en deckare! Miljöskildringarna är fina och språket flyter bra. T.o.m. översättningen är OK, förutom några få missar, som t.ex. när "postbäraren" kommer med posten... Nu har jag beställt två till av hennes böcker, "Body Double" och "The Sinner". Betyg: EEEE

En utmaning!

Jag har blivit utmanad av Tina. Så nu är det min tur att försöka svara på de här frågorna.

1) En bok som förändrade ditt liv ?
Ungdomsserien ”Trälarna” av Sven Wernström som jag läste i tidiga tonåren. Den har format min historiesyn (som är starkt historiematerialistisk)!
2) En bok du läst mer än en gång?
Jag har läst om många böcker, men ”Kamratfesten” och ”Lord Peters smekmånad” av Dorothy Sayers är nog de böcker jag läst allra flest gånger.
3) En bok du skulle vilja ha med på en öde ö?
Jane Austens samlade verk! Kan läsas om många gånger.
4) En bok som fick dig att skratta?
"Montecore - en unik tiger" av Jonas Hassen Khemiri (se recension nedan)
5) En bok som fick dig att gråta?
Senast ”Anna, min älskade” av Magnus Utvik (se recension nedan).
6) En bok du önskar hade skrivits?
En riktigt bra deckare på svenska.
7) En bok som inte borde skrivits?
”Män är från Mars, kvinnor är från Venus” av John Gray. Läs ”Under det rosa täcket” av Nina Björk i stället.
8) En bok du just nu läser?
”Lagt kort” av Joan Didion. En av de få böcker som min man faktiskt läst före mig!
9) En bok du tänkt läsa?
“Gregorius” av Bengt Ohlsson. Ligger på mitt nattduksbord sedan ett år eller så…
10) Skicka vidare till fem personer!
Jag vet inte fem personer som bloggar om böcker men om någon annan som läser det här vill anta utmaningen så vore det kul! Skriv gärna svar i kommentarerna!

"Män som hatar kvinnor" av Stieg Larsson

Stieg Larssons Millenium-trilogi har blivit mycket omtalad eftersom författaren dog innan den första delen, "Män som hatar kvinnor", kom ut förra året. Det är en tjock, spännande och ovanligt bra svenska deckare. Huvudpersonen, journalisten Mikael Blomkvist, har blivit dömd för förtal och tar en time out från tidningen han är med och driver. Han kommer till en liten stad vid Norrlandskusten där en rik, gammal industriledare vill ha hjälp att lösa ett mysterium från 1960-talet, då en ung flicka försvann spårlöst. Mikael Blomkvist får hjälp av det unga datageniet Lisbeth Salander. Det är välskrivet och, som sagt, spännande. Samtidigt gör småstadsskildringen och återblickarna till 1960-talet att det känns lite som i gammeldags svenska pusseldeckare av Maria Lang och H.K. Rönblom. Min enda invändning är att personerna inte är särskilt psykologiskt trovärdiga. Man förstår t.ex. inte varför alla kvinnor så gärna vill hoppa i säng med Blomkvist, men det är väl författarens önskedröm som hans alter ego får leva ut! Det är i alla fall inget stort problem, eftersom man effektivt dras in i historien. Betyg: EEEE

Lite missnöjd med Tempe Brennan

Eftersom engelska pocketböcker är så dyra fortsätter jag köpa dem översatta till svenska och blir besviken varje gång... Nu har jag läst "Dödliga hemligheter" ("Grave Secrets") och "Dödligt allvar" ("Bare Bones") av Kathy Reichs. De ingår i en serie deckare om rättsantropogen Tempe Brennan i huvudrollen och båda är så dåligt översatta att det är störande vid läsningen.

"Dödliga hemligheter" utspelar sig i Guatemala och Montreal och handlar om massakrer på civila under inbördeskriget i Guatemala på 1980-talet samt försvunna tonårsflickor i nutid. Man förstår att Kathy Reichs vill sprida kunskap om de brott mot mänskliga rättigheter som begicks i Guatemala under inbördeskriget och det är lovvärt, men boken är lite spretig och inte särskilt spännande, tyvärr. Betyg: EE+

"Dödligt allvar" tyckte jag lite bättre om, men när man läser båda böckerna efter varandra inser man att de är uppbyggda efter samma mall. "Dödligt allvar" utspelar sig i Tempe Brennans hemtrakter i North Carolina och den handlar om knarksmuggling och smuggling av utrotningshotade djur m.m. Betyg: EEE

Läs hellre Patricia Cornwells serie om rättsläkaren Kay Scarpetta!

"Montecore" får första fempoängaren

"Montecore - en unik tiger" av Jonas Hassen Khemiri är den bästa bok jag läst hittills i år! Den handlar om Jonas Hassen Khemiri, som efter att han fått sin första bok publicerad, får ett mejl från sin fars gamla vän Kadir i Tunisien. Kadir föreslår att de tillsammans ska skriva en bok om vännen/fadern, men det visar sig att de har lite olika bild av honom. Jonas Hassen Khemiri skriver på en helt fantastisk och unik svenska, som måste upplevas. Och boken är väldigt rolig. LÄS! Betyg: EEEEE

Du har väl inte missat Khemiris förra (och första) bok: "Ett öga rött". Finns i pocket.

Om den kinesiska ettbarnspolitiken

"Bara en dotter" av Chi An är en bok som ofta nämns som lästips i adoptionssammanhang. Chi An är en kinesisk kvinna som efter att ha fått asyl i USA berättar om sitt liv. Hon har arbetat som befolkningskontrollant och tvingat kvinnor att genomgå aborter och steriliseringar. Hon kommer på 1980-talet till USA med sin man som är forskare och där blir hon gravid med sitt andra barn. Hon vill inte göra abort och om hon återvänder till Kina med ett andra barn kommer hon att utsättas för allvarliga sanktioner. Den första delen av boken, som skildrar Chi Ans barndom och ungdom, påminner mycket om andra skildringar av Kina under kulturrevolutionen. Det är upprörande läsning, men jag börjar bli lite trött på denna typ av berättelser nu... Det som är speciellt med den här boken är de fruktansvärda skildringarna av ettbarnspolitikens följder i form av sena tvångsaborter osv. Jag vet dock inte hur tillförlitlig den här boken är. Betyg: EEE

Äntligen en bra svensk deckarförfattare!

Jag läste Håkan Östlundhs första deckare "Släke" med stor behållning och jag gillar även tvåan "Dykaren". Östlundhs böcker utspelar sig på ett Gotland som beskrivs mycket kärleksfullt och detaljerat. Det är extra kul om man, som jag, läser boken när man är på Gotland! Östlundh skriver bra, intrigerna är spännande och sammanhängande och dialogen inte alls så stolpig som man vant sig vid i svenska deckare! Varför är han så okänd? Betyg: EEEE

Anonymt engelskt 30-tal

Jag kände igen namnet Rennie Airth och visste att jag hade läst något av honom tidigare, men den boken ("Mörkrets flod") hade gjort så litet intryck på mig att jag inte ens kom ihåg att den utspelade sig på 20-talet! Uppföljaren, "Blodröd våg" utspelar sig 1932 och har den numera pensionerade kriminalkommissarien John Madden i huvudrollen. Han upptäcker kroppen efter en mördad ung flicka och dras därefter in i jakten på vad som visar sig vara en psykopatisk seriemördare. Trots att den oroväckande politiska situationen i Tyskland har en roll i handlingen känns boken på ett tråkigt sätt tidlös. Den kunde nästan lika gärna ha utspelat sig i nutid. Om författaren försöker få till samma slags charm som Dorothy Sayers böcker har misslyckas han. Det är inte dåligt, men gör heller inget större intryck. Betyg: EEE

Besviken på Booth

I sin femte bok om Derbyshirepolisen Ben Cooper och hans chef Diane Fry, "One Last Breath", begår Booth den värsta synden en deckarförfattare kan begå: Han blir tråkig! Är det spännande gör det mindre om intrigen är konstlad och temat krystat. Temat för den här boken är grottor. En man som dömts för mord på sin älskarinna släpps ur fängelset efter fjorton år och strax därefter blir hans ex-fru mördad. Det tycks vara självklart vem som är mördaren, men Ben Cooper litar på sin intuition och nystar längre i historien. Betyg: EE

Läs hellre Booths tidigare böcker i serien, t.ex. "Svarta hunden" och "Jungfrudansen".

Roande om modevärlden

Om du kan komma över den hemska framsidan är faktiskt ”Djävulen bär Prada” av Lauren Weisberger riktigt roande läsning. Det är chicklit som för en gångs skull inte handlar om hur man fångar en man (snarare tvärtom). Författaren har arbetat som assistent åt Anna Wintour, chefredaktör för amerikanska modemagasinet Vogue, och man får anta att hon byggt en del på egna erfarenheter när hon beskriver chefen från helvetet: Miranda Priestly, chefredaktör på modemagasinet Runway, och hennes nya assistent Andrea. Om man tycker det är lite kämpigt på jobbet blir man uppiggad av Weisbergers skildring av Andreas vedermödor. Också fascinerande att läsa om lyxen i modevärlden. Boken kommer snart som film med Meryl Streep i rollen som Miranda Priestly. Betyg: EEE

Spännande om hämnd på Irland

Julie Parsons skriver spännande thrillers som alla handlar om hämnd och utspelar sig på Irland. ”Timglaset” är den femte boken på svenska. Den handlar om Lydia, en äldre kvinna som bor ensam i ett stort hus. Dit kommer Adam, en ung man med tveksam bakgrund som snabbt vinner Lydias förtroende och på hennes uppdrag reser till Dublin för att söka upp Lydias dotter Grace, som hon inte träffat på många år. ”Timglaset” är helt OK spänningsläsning. Bra översättning. Betyg: EEE

Läs också ”Mary, Mary”, ”Friargåvan”, ”När tiden är inne” (min favorit) och ”För sina synders skull”.

Obehaglig stämning i "Polarsommar"

”Polarsommar” av Anne Swärd handlar om en familj. Sonen Kristian kommer hem till sitt barndomshem för att under några sommarveckor ta hand om sin 22-åriga syster Kaj, som är mycket naiv och oberäknelig. Modern och storebrodern har åkt till Florida. Fadern Jack lämnade familjen för många år sedan. Allteftersom berättas familjens historia ur de olika familjemedlemmarnas synvinkel. Jag vill gilla den här boken, som min svägerska rekommenderade och som blev nominerad till Augustpriset 2003, men jag är inte så förtjust. Kanske för att stämningen i boken är lite för obehaglig? Eller för att den känns alltför konstruerad? Jag vet inte. Språket är i alla fall bra. Läs själv och avgör vad du tycker! Mitt betyg: EE

Om cancer och barnlöshet

"Anna, min älskade" av Magnus Utvik är en lättläst bok om tunga ämnen: cancer och barnlöshet. Marcus 29-åriga sambo Anna får veta att hon har livmoderhalscancer. Dödligheten är en på tre och även om hon överlever kommer hon aldrig att kunna få biologiska barn. En jättefin bok om stark kärlek, tvivel, dödsångest, barnlängtan, ilska och hopp. Den bygger på Magnus Utviks egna erfarenheter och det känns bra att ha läst i Adoptionscentrums tidning "Att adoptera" att Magnus och hans fru Hanna har adopterat en flicka från Kina! Betyg: EEEE

Västkustdeckare

Efter att ha läst en recension av Camilla Läckbergs senaste deckare "Olycksfågeln" trodde jag inte att jag skulle gilla hennes böcker, men nu har jag läst den förra, "Stenhuggaren" och tyckte den var helt OK. Lite ojämn, med något styltig dialog ibland, men med utmärkta skildringar av förlossningsdepression, moderskärlek, miljön i Fjällbacka m.m. Handlingen kretsar kring en liten flicka som blivit dränkt. Betyg: EEE

"Kalla det vad fan du vill" av Marjaneh Bakhtiari

Jag hade höga förväntningar på den här boken, som fått så fina recensioner, men blev tyvärr lite besviken. Huvudpersonen Bahar har flyttat till Malmö från Iran med sin familj. Hon har en svensk pojkvän med välvillig mamma och rasistisk farfar. Bahars föräldrar är mycket liberala och positivt inställda till det svenska samhället, så som tonårsrevolt väljer Bahar att sätta på sig slöja. Boken vänder och vrider på ett förtjänstfullt sätt på alla möjliga fördomar och den är rolig och charmig. Det jag har att invända är att jag tycker den är lite osammanhängande och inte tillräckligt koncentrerad. Betyg: EEE

Charmigt för Austenälskare

En förutsättning för att uppskatta "The Jane Austen Book Club" ("Jane Austen-klubben") är att man läst alla Austens böcker och väl känner till historierna. (Det räcker inte att ha sett filmerna, även om de också diskuteras!) Det finns korta resuméer i slutet av "The Jane Austen Book Club", men det är mest för syns skull. Det här är en bok för de frälsta. Tyvärr är ju inget lika bra som den äkta varan... Det här är en charmig och söt bok om sex personer i Kalifornien som träffas en gång i månaden och diskuterar en av Austens böcker. Varje kapitel handlar om en Austen-bok och har en av de sex personerna i huvudrollen. Betyg: EEE

"My dark places" av James Ellroy

James Ellroy är en av USA:s mest kända deckarförfattare, men jag har inte läst så mycket av honom. I "My dark places" ("Mina mörka vrår"), som är en dokumentärroman/självbiografi, skriver han om hur hans mamma mördades när han var tio år gammal och om hur han som vuxen försöker lösa det mordet med hjälp av en pensionerad polis. Ellroy skriver bra, men jag tycker att han drar ut alltför mycket på sin historia. Intressantast är den del av boken där han berättar om sin egen uppväxt. Det är mycket slang, så boken är lite svår att läsa på engelska. Betyg: EEE

Tema: Kina, del 2

Nu har jag läst några böcker med Kinakoppling igen:

"Näckrosteatern" av Lulu Wang handlar om en tonårsflicka som växer upp under kulturrevolutionen. Jag gillade inte den naivistiska (poetiska?) stilen och tyckte att omkastningen av kronologin var helt onödig. Ett tag var boken dessutom så tråkig att jag tänkte lägga den ifrån mig, men sedan fångade den mitt intresse ett litet tag igen. Slutet är dock jättekonstigt. Wang har skrivit en bok till: "Syréndrömmar", men den tänker jag inte läsa! Betyg: E

"Döttrarnas rike" av Yang Erche Namu och Christine Mathieu. Yang Erche Namu är tydligen en känd person i Kina (sångerska och fotomodell). I den här boken berättar hon om sin uppväxt i ett avlägset bergsområde i södra Kina. Hon hör till mosofolket, som är ett matrilinjärt folk. Kvinnorna är hushållens överhuvuden och det finns inga äktenskap. Det är inte den mest fantastiska litteratur jag läst, men intressant att läsa om ett folk och ett sätt att leva som man aldrig hört talas om! Betyg: EEE

"Water Touching Stone" av Elliot Pattison. Amerikanen Pattisons bok utspelar sig i nutid i Tibet och grannprovinsen Xinjiang. Det är en slags deckarhistoria, med hankinesen Shan Tao Yun som detektiv, men en mycket okonventionell sådan. I långsam takt reds gåtorna ut och under tiden skildras en fantastisk bergsnatur, hotade nomadkulturer, buddhistiska trosföreställningar och ritualer, motståndsmän och lamor, övergivna ökenstäder och mycket mer. Man får ingen positiv syn på den kinesiska regeringen (om man nu mot förmodan hade det innan...), men man lär sig mycket och man får en underbar litteraturupplevelse. Läs också Pattisons första bok om Shan Tao Yun: "The Skull Mantra" ("Dödsmantrat"). Betyg: EEEE

P.S. Tecknet ovan betyder "tur".

Ian Rankin - en skotsk evighetsmaskin

Skotten Ian Rankin har skrivit en lång rad deckare med den obändiga polismannen John Rebus i huvudrollen. Rebus är den typiska deckarpolisen som har problem med kvinnor, spriten, hälsan och auktoriteter. Nu har jag läst och, i vissa fall, läst om några av Rebus-böckerna och slagits av hur daterade flera av dem känns. Jag hade inte reflekterat över hur snabbt utvecklingen i deckargenren går och hur tydliga trenderna är!

"Tooth & Nail" (1992, tidigare publicerad under titeln "Wolfman"): Den här historien utspelar sig helt i London, dit Rebus har blivit utlånad som "seriemordsexpert". Historien känns gammeldags när man läser den nu: en psykopatisk seriemördare med traumatisk barndom som visar sig vara en person i deckarens omgivning. Betyg: EE

"Let it bleed" (1995): Otroligt komplicerad intrig om korrumperade lokala politiker. Känns passé och är dessutom lite tråkig. Betyg: EE

"Den hängande trädgården" ("The hanging garden", 1998): Första gången jag läste den här boken blev jag förvirrad av den komplicerade historien med konkurrerande gangstergäng som försöker ta makten i Edinburgs undre värld, men man hänger med lite bättre när man har läst några av de tidigare böckerna i serien. Den parallella deckarhistorien handlar om en tysk krigsförbrytare från andra världskriget som gömt sig i Skottland i femtio år. Rankin kanske var tidig med den sortens historia när den här boken skrevs, men nu känns det lite klyschigt. Fåniga referenser till låttitlar hela tiden. Betyg: EEE

"När mörkret faller" ("Set in darkness", 2000): Förvånande nog en klassisk deckarhistoria med ett förtorkat lik som upptäcks vid en renovering, ett färskt mord och en rik, excentrisk familj med en försvunnen familjemedlem. Därtill kommer några mer moderna gangsters/lokalpolitiker (verkar vara ungefär samma sak i Rankins värld). Betyg: EE

"The Falls" (2001): Här jobbar Rankin i bästa Dan Browne-anda med historiska referenser, gåtor och koder som t.o.m. involverar Rosslyn Chapel! Fast "The Falls" måste ha skrivits före "Da Vinci-koden". Jag tror Rankin låg i framkant av den här trenden också... Dessutom gör han det riktigt bra, tycker jag. Betyg: EEEE

"Resurrection Men" (2002): Den här läste jag för ett par år sedan och då tyckte jag den var bra, men jag kommer inte ihåg några detaljer nu. Rebus skickas iväg på någon slags utbildning på grund av sina problem att ta order, har jag för mig. Efter att ha läst "The Falls" vet jag nu i alla fall vad titeln syftar på. Betyg: EEEE

"A Question of Blood" (2003): Här blir Rankin så modern att deckarhistorien inte ens är en "Who's dunnit" utan en fråga om varför. En ex-soldat går in på en skola och skjuter ihjäl två tonårspojkar och skadar en tredje innan han tar sitt eget liv. Därtill kommer att Rebus själv misstänks för mordbrand. Lite för seg, osammanhängande och osannolik för att vara riktigt bra. Betyg: EEE

Sammanfattning: Rankin är en trendkänslig eller t.o.m. trendsättande författare som gör sig bäst som färskvara. Hans böcker ger en dock stor lust att resa till Skottland och framför allt Edinburgh. Samt gör en sugen på ett glas maltwhisky...

"Vi faller" av Pär Östling - en tonsäker debut

Jag har tagit en paus från deckarna och läst en fantastisk roman: "Vi faller" av Pär Östling. Den handlar om något så ovanligt som livet på landet i nutid. Huvudperson är den uppslagsrika köttbonden Karl som bor med sin tonårsdotter Carina på en gård i Hälsingland. Bokens första del handlar om bygdeoriginal i bybastun, yxkastningstävlingar, skridskoturer på sjön, kreatursskötsel, struliga tonåringar och mycket mer. Språket är njutbart: säkert, fantasirikt och humoristiskt. Den andra delen handlar om hur man lever vidare med en stor sorg. Inte en ton skorrar falskt trots det svåra ämnet. Vissa recensenter har invänt mot inslagen av magisk realism, men mig stör de inte alls. Det är självklart att en del i ett sorgearbete efter någon som gått bort är att önska kontakt med den andra sidan och detta är ett sätt att skildra det skönlitterärt.
Betyg: EEEE

Läs också recensionerna i Svenska Dagbladet och Aftonbladet.

Antika deckarhistorier av Steven Saylor

Steven Saylor har skrivit en serie deckare som utspelar sig i antikens Rom. Jag har läst två av dem: "Roman Blood" ("Romarblod") och " The Venus Throw". Det är mycket ambitiösa deckare som uppenbarligen bygger på riktiga romerska rättsfall och där många personer som förekommer har funnits i verkligheten, t.ex. Cicero och Catullus. Tyvärr gör det undervisande draget i böckerna dem lite för sega för att de ska vara riktigt bra. Visst kan det vara kul att lära sig mer om romersk politik och som jurist tycker jag det är intressant att läsa om det romerska rättsväsendet, men i en deckare bör det inte vara på bekostnad av spänningen. Å andra sidan skulle jag kanske aldrig lärt mig något alls om detta om det inte stått i en deckare...
Betyg: EEE

Och en kanadensisk deckarfavorit: Giles Blunt

Giles Blunts serie om poliserna John Cardinal och Lise Delorme utspelar sig i en kanadensisk småstad. Jag försöker komma på vad det är som gör dem till ovanligt bra deckare och jag tror det är en kombination av spännande historier, bra person- och miljöskildringar och ett mycket njutbart språk. Läs alltså: "Forty Words for Sorrow" ("Fruset offer"), "A Delicate Storm" ("En stilla storm") och "Black Fly Season" ("Schamanen").

Betyg: EEEE

En skotsk deckarfavorit: Denise Mina

Jag gillade verkligen Denise Minas Garnethilltrilogi och blev glad när första delen i hennes nya serie med den kvinnliga Glasgowjournalisten Paddy Meehan kom. Den heter "The Field of Blood" ("Blodsarv") och utspelar sig i början av 1980-talet. Paddy Meehan är springflicka på en tidningsredaktion men hon har målet klart: hon ska bli journalist. Hon får en chans att visa att hon klarar jobbet när en liten pojke försvinner och sedan hittas död. Polisen griper två elvaåriga pojkar för mordet, men Paddy är övertygad om att det finns en vuxen gärningsman i bakgrunden och börjar en egen undersökning. Betyg: EEEE

Det jag gillar med Denise Mina är att hon inte förskönar eller förenklar. Hon beskriver ett fattigt, skitigt Glasgow och människor som varken är vackra eller supersmarta. Hennes huvudpersoner är mycket mänskliga och realistiska.

Läs också: "Garnethill" ("Död i Garnethill"), "Exile" ("Exil") och "Resolution" ("Den sista utvägen").

En amerikansk deckarfavorit: Laurie R. King

Jag har just läst "Night Work", som är fjärde delen i serien om San Francisco-snuten Kate Martinelli. Historien är en konventionell deckarhistoria om en serie mord på män som förgripit sig på kvinnor på olika sätt, men Laurie R. King skriver ovanligt bra och med hög ambitionsnivå. Läs också de tre första delarna:

"A Grave Talent" ("Farlig begåvning"), "To Play the Fool" ("En helig dåre") och "With Child"
Jag gillar också Kings serie om den åldrade Sherlock Holmes och hans unga medhjälpare Mary Russell:

• The Beekeeper's Apprentice
• A Monstrous Regiment of Women
• A Letter of Mary
• The Moor
• O Jerusalem
• Justice Hall
• The Game

Missa inte heller "Folly" som inte ingår i någon serie. Den handlar om en kvinna som har ärvt en ö utanför USA:s nordvästkust och som reser dit för att reda upp sitt liv.
Betyg till "Night Work": EEEE