Om någon som inte vet något om vad som hände judarna i Frankrike under andra världskriget läser "Sarahs nyckel" av Tatiana de Rosnay och får upp ögonen är det förstås bra. Annars tycker jag inte att det finns några skäl att läsa denna bok. Historien om den tioåriga Sarah, som den 16 juli 1942 tillsammans med sina föräldrar förs till stadion Vélodrome d'Hiver, är förstås gripande. Sarah och hennes föräldrar får vänta tillsammans med tusentals andra i flera dagar utan mat och vatten. Därefter förs de i boskapsvagnar till ett läger på landsbygden och därifrån går vagnarna vidare till Auschwitz. Ramhistorien i nutid om den amerikanska journalisten Julia, som grips av Sarahs öde, tycker jag mest är tramsig. Boken är rätt illa skriven, ödesmättad i tonfallet och sentimental på ett sätt som får mig att känna mig manipulerad. Det tycker jag inte om. Läs hellre "Ingen kommer att tro mig" av Hélène Berr och "Hemligheten" av Philippe Grimbert. Betyg: EEP.S. Andra bra böcker som bl.a. handlar om överlevares skuldkänslor är "Himlen i Bay City" av Catherine Mavrikakis och "Fugitive Pieces" av Anne Michaels.
Gillar verkligen din blogg! Ska försöka komma igång och läsa igen och känner på mig att jag kan hitta något bra tips här (finns ju tusentals!) Gillar inte alltför läskiga deckare dock... Men tack!
SvaraRaderaVad kul att du gillar bloggen! Hoppas du hittar något som du vill läsa. Jag har skrivit om många deckare, även sådana som inte är läskiga.
SvaraRadera