"Great House" ("Det stora huset") av Nicole Krauss handlar mycket om möbler. Mest handlar den om ett stort skrivbord som stod i ett arbetsrum i Budapest den dagen 1944 då Gestapo kom. I början av 1970-talet dyker det upp i New York då en ung, kvinnlig författare blir ombedd att ta hand om det medan innehavaren åker till Chile. Han blir en av dem som "försvinner" i dikaturens Chile och skrivbordet blir kvar hos författaren. Hon är en av de fem berättarna i boken. Andra delar berättas av andra personer och utspelar sig i London och Jerusalem, men ju längre man läser desto mer inser man att de hör ihop. Judiskheten eller den judiska religionen är inget som präglar berättelserna i särskilt hög grad, men de handlar ändå mycket om det judiska folkets erfarenheter och då förstås framför allt Förintelsen. Men det handlar också mycket om förhållanden mellan människor: föräldrar och barn, äkta makar. Jag känner mig lite ambivalent till den här boken. Jag tyckte om att den väckte många tankar hos mig och jag tycker också att den är skickligt konstruerad och skriven. Däremot blev jag bara bitvis riktigt känslomässigt berörd av den.
Betyg: EEEEP.S. Malin Ullman har skrivit en intressant recension av boken i DN.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar