Dessa fanatiska män...

"Världens mått" av Daniel Kehlmann är en tysk roman som blivit en världssuccé. Den handlar om de båda vetenskapsmännen Alexander von Humboldt och Carl Friedrich Gauss som var verksamma i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. I ett hisnande tempo och med mycket humor får vi följa dem på deras upptäcktsfärder: Humboldt som upptäcktsresande i Latinamerika och Gauss som matematiskt geni hemma i Tyskland. Det är lättläst och ganska underhållande, men inte så intressant som jag förväntat mig. Betyg: EEE

P.S. Skildringen av den otroliga upptäckar- och uppfinnarlustan på 1700-talet påminde mig både om "Förtrollerskan" av Han Suyin och "Drottningens chirurg" av Agneta Pleijel.

Tio-i-topp under 2007

Här är de tio bästa böckerna jag läst under 2007:
1. "The Night Watch" ("Nattvakten") av Sarah Waters
2. "The Dead Hour" ("Vargtimmen") av Denise Mina
3. "Den nya kvinnostaden" av Nina Burton
4. "Undantaget" av Christian Jungersen
5. "Never let me go" av Kazuo Ishiguro
6. "Dödens kemi" av Simon Beckett
7. "Den indiske tolken" av Jhumpa Lahiri
8. "Half of a yellow sun" ("En halv gul sol") av Chimamanda Ngozi Adichie
9. "Kärlekens historia" av Nicole Krauss
10. "Glenkill" av Leoni Swann

GOTT NYTT BOKÅR!

Charmigt om engelskt 50-tal

När man läser "Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet" av Eva Rice ser man filmen framför sig: Audrey Hepburn-lika (fast mellanblonda), smala, unga flickor i bedårande 50-talskläder dricker sig salongsberusade på champagne och åker Chevrolet mellan lantgodset och Ritz i London. Huvudpersonen Penelope bor på ett uråldrigt gods, men tyvärr har hennes familj inte riktigt råd att hålla stället i skick. Penelope lär känna den excentriska och egensinniga Charlotte och hennes kusin Harry och dras in i deras värld av parties och societetsskvaller. Det är lättsamt och trivsamt och inget känns riktigt allvarligt, trots författarens försök att vara lite seriös ibland. Betyg: EEE
P.S. "What Jane Austen ate..." (se nedan) gav faktiskt med en gång utdelning redan vid läsning av denna roman!

Vansinnigt intressant!

"What Jane Austen ate and Charles Dickens knew" av Daniel Pool är en oumbärlig faktabok för alla som liksom jag är kalenderbitare och samtidigt älskare av 1800-talsromaner, t.ex. Jane Austens och systrarnas Brontës. Här förklaras allt som var självklart för 1800-talsläsaren, men som går oss nutida läsare förbi. Det handlar om sociala hierarkier, utbildning, bostäder, mat, äktenskap, sjukdomar m.m. Eftersom det hänvisas till och citeras ur en massa romaner blir man dessutom lite insatt även i de romaner man inte läst. Boken kan användas som uppslagsbok, men jag sträckläste den! Betyg: EEEE

Om att vara autistisk

Christopher är 15 år och autistisk. Han är väldigt logisk och intelligent, men kan inte läsa av och förstå andra människors känslor. "Den besynnerliga händelsen med hunden om natten" av Mark Haddon är skriven i jagform och är Christophers egen berättelse om vad som hände när grannens hund dödades och han försökte ta reda på vad som hände. Det är lättläst, roligt, rörande och tankeväckande. Eftersom det är Christopher själv som berättar förklaras logiken bakom hans reaktioner och de blir begripliga. Man inser dock hur svårt det måste vara att leva med ett sådant stort, men osynligt, funktionshinder, och även hur jobbigt det måste vara för de anhöriga. Betyg: EEE

P.S. Efter att ha sett ett gammalt kommissarie Morse-avsnitt på DVD häromkvällen har jag nu också förstått att bokens titel är ett citat från en Sherlock Holmes-bok!

P.S. 2 Den här boken fick mig att tänka både på "Glennkill" av Leoni Swann och "Extremly loud & incredibly close" av Jonathan Safran Foer.

Ovanligt mysterium på internatskola

I likhet med "Half of a yellow sun" (se nedan) handlar "Never let me go" av Kazuo Ishiguro (som också skrivit "Återstoden av dagen") mest om mänskliga relationer. Här är det dock inte mot bakgrund av ett krig utan i bakgrunden finns ett mysterium vars lösning långsamt avslöjas. Boken handlar om Kathy som växer upp på internatskolan Hailsham tillsammans med vännerna Ruth och Tommy. Man förstår dock snart att detta inte är någon vanlig skola utan att barnen finns där av ett särskilt skäl och att deras liv är förutbestämda på ett ovanligt sätt. Även om Kathy och de andra är nyfikna på detta mysterium skildrar boken framför allt på ett fantastiskt sätt relationerna dem emellan. Ordval, tonfall och blickar beskrivs och analyseras på ett oerhört skickligt och underhållande sätt. Det här skulle vara en utmärkt bok för en bokcirkel för det finns en mängd olika aspekter att diskutera! Betyg: EEEE+

Välskrivet och outhärdligt om Biafra

"Barnen i Biafra" var ett begrepp när jag växte upp, men det enda jag visste om dem var att de svalt. Efter att ha läst "Half of a yellow sun" ("En halv gul sol") av Chimamanda Ngozi Adichie vet jag mer om vad som hände när Biafra bröt sig ur Nigeria 1967 och det blev inbördeskrig. I boken får man följa ett antal personer med olika bakgrund: en fattig pojke blir alltiallo hos en revolutionär akademiker och hans överklassflickvän, vars tvillingssyster lever ihop med en engelsman. I första delen av boken lever de helt normala liv, men allt vänds upp och ned när kriget bryter ut. Man sugs in berättelsen, som blir som mest outhärdlig precis i skildringen av övergången från normalt liv till krig. I rena krisskildringar blir man avtrubbad av alla som dör och bristen på allting, men fasans verkliga omfattning blir som mest uppenbar när den ställs mot skildringen av det normala medelklasslivet i villan i universitetsstaden. Boken handlar dock inte bara om kriget utan nästan mer om mänskliga relationer - relationer mellan män och kvinnor, mellan syskon och mellan föräldrar och barn. Läs den här boken både för den litterära upplevelsen och för att den ger nya kunskaper! Betyg: EEEE+

Om uppväxt i frireligiöst hem

I min bokcirkel läste vi senast "Det finns annan frukt än apelsiner" av Jeanette Winterson. Det är en (vad man förstår) i rätt hög grad självbiografisk barndomsskildring om en engelsk flicka som växer upp i ett fanatiskt frireligiöst hem med en ganska knasig mamma och en tämligen osynlig pappa. När hon i tonåren inleder ett förhållande med en annan flicka blir det förstås stora problem och till slut blir hon utesluten ur församlingen. Betygen i bokcirkeln gick från 1 till 4, och jag var den som tyckte bäst om boken. Jag gillar den torra humorn och den sakliga beskrivningen av de udda människorna i engelsk arbetarmiljö. Språket är också njutbart och man flyter lätt igenom berättelsen. Ämnet är obehagligt, men det blir aldrig outhärdligt att läsa. Det jag tyckte minst om var de sagoaktiga inslag som dyker upp här och där. Betyg: EEEE

Annorlunda Tibetdeckare

"Beautiful ghosts" är den fjärde delen i Eliot Pattisons deckarserie om kinesen Shan som lever bland illegala munkar i Tibet. "Beautiful ghosts" inleds med att ett otillåtet firande av Dalai Lamas födelsedag i ett raserat kloster avbryts av att en gammal munk dyker upp alldeles nedblodad och säger sig ha dödat en person. Shan hittar ett underjordiskt rum med en stor blodfläck, men inget lik. Jag gillar Pattisons långsamma berättarstil och hans väldigt sympatiska beskrivning av tibetanerna och deras kultur. Han lär ut massor om Tibet utan att tonen blir undervisande eller mästrande. Personskildringarna är också fina. Människor tillåts vara mångfasetterade och inte bara onda eller goda. Shans vänskap med en amerikansk och en kineisk utredare, samt hans trevande försök att närma sig sin son är också bra beskrivna. Den här boken har dock fler konventionella deckar-/thrillerinslag än de tidigare böckerna i serien, vilket jag tycker är lite onödigt. Det blir också lite för mycket av hemliga koder, underjordiska gångar, lönndörrar och dolda skatter. Spännande i och för sig, men det gör hela historien mer verklighetsfrämmande och därigenom mindre berörande. Betyg: EEEE

P.S. De tidigare böckerna heter "Dödsmantrat" ("The Skull Mantra"), "Stenkällan" ("Water touching stone") och "Bone Mountain".

Fullträff av Burton!

Efter en period av lite misslyckade bokval har jag äntligen läst en fantastisk bok: "Den nya kvinnostaden" av Nina Burton. På ett insiktsfullt, lagom personligt och mycket underhållande sätt berättar Burton om framstående kvinnor i historien: konstnärer, författare, upptäckare, vetenskapskvinnor m.fl. Detta är alltså något så ovanligt som en fackbok som man sträckläser! Man blir upprörd, uppiggad och inspirerad. Nu måste jag läsa Burtons tidigare bok, "Resans syster, poesin". Betyg: EEEEE

P.S. Fler än jag gillar den här boken, se t.ex. Sture Linnérs recension i SvD.

Jag förstår inte "De skamlösa"

Med "De skamlösa" av Sisela Lindblom startade den s.k. väskdebatten i våras. Jag följde debatten med visst intresse och köpte därför boken när den nu kom i pocket. Men jag måste erkänna att jag lagt den ifrån mig efter ca 160 sidor. Boken handlar om kollegorna och väninnorna Nathalie och Tito, samt Titos nya pojkvän Erik och de tre turas om som berättare. Det handlar mycket om konsumtion och sex. Nathalie och Tito arbetar på en damtidningsredaktion. Nathalie har en dröm om att producera "konsumtionsporrfilm" för kvinnor. Tito har planerat sitt drömbröllop sedan hon var barn och försöker intala sig att Erik är Den Rätte. På samma sätt intalar sig Erik att Tito är hans drömkvinna, men han kan inte glömma sin första tonårskärlek. Jag förstår att det inte är chicklit eller tantsnusk, även om formen är lånad från dessa genrer och jag uppfattar kritiken mot konsumtionssamhället där allt kan köpas: väskor, prylar, lägenheter, bilar, sex och människor. Men jag läser nog hellre riktig chicklit för att bli underhållen och artiklar i Bang och DN för att få nya insikter om vårt samhälle. "De skamlösa" gör mig bara förbryllad och uttråkad. Betyg: EE

P.S. Om någon kan ge mig lite vägledning kanske jag kan ta upp boken igen. Någon som läst och tyckt sig förstå bättre än jag? Eller kan man tycka om boken utan att förstå?

Fasligt fantasifullt

”Fladdermusmannen” är Jo Nesbøs första bok, så jag borde kanske ha läst den före ”Frälsaren”. ”Fladdermusmannen” utspelar sig helt i Australien dit den norske polisen Harry Hole skickas för att hjälpa till vid utredningen av mordet på en ung norsk kvinna. Historien är mycket fantasifull och invecklad, på ett sätt som jag inte (längre?) uppskattar särskilt mycket. Jag föredrar lite mer lågmälda och realistiska deckare, som t.ex. Denise Minas. ”Fladdermusmannen” är dessutom lite för full av undervisande föredrag om allt från Sydneys arkitektur till aboriginernas myter. Betyg: EE

Sagobok för vuxna

"Förtrollerskan" lånade jag av mina svärföräldrar för att den handlar om Kina. Annars visste jag ingenting om den eller författaren Han Suyin. Boken är skriven 1985, så den finns bara antikvariskt nu. "Förtrollerskan" utspelar sig på 1700-talet och handlar om tvillingarna Colin och Bea som växer upp i ett fattigt och strävsamt hem vid Genèvesjön. Deras mor är av keltiskt ursprung och har övernaturliga gåvor som har gått i arv till framför allt dottern. De båda syskonen kan också läsa varandras tankar. Efter diverse äventyr hamnar de först i Kina och sedan i Thailand. Jag tyckte bäst om den första delen av boken när de fortfarande är i Schweiz. När de rör sig i de kinesiska och thailändska hoven blir jag trött på den oändliga uppräkningen av alla rikedomar som finns där. Boken är också lite udda i det att den friskt blandar skildringen av det övernaturliga med lite torra vetenskapliga och historiska fakta. Jag är också lite för oromantiskt och realistiskt lagd för att uppskatta skildringar av evig (och obegriplig) kärlek. Betyg: EEE

P.S. I skildringen av ritualerna vid det kinesiska hovet påminner boken lite om Kejsarinnan Orkidé.

Två 50-talsklassiker

Vi har varit ambitiösa i min bokcirkel och gett oss i kast med två kultböcker: "Bonjour tristesse" (Tidigare publicerad med titeln "Ett moln på min himmel") av Françoise Sagan och "På drift" (”On the road”) av Jack Kerouac.

Det är fascinerande att Sagan bara var 19 år gammal när hon skrev den bitterljuva ”Bonjour tristesse”. Den utspelar sig under en sommar vid franska rivieran och har den 17-åriga Cécile i huvudrollen. Céciles och hennes pappas bekymmerslösa jetsetliv störs när pappan förlovar sig med den intelligenta och seriösa Anne. Cécile blir besatt av tanken på att spräcka pappans och Annes förhållande. Boken är skriven i jagform och skildrar Céciles hänsynslöshet, förvirring och motstridiga känslor. Jag läste boken flera gånger (som kurslitteratur) när jag var runt tjugo. Det som slår mig nu är att Cécile överdriver sin egen betydelse – pappans och Annes förhållande är uppenbart dödsdömt helt oavsett Céciles intriger. Betyg: EEE (Snittet i bokcirkeln: 3,75.)

Jag hade inte läst ”På drift” förut och hade således inga nostalgiska minnen av den från tonåren. Att ha läst boken i tonåren verkar dock vara en förutsättning för att man ska gilla den. Och så ska man nog helst vara man, för kvinnoskildringarna är förskräckliga. Männen är inte så charmiga heller: huvudpersonen Sal är egoistisk och osympatisk, hans kompis Dean är uppenbart psykiskt sjuk och de ägnar sig åt totalt meningslösa långresor över den amerikanska kontinenten. Det är väldigt tråkig läsning och hade det inte varit för bokcirkeln hade jag lagt boken ifrån mig. Betyg: E (Snittet i bokcirkeln blev 2,0.)

P.S. "On the road" har nyligen kommit ut i nyutgåva där personerna har sina riktiga namn (Sal är alltså Jack själv.) och tidigare bortcensurerade delar har lagts in igen, se artikel i DN. Framsidesbilden ovan är från den nya utgåvan.

Ny norsk stjärna

Anne Holt och Karin Fossum har jag läst, men jag hade helt missat Jo Nesbø , tills en kompis satte ”Frälsaren” i händerna på mig. Det verkar som om Nesbø länge varit känd i Norge men inte förrän nyligen blivit översatt till svenska. Nu finns i alla fall sex böcker om kommissarie Harry Hole på svenska. Jag började, lite ologiskt, med den senaste, som alltså heter ”Frälsaren”. Den handlar om mord och mörka hemligheter bland unga människor i Frälsningsarmén i Oslo. Det bryter rejält mot den bild jag hade av Frälsis! Tempot i historien är hela tiden högt och spänningen hålls uppe, men till slut blir jag lite trött när intrigen vrids ett varv för långt. Betyg: EEE

Kan Dalziel dö?

Inte kan väl Reginald Hill göra som Colin Dexter (som skrev om kommissarie Morse) och låta sin huvudperson dö? "The Death of Dalziel" ("Dalziels död") börjar i alla fall med att Dalziel hamnar i koma efter ett sprängattentat och det är osäkert om han kommer att överleva. En chockad Peter Pacoe får därför ensam sköta jakten på ett gäng moderna tempelriddare, som för ett eget, blodigt korståg mot den islamistiska fundamentalismen i Storbritannien. Hill skriver som vanligt mycket bra, med mycket humor och lärda blinkningar. Betyg: EEEE

Gangsters här och där

Jag gillar Donna Leons deckare som utspelar sig i ett Venedig bortanför turiststråken. I "Mäktiga vänner" hittas en ung, hederlig (!) byggnadsinspektör död på en byggarbetsplats och kommissarie Brunetti tror inte att det var en olycka. Han börjar nysta i en härva som visar sig involvera ockrare, narkotikahandlare och korrumperade stadstjänstemän. Som vanligt i Leons böcker målas en dyster bild av det italienska samhället upp, där korruption och nepotism är vardagliga och ofrånkomliga företeelser. Tack vare Brunettis charm och sympatiska familjeliv blir det inte outhärdligt att läsa. Leons böcker är utgivna på 23 språk, men inte på italienska. Är det för att Donna Leon inte vill bli kändis i sin hemstad (vilket antyds i DN idag, se nedan) eller för att det hon skriver är alltför kontroversiellt? Betyg: EEE+

P.S. I DN idag (24/10) finns det ett resereportage om Brunettis Venedig och en intervju med Donna Leon. Dessutom en intressant artikel på utrikessidorna om att maffian är störst bland Italiens företagsjättar. "Den organiserade brottsligheten omsätter redan mer än landets petrokemiska industri, ledande försäkringsbolag och biljätten Fiat." Och då är bara "vit" verksamhet inräknad - inte inkomster från prostitution, narkotika och vapenhandel!

"Alla" på tåget, tunnelbanan och bussen läser "Snabba cash" av Jens Lapidus så jag köpte den också. Efter ca 60 sidor lade jag den dock ifrån mig. Jag blir bara illa till mods av historien och stör mig på det korthuggna, osköna språket. Andra säger att den är jättespännande, men en deckare/thriller/spänningsroman som inte lyckats fånga mitt intresse efter 60 sidor tänker jag inte lägga min tid på. Det finns så många andra böcker att läsa. Betyg: E

Om Lessing som kattskildrare

Jag är vare sig Lessingexpert eller -fantast, men jag tycker det är jätteroligt att hon får Nobelpriset i litteratur! Jag har bara läst två av hennes böcker: "Martha" (första delen i serien Våldets barn) och "Rufus" (som handlar om en katt). Så här skrev Carl Otto Werkelid i Svenska Dagbladet igår (12/10-07):

"Direkt sur på Akademien kan man bli av att den inte alls nämner en av Doris Lessings främsta förmågor - den som skildrar relationen till djur, en vansklig litteratär syssla där många misslyckats. Hennes texter om katter är suveräna, de har mystikens klarhet och intuition, de underordnar sig, är enkla, sökande, iakttagande men ibland nästan mirakulösa där de når skikt hos läsaren utan försvar."

Om "Rufus" skriver han: "Rufus må vara liten till omfånget medan den innehållsligt är en stor berättelse - om tillit, hjälplöshet, ansvar, skuld." Så djupa tankar tänkte inte jag när jag läste den, men jag tyckte om den!

"Martha" läste jag för några år sedan. Den gjorde ganska starkt intryck på mig, inser jag i efterhand, men jag blev just då inte så förtjust att jag fortsatte med de andra i serien. Tydligen ska den sista delen, "Staden med fyra portar", vara bäst. Jag blir också nyfiken på "Den femte sanningen" som verkar ha betytt så mycket för min mammas generation.

P.S. Katten ovan är inte Rufus utan min katt Signe.

Jag har läst memoarer!

Jag har ännu inte kommit upp i memoaråldern (som antagligen börjar när intressanta jämnåriga personer - och då menar jag inte sportstjärnor och dokusåpakändisar - börjar skriva), men någon gång slinker det ändå med något från den genren i bokhögen. Jane Fonda fick fina recensioner för sin "Mitt liv så här långt" och jag köpte den på bokrean i våras, men först nu har jag alltså läst den. Och jag gillar den! Fonda skriver bra och hon har levt ett intressant liv som hon förmår reflektera över på ett klokt sätt. Hon berättar om sin berömda pappa Henry Fonda, om mamman som tog livet av sig när Jane var 12 år gammal, om den älskade brodern Peter (som också blev skådespelare, känd från bl.a. "Easy Rider"), att hon var bulimiker upp i 40-årsåldern och vad som egentligen hände i Vietnam (hon kallas ju Hanoi Jane). Det vore kul att se lite fler av hennes filmer! Betyg: EEEE

Bounty - myteristens återkomst

Val McDermid skriver bra spänningsromaner av skiftande slag: oerhört morbida och blodiga deckare, som "Sjöjungfrun sjöng sin sång" och "Under ingrodda ärr" (i Tony Hill/Carol Jordan-serien), och humoristiskt hårdkokta i serien om Kate Branningan (t.ex. "Blå gener" och "Crackjakt"). Nu har hon börjat skriva i en ny genre: den litteraturhistoriska deckaren. "Bounty" påminner ganska mycket om "The Stranger House" men utan övernaturliga inslag. "Bounty" utspelar sig också i engelska Lake District. Under kraftiga sommarregn spolas ett tvåhundra år gammalt mosslik upp. Litteraturvetaren och Wordsworthkännaren Jane Gresham tror att det kan vara Fletcher Christian, myteristen från Bounty, som i hemlighet skall ha återvänt hem till Lake District och till barndomsvännen William Wordsworth. Lösningen på gåtan kan finnas i ett förlorat verk av Wordsworth, som Jane måste leta rätt på, men någon annan verkar vara beredd att döda för att hinna före henne. Det är lite långsökt, lite krystat och lite omotiverat mordiskt (i nutid alltså), men ganska charmigt ändå, om man gillar stilen. Betyg: EEE

Ryska deckargåtor

"Särskilda uppdrag" av Boris Akunin består av två deckarhistorier med den ryske kejserlige polisdetektiven Erast Fandorin. De utspelar sig i Moskva på 1880-talet. Den första, "Spader knekt", handlar om en bedragare och storsvindlare som lurar pengar av Moskvasocieteten. Den är humoristisk och lättsam och innehåller inte ens något mord. Den andra historien, "Dekoratören", är desto dystrare. En seriemördare härjar i Moskva och han företer oroande likheter med "Jack the Ripper" som nyligen mördat en rad prostituerade kvinnor i London. Jag har inget emot blodiga, makabra mordhistorier, men skildringen av hur morden påverkar Fandorin och hans omgivning är ganska deprimerande. Liksom i Leviathan är Akunin märkligt distanserad från sin huvudperson. Denne beskrivs till största delen utifrån hur andra människor uppfattar honom, men man får ändå sympati för honom. Betyg: EEE+

Nesser får ny chans

Eftersom jag blev så besviken på "Människa utan hund" hade jag inte tänkt läsa Håkan Nessers nya, "En helt annan historia", men när den nu låg här hemma och jag är sjuk och på deckarhumör så läste jag den ändå. Och det är jag glad för, för den är mycket bättre än den förra! Boken börjar med att sex svenskar träffas och umgås under en kort period en sommar i Bretagne. (Extra kul eftersom jag precis varit där!) Fem år senare mördas de en efter en och mördaren skickar retsamma brev till polisinspektör Gunnar Barbarotti. Jag tror att en förklaring till att jag gillar den här bättre än den förra är att jag läste den och inte lyssnade på den. När jag läser har jag lättare att fördra Nessers små egenheter som jag retade mig på i uppläsningen. Sen är "En helt annan historia" mer spännande och mindre seg än "Människa utan hund". Men det irriterar mig att Nesser tvingar (den ouppmärksamme) läsaren att läsa om delar av boken om man vill hitta ledtråden som leder polisen till mördaren. Som lat och konservativ deckarkonsument vill jag att få hela lösningen presenterad för mig på slutet! :) Betyg:EEEE

Splittrat om splittrad familj

Jag läste "Fånga det förflutna" av Joanna Hershon i somras och den gjorde inget stort intryck på mig. Den handlar om Alice och hennes dysfunktionella familj. I bokens första del bor de i ett stort hus någonstans i New England. Pappan är forskare och mamman en rastlös själ som försvinner från familjen på långa resor. I bokens andra del är mamman död och Alice vuxen. Hon reser till Mexiko för att leta efter sin bror August och spåren efter mamman. Jag tyckte att historien var splittrad, konstruerad och förutsägbar. Och ointressant, vilket gör övriga tillkortakommanden ännu svårare att fördra. Betyg: EE

P.S. På framsidan på mitt exemplar finns bara den mindre svartvita bilden av en man och en flicka i cowboyhattar i en bil. Den bilden är helt missvisande eftersom den ger associationer till Mellanvästern, men boken utspelar sig ju vid amerikanska östkusten (och i Mexiko, men då är huvudpersonen vuxen).

Två udda deckare

Det blev mycket Göteborg igår när jag dels såg tredje delen av "Upp till kamp" på SVT (Jättebra!), dels läste Zac O'Yeahs "Tandooriälgen". I båda fallen kändes det lite tråkigt att inte känna till Göteborg bättre. Det hade varit roligt att känna igen miljöer och adresser lite bättre. "Tandooriälgen" är en hårdkokt, men rolig, deckare som utspelar sig i en nära framtid när Göteborg blivit en 20-miljonersstad i utkanten av det indiska väldet och döpts om till Gautampuri. Här arbetar Herman Barsk som folktjänsteman (polis) i det nedgångna slumområdet Masthugget som till största delen befolkas av etniska svenskar. En sen kväll hittar Barsk liken av flera män som marinerats och grillats i en tandooriugn på sunkhaket Tandooriälgen. En vild och våldsam jakt på mördarna sätter igång. Samtidigt börjar Barsk tafatt uppvakta Kumkum, en vacker brevbärare som gärna kommer in på ett glas vatten. Upplägget är otroligt roligt och fantasifullt, men jag gillar inte hårdkokta deckare (även om humorn väger upp lite) och intrigen är lite för förvirrad för min smak, så jag blev inte helsåld på "Tandooriälgen". Men om man gillar hårdkokt stil och dessutom känner till Göteborg är detta antagligen en fullträff! Betyg: EEE

I en helt annan miljö utspelar sig "Glennkill" av Leonie Swann. Denna tyska (!) deckare utspelar sig i en fårhage på Irland och det är fåren som är huvudpersonerna. När deras älskade herde George hittas död i hagen bestämmer sig fåren, med den kloka Miss Maple i täten, för att hitta mördaren. Med underbar fårlogik nystar de i en historia som rymmer olycklig kärlek, religion, det förlorade fårets återkomst, knarksmuggling, det-klokaste-fåret-i-Glennkill-tävling m.m. Mycket roligt och poetiskt skrivet! Kändes lite hemskt att sätta ned fötterna på mitt fårskinn på golvet efteråt... Betyg: EEEE+

Om människans grymhet

Christian Jungerstens "Undantaget" är något så ovanligt som en psykologisk thriller som handlar om psykologin på en arbetsplats. Camilla, Anne-Lise, Malene och Iben är fyra kvinnor som arbetar på Danskt centrum för information om folkmord i Köpenhamn. Mycket detaljerat och oerhört skickligt beskriver Jungersten förhållandet mellan de fyra kvinnorna och hur mobbning och trakasserier kan ske på väldigt subtila sätt. Historien börjar med att kvinnorna får hotfulla anonyma mejl. Kommer de från en farlig krigsförbrytare som de granskat eller är det någon bland dem som är den skyldiga? Välskrivet, tänkvärt och oerhört spännande! Betyg: EEEE+

Roligt och sorgligt om pojke i New York

"Extremely loud & incredibly close" ("Extremt högt och otroligt nära") av Jonathan Safran Foer påminner mycket om "Kärlekens historia" av Nicole Krauss som jag läste i våras. Båda utspelar sig i New York och båda har parallellhistorier med en gammal man från Europa som minns sin ungdoms kärlek från före andra världskriget och en ung, lite kufisk kille i nutid. I Safran Foers bok är det den nioårige Oskar som är huvudperson. Hans pappa dog i 11 september-attackerna och Oskar försöker hitta ett sätt att förstå vad som hänt och komma vidare. Oskar hittar en nyckel bland pappans saker och blir besatt av att försöka hitta låset som nyckeln passar till bland New Yorks 162 miljoner lås. Boken är skickligt ihopkommen, både rolig och sorglig och underhållande att läsa. Jag tycker bäst om de delar som handlar om Oskar och mindre om de delar som skildrar det konstiga förhållandet mellan hans farmor och farfar. Men boken är rätt tjock och det dyker upp så många konstiga bihistorier och tokiga infall att man nästan blir matt. Boken hade varit bättre om Safran Foer hade slutat innan man blir trött på stilen och upplägget, för i början är det mycket underhållande. Betyg: EEEE

Del två om Paddy Meehan

Nu har jag läst andra delen i Denise Minas serie om Paddy Meehan: "The Dead Hour". Jag gillar verkligen Mina och hon gör mig inte besviken. Det är 1980-tal och Paddy Meehan har blivit befordrad från springflicka till nattreporter. Hon åker runt i det nattliga Glasgow och lyssnar på polisradion för att få tips. En natt följer hon poliserna till en fin adress där det rapporterats bråk. En man står på trappan och säger att allt är bra och den blodiga kvinnan i bakgrunden visar inga tecken på att vilja komma därifrån. Mannen ger Paddy 50 pund för att hon inte ska skriva om historien och hon åker därifrån. Men nästa morgon hittas kvinnan död och Paddy vet inte vad hon ska göra. Det jag skrev om "The Field of Blood" gäller även för "The Dead Hour": Det jag gillar med Denise Mina är att hon inte förskönar eller förenklar. Hon beskriver ett fattigt, skitigt Glasgow och människor som varken är vackra eller supersmarta. Hennes huvudpersoner är mycket mänskliga och realistiska. Betyg: EEEEE

Om läkekonsten på 1700-talet

"Drottningens chirurg" av Agneta Pleijel handlar om Herman Schützer som var läkare i Stockholm på 1700-talet. I boken beskrivs några av hans mest speciella fall och det blir lite av en freakshow. Men det är ju alltid rafflande att läsa om udda medicinska fall och skildringen av 1700-talets Stockholm är levande och trovärdig. Man flyter lätt igenom boken, men jag skulle vilja ha lite mer motstånd! Betyg: EEE

Sista Harry Potter

Jag hade givetvis förbeställt den och fick den samma vecka som vi skulle packa hela lägenheten och flytta, men inget kunde hindra mig från att läsa "Harry Potter and the Deathly Hallows" så fort som möjligt! Alla inbitna fans har förstås redan läst den och jag tror inte någon kommer att börja läsa Harry Potter-serien bara för att jag skriver om den sista delen här, men jag vill i alla fall meddela att jag tyckte att den var tillfredsställande. Jag saknar humorn från de tidigare böckerna, men serien har ju blivit allt allvarligare allteftersom, och den var lite seg i mitten, men på det hela taget tycker jag att J.K. Rowlings knyter ihop säcken bra. Det har klagats på de sista sidorna, men det var väl dem som man hört att hon skrev redan i början och det är klart att de måste vara med då! Betyg: EEEE

Mer Reginald Hill

Förutom "The Stranger House" (se nedan) har jag läst en gammal (från 1973)Pascoe & Dalziel-deckare som kommit som svensk pocket: "I minnenas tecken". I den är Peter Pascoe ung och ännu inte gift med Ellie, men han har redan Dalziel som chef. Peter och Ellie åker för att träffa gamla universitetskompisar över en helg, men när de kommer fram är tre mördade och en saknas. Polisen på orten tror förstås att det är den saknade mannen som är mördaren men Pascoe kan inte tro det om sin gamle vän. Betyg: EEE

Spänning i Afrika

”80 grader från varmvattnet” är en konstig titel men den får sin förklaring när man läser boken. Karin Alfredsson är journalist och det här är hennes debutbok. Bokens huvudperson Ellen Elg är läkare och arbetar ofta i Zambia på ett delvis hemligt uppdrag. Bokens tema är kvinnoförtryck och framför allt de förfärliga följderna av att kvinnor runt om i världen inte har rätt till sina kroppar och sin sexualitet. Man märker att Karin Alfredsson kan sitt ämne och skildringarna från Afrika känns mycket trovärdiga, men hon pusslar också mycket skickligt ihop en spännande historia. Betyg: EEEE

Blod, svett och rock'n roll

Peter Robinsons "Piece of My Heart" utspelar sig delvis under en stor rockfestival 1969 och det är skildringen av den tiden som gjorde störst intryck på mig i den här boken. Strax efteråt hade också "Morden i Midsomer" på teve ett liknande tema med ett gammalt rockband som återförenas. Lustigt sammanträffande eller är det en deckartrend?? I "Piece of My Heart" försöker Alan Banks lösa ett mord på en okänd man i en liten by och det visar sig att fallet har kopplingar till ett mord på en ung kvinna under rockfestivalen 1969. Betyg: EEE

Om kvinnlig vänskap i skogen

"Nu vill jag sjunga dig milda sånger" av Linda Olsson diskuterade vi i min bokcirkel senaste gången. Linda Olsson är svenska men bor sedan länge i Nya Zeeland och hon skrev boken på engelska. Det är hennes debutbok och den blev tydligen en stor succé i Nya Zeeland. Boken handlar om den unga Veronika som flyttar till en stuga i Dalarna och blir god vän med grannkvinnan Astrid. Jag hade inte så höga förväntningar och jag blev inte glatt överraskad. Jag tyckte historien var för konstruerad, klyschig och osannolik. Det händer för många hemska saker och kvinnornas reaktioner på dem känns inte alltid så trovärdiga. En tjej i min bokcirkel påpekade att det märks att Linda Olsson gått en skrivarkurs, men att hon tydligen inte kommit fram till kursavsnittet "Dialog"... Jag tror dock att det kan vara en smaksak vad man tycker om boken. Många har ju uppenbarligen tyckt att den var bra och två personer i bokcirkeln gav den en 4:a. Mitt betyg: EE

Övernaturligt i Lake District

Reginald Hill har tillfälligt övergett Dalziel (Hörde i teveserien att det uttalas "Diääll"!) och Pascoe och skrivit en spänningsroman med historiska gåtor i Da Vinci-kodsstil och även en hel del övernaturliga inslag. Den heter "The Stranger House" och den börjar lite trevande men i andra halvan av boken tar det sig. Huvudpersoner är den unga, australiensiska matematikstudenten Sam Flood och den från katolskt prästseminarium avhoppade spanskengelska Miguel Madero. De kommer båda till den lilla byn Illtwaithe i Lake District på jakt efter det förflutna. Men i Illtwaithe visar det sig finnas en hoper udda människor som inte är så förtjusta i att gamla hemligheter grävs upp. När Hill väl får till spänningen blir det riktigt roligt att läsa, även om historien förstås är hemskt långsökt och övernaturliga inslag har jag alltid lite svårt för. Betyg: EEE

Connelly går på rutin

Michael Connelly är så duktig att det aldrig blir riktigt dåligt, men i Harry Bosch-deckaren "The Overlook" har han slagit på autopiloten i lite för stor utsträckning... Jag genomskådade plotten nästan med en gång och då försvinner ju hela spänningen! I "The Overlook" hittas en läkare mördad vid en utsiktsplats i Los Angeles. Han var onkolog och hade tillgång till radioaktivt material som har försvunnit. Spåren verkar leda till terrorister och FBI försöker därför ta över utredningen. (Känns det igen?) Harry kämpar förstås emot, men det ger honom ändå en chans att återknyta kontakten med gamla flamman och FBI-agenten Rachel Walling. Betyg: EEE

Om hur Sverige blev Sverige

Jag gillar historia och tyckte att Henrik och Fredrik Lindströms "Svitjods undergång och Sveriges födelse" var underhållande och intressant. Den ger en lite annorlunda bild än den gängse av hur Sverige blev till. Fredrik Lindströms vana trogen är det lättläst med många pedagogiska paralleller till nutiden. Jag gillar också att det ingår mycket språkhistoria i bröderna Lindströms teorier. Jag har hört att boken har ifrågasatts, vilket jag kan förstå eftersom den är mycket populärvetenskaplig, men jag vet inte exakt vad kritiken går ut på. För en glad amatör är boken i alla fall klart läsvärd! Betyg: EEEE

En belgisk återkomst

För några år sedan läste jag en del böcker av belgiska Amélie Nothomb. Hon skriver korta och roliga böcker på välskriven men ändå lättförståelig franska. Jag gillade särskilt hennes genombrottsbok "Stupeur et tremblement" (Finns på svenska: "Underkastelsens sötma"). Den handlar om när Amélie Nothomb som ung arbetar ett år på ett japanskt storföretag och hur hon har svårt att passa in i den stenhårda hierarkin. Väldigt rolig!! När jag var i Frankrike i somras kom hennes senaste bok ut: "Ni d'Eve ni d'Adam". Den utspelar sig också under hennes tid i Japan, men handlar inte alls om arbetet utan bara om hennes privatliv. Centralt i historien är hur hon träffar och blir ihop med en mycket speciell japansk kille. Kulturkrockarna är förstås stora och det uppstår många dråpliga situationer. Betyg: EEEE

Jag är tillbaka!

Nu ska jag få fart på min bokblogg igen efter uppehåll för semester och flytt. Under tre veckors tågluff i Frankrike har jag hunnit läsa en hel del, men en del böcker var på franska och jag tar bara upp en av dem här.

Flyttstök i sommartid

Jag har läst ett antal böcker men inte hunnit skriva om dem på grund av att jag har flyttat. Lever för tillfället i ett kaos utan dator och uppkoppling hemma. Återkommer så snart som möjligt med recensioner av bl.a. "Drottningens chirurg", "Harry Potter and the Deathly Hallows" och "Svitjods undergång och Sveriges födelse". Om jag inte hinner före semestern blir det i september. Trevlig sensommar!

För mycket av det goda

"Drömmaren och sorgen" av Eva-Marie Liffner handlar om en arkitekt som 1952 ser tillbaka på sitt liv och underliga saker som hände när han reste i Skottland som ung och när han fick uppdraget att rita Tjolöholms slott på västkusten. Den börjar bra: som en lovande blandning av "Jonathan Strange och Mr Norrell" och "Agnes Cecilia". Men sedan blir det för mycket av allt: för många personer, för många perspektiv, för upphackad kronologi, för många drömmar och övernaturliga inslag och alldeles för rörigt! Jag blir också irriterad på det tvångsmässiga användandet av engelska ord och uttryck. Betyg: EE

Läs hellre Liffners tidigare böcker "Camera" och "Imago".

Spänning utan mord

"Fågelbovägen 32" av Sara Kadefors är en otroligt spännande bok som inte innehåller ett enda mord! Dessutom är den mycket tankeväckande. Den handlar om Karin, som vill vara en god människa. Hon är läkare och arbetar ideellt på en läkarmottagning för gömda flyktingar. Där träffar hon Katerina, som vistas illegalt i Sverige och arbetar svart som hembiträde. Katerina får komma och bo hos Karin och hennes familj i villaförorten. Allt är frid och fröjd så länge Katerina är sjuk, men när hon tillfrisknar och vill börja arbeta börjar problemen. Ska Karin göra avkall på alla sina principer och anställa Katerina som svart hemhjälp eller ska hon slänga ut Katerina och tvinga henne att ta ett lika svart jobb hos någon sämre arbetsgivare? Och hur ska hon stå ut med att Katerina får så bra kontakt med hennes man och barn? Karin börjar tappa greppet om sin välordnade tillvaro. Betyg: EEEE

P.S. Extra plus för snygg framsida av Lotta Kühlhorn!

Förvunnen kvinna i Shanghai

Om jag förstått rätt är "A loyal character dancer" andra delen i Qiu Xiaolongs serie om Shanghaipolisen Chen Cao. Den första heter "En röd hjältinnas död". I "A loyal character dancer" försvinner en kvinna precis innan hon ska resa till USA för att förenas med sin man som ska vittna i en rättegång mot människosmugglare. Chen måste både försöka hitta den försvunna kvinnan, ta hand om en charmig, kvinnlig amerikansk kollega samt reda ut ett mordfall. Alla måltider beskrivs mycket frestande och man blir väldigt sugen på kinesisk mat! Betyg: EEEE

P.S. För genuin kinesisk mat i Stockholm rekommenderas Ho's vid Hornstull och den kinesisk/vietnamesiska restaurangen på Klara Norra kyrkogata (kommer inte ihåg namnet...). Gå dit för lunch en lördag eller söndag och be om den särskilda dumplingsmenyn!

Spänning i Kiruna

"Svart stig" av Åsa Larsson är tredje delen i deckarserien med Rebecka Martinsson i huvudrollen. Jag har läst de två tidigare ("Solstorm" och "Det blod som spillts") och gillat dem, men "Svart stig" är ännu bättre. Rebecka Martinsson jobbar i den här boken som åklagare i Kiruna och dras in i en mordutredning tillsammans med poliserna Anna-Maria Mella och Sven-Erik Stålnacke. Mordoffret är en kvinna som jobbat för en mycket framgångsrik man som från början kommer från enkla förhållanden i Kiruna. Fina miljö- och personskildringar och härlig spänning! Mina enda invändningar är mot några smått övernaturliga inslag samt det överdrivna slutet. Betyg: EEEE

Tråkig deckare av Joyce Carol Oates

Högproduktiva Joyce Carol Oates skriver deckare/spänningsromaner under namnet Lauren Kelly. Jag har hört gott om dem, speciellt "Det stulna hjärtat", men jag blev besviken. Efter halva boken lade jag den åt sidan och bad i stället min kompis, som läst ut hela, att berätta hur det gick! Boken handlar om Merilee Graf, som kommer tillbaka till sin hemstad för att vaka vid sin fars dödsbädd. När hon var 11 år försvann hennes klasskamrat Lilac spårlöst och det är den gåtan som ska lösas i boken. Historien berättas dock i ett alldeles för segt tempo för min smak och jag blir bara irriterad på huvudpersonen. Betyg: E

P.S. Läs hellre "Blonde" av Joyce Carol Oates. Den gillade jag!

Klassiskt mord på Shetlandsöarna

Igår när det var stekhett i Stockholm låg jag och läste "Raven black" ("Svart som natten") av Ann Cleeves och tyckte det verkade vara mycket behagligt på Shetlandsöarna i januari... "Raven black" är en härligt välskriven, klassisk, brittisk deckare. I ett isolerat samhälle där alla känner alla hittas en vacker och begåvad 16-årig flicka mördad. Polismannen som utreder mordet upptäcker att både flickan och människorna i hennes omgivning har många hemligheter. Spännande och tillräckligt trovärdigt för att få mig att sträckläsa. Underbar miljöskildring! Jag har alltid varit fascinerad av de skotska öarna och nu är jag ännu mer sugen på att åka dit! Betyg: EEEE

Finurligt och roligt om livet och kärleken

Min mamma rekommenderade mig att läsa "Kärlekens historia" av amerikanska Nicole Krauss och jag för med glädje vidare rekommendationen. Det här är en charmig, välskriven, rolig och originell historia som berättas av flera röster. En av berättarna är Leopold, en gammal man av polskjudiskt ursprung. Han minns sin ungdoms stora kärlek, Alma, som han förlorade när hon flyttade till New York strax före andra världskriget. Efter kriget tar han sig också till USA för att leta efter henne. Den andra huvudpersonen är 14-åriga Alma som bor i Brooklyn och som är uppkallad efter huvudpersonen i pappans favoritroman "Kärlekens historia". Pappan dog när Alma var nio år och nu försöker hon hitta en ny man till sin mamma. De olika berättelserna ger olika pusselbitar och när berättelserna till slut knyts ihop har man fått (nästan!) hela bilden. Betyg: EEEE+

Kvinnoliv i 1800-talets Kina

Lisa See har gjort grundlig research om kvinnors liv i 1800-talets Kina innan hon skrev "Snöblomma och den hemliga solfjädern". Boken är intressant, men känns som en faktabok som nödtorftigt kamouflerats som skönlitteratur. Huvudpersonen, Lilja, växer upp i en bondefamilj i den kinesiska provinsen Hunan. Genom lyckliga omständigheter får hon chansen att bli "likasyster" med en jämngammal flicka från en finare familj. Flickorna kommunicerar genom att skriva meddelanden till varandra på det hemliga kvinnospråket nu shu. Betyg: EEE

För hårdkokt för min smak

Reggie Nadelson är en ny bekantskap för mig. "När jorden rämnar" är (tydligen) den femte boken om den ryskjudiske New York-polisen Artie Cohen. Den utspelar sig till stor del i Brooklyn bland ryska invandrare, korrupta poliser och hel- och halvgangsters. Deckarhistorien handlar om försvunna barn, men berättelsen vindlar hit och dit på ett febrigt sätt. I kombination med den hårdkokta stilen blir resultatet en deckare som jag inte gillar särskilt mycket. Intressantast är skildringen av stämningen i New York den närmaste tiden efter 11 september-attentaten. Betyg: EE

Meningslöst om konspirationer

Den här boken läste jag eftersom vi skulle diskutera den i min bokcirkel. Den är inte direkt plågsam att läsa, bara ointressant och meningslös om man inte är intresserad av konspirationer. Är man intresserad tycker man antagligen att man får alldeles för lite information i denna tunna bok. Olika författare har skrivit varsitt kapitel om bl.a. Palmemordet, Kennedymordet, Estonia och mordet på Karl XII. Det framkommer inte mycket som man inte redan känner till om man läst tidningar och sett på TV de senaste åren. Mest problematiskt tycker jag att bokens oklara budskap är. Det är tydligt att vissa av författarna ser som sin uppgift att avslöja varför det inte finns något fog för konspirationsteorier medan andra verkar tro på teorierna. När en från vardera lägret skriver ett kapitel tillsammans om "Den stora världskonspirationen" blir det helt schizofrent. Betyg: E