Böcker som handlar om människor som bor i samma hyreshus verkar inte vara något för mig. Indiska "Vishnus död" och franska "Igelkottens elegans" är två exempel på sådana böcker som jag inte läst ut. Nu är det egyptiska "Yacoubians hus" av Alaa al-Aswany som jag läst 120 sidor i och sedan lagt ifrån mig. Yacoubians hus är ett gammalt hus i europeisk stil i centrala Kairo. Där bor rika människor i de stora paradvåningarna och fattiga människor i skjulen på taket. Till att börja med beskriver al-Aswany dessa människors sexliv med mer detaljer, gubbsjuka och manschauvinism än jag uppskattar. Jag tror författaren försöker vara frigjord och rolig och det betyder kanske att jag är pryd och humorbefriad, men det fungerar inte på mig. (Eller är jag etnocentrisk?) Sedan börjar boken handla om den korrumperade politiken och fanatiska muslimer. Där tappade jag ohjälpligt intresset. Betyg: E
Om du hade orkat läsa till slutet hade du märkt att boken dessutom helt saknade upplösning och poäng :-)
SvaraRadera/Mats
Det var ju skönt att höra att jag inte missat något!
SvaraRaderaJag tycker att boken är väldigt bra, om man kan något om politik och har ett människointresse då kommer man gilla den här boken. Karaktärererna i boken beskrivs på ett rått sätt, de känns äkta, människor är inte alltid lyckliga, omtänksamma och äckligt präktiga, en individ är ofta mer komplex än så, jag gillar att författaren inte är rädd för att skriva ner vad för tankar och känslor vanliga människor kan ha om saker och ting. Om man tycker att den här boken saknar poäng så är det för man själv har för lite kunskap om ämnet och förmodligen har svårt att ta människor för det de är, unika, egendomliga, bristfälliga och helt fantastiskt sköra varelser.
SvaraRaderaEller så är det en smaksak om man tycker om boken eller inte. :-)
SvaraRadera