Jag är tyvärr inte lika begeistrad över Qiu Xiaolongs böcker om kommissarie Chen i 1990-talets Shanghai längre. Den första boken tyckte jag mycket om för dess långsamma tempo, men nu tycker jag att det blir lite tråkigt. Det vore nog okej om det inte vore för alla komplicerade korruptionshistorier, som säkert är verklighetstrogna, men lite sega och svåra att hålla reda på.
Den fjärde boken i serien, "A case of two cities" utspelar sig dels i Shanghai, dels i USA, framför allt i Los Angeles och Saint Louis (författarens hemstad). Kommissarie Chen, som också är poet och översättare, beordras lämna en pågående korruptionsutredning för att med kort varsel leda en kinesisk författardelegation som ska på turné i USA. När en av deltagarna blir mördad i Saint Louis får Chen chansen att återförenas med sin amerikanska väninna och poliskollega Catherine Rohn. Historien är lite rörig och lite tråkig, men det är inte direkt dåligt. Jag gillar all kinesisk poesi som är insprängd i berättelsen överallt!
Betyg: EEE
Den femte delen i serien, "Red Mandarin Dress" är tudelad: den första halvan är lite långsam, men sedan sätter kommissarie Chen fart och tjoff, tjoff, tjoff, så är fallet med Shanghais första seriemördare löst! Mördaren stryper unga kvinnor och lämnar dem på offentliga platser enbart iförda röda, sönderrivna sidenklänningar i gammaldags modell. Det är lite kul att läsa en deckare som inte har psykologin som självklar utgångspunkt för lösningen av ett seriemordsfall, eftersom psykologi fortfarande sågs med misstänksamhet i Kina på 90-talet. Som vanligt äts det fantastiskt mycket god (och även väldigt äcklig) mat och skildringen av kommissarie Chen och hans kollega Yu är sedvanligt sympatisk.
Betyg: EEE+
Den fjärde boken i serien, "A case of two cities" utspelar sig dels i Shanghai, dels i USA, framför allt i Los Angeles och Saint Louis (författarens hemstad). Kommissarie Chen, som också är poet och översättare, beordras lämna en pågående korruptionsutredning för att med kort varsel leda en kinesisk författardelegation som ska på turné i USA. När en av deltagarna blir mördad i Saint Louis får Chen chansen att återförenas med sin amerikanska väninna och poliskollega Catherine Rohn. Historien är lite rörig och lite tråkig, men det är inte direkt dåligt. Jag gillar all kinesisk poesi som är insprängd i berättelsen överallt! Betyg: EEE
Den femte delen i serien, "Red Mandarin Dress" är tudelad: den första halvan är lite långsam, men sedan sätter kommissarie Chen fart och tjoff, tjoff, tjoff, så är fallet med Shanghais första seriemördare löst! Mördaren stryper unga kvinnor och lämnar dem på offentliga platser enbart iförda röda, sönderrivna sidenklänningar i gammaldags modell. Det är lite kul att läsa en deckare som inte har psykologin som självklar utgångspunkt för lösningen av ett seriemordsfall, eftersom psykologi fortfarande sågs med misstänksamhet i Kina på 90-talet. Som vanligt äts det fantastiskt mycket god (och även väldigt äcklig) mat och skildringen av kommissarie Chen och hans kollega Yu är sedvanligt sympatisk. Betyg: EEE+
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar