19 september 2010

Kärlek per korrespondens

I romanen med den omöjliga titeln ”Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet)" berättar Anneli Jordahl om en kärlekshistoria med förhinder. Den börjar på det radikala 1880-talet då läraren och författaren Ellen Key träffar kritikern Urban von Feilitzen och blir förälskad. Känslorna är besvarade, men han är gift, har fyra barn och ett gods i Östergötland att sköta. Deras kärlekshistoria får således till största delen utspela sig i brevform. Vi läste den här boken i min Stockholmsbokcirkel och det var lite olika vem vi blev mest irriterade på: den trånande Ellen (långt ifrån den vanliga bilden av henne som strikt matrona och samhällsmoder) eller den veliga Urban. (Jag hörde till den senare falangen.) Vi var dock ense om att det var intressant att läsa om den här tiden och om de kretsar Ellen Key rörde sig i. Hon dansar med Strindberg, hälsar på Victoria Benediktsson osv. Jag blev dock inte riktigt berörd av boken och tror att det beror på att den inte är tillräckligt bra skriven. Betyg: EEE
P.S. Läs hellre (eller också) "Kvinnor på gränsen till genombrott" av Ulrika Knutson och" K.J." av Carina Burman.

2 kommentarer:

  1. Intressant. Var det alltså ingen i din cirkel som gillade boken? Jag tyckte att den var jättebra med alla sina vackra formuleringar och starka känslor och i min bokcirkel kunde vi inte sluta hylla den. Så här skrev jag: http://bokbiten.wordpress.com/2010/07/18/jag-skulle-vara-din-hund-om-jag-bara-finge-vara-i-din-narhet-av-anneli-jordahl/

    SvaraRadera
  2. Jo, de andra i bokcirkeln tyckte bättre om den och den fick flera 4:or och en 5:a. Jag var den mest skeptiska.

    SvaraRadera