Med stor förtjusning har jag lyssnat på "På spaning efter den tid som flytt - Combray" av Marcel Proust i underbar översättning av Gunnel Vallquist och i fin uppläsning av Krister Henriksson. Det var min mamma som rekommenderade mig att just lyssna till Proust, eftersom man då inte kan slarvläsa som jag annars lätt gör. Proust kräver lugnt tempo, för det är språkets skönhet i de långa, vindlande meningarna som är poängen. Det finns inte mycket handling, men man får veta alla detaljer om berättarens barndomssomrar i tante Léonies hus i Combray. Det är tante Léonie som bjuder på den berömda madeleinekakan med lindblomste. Det som förvånade mig mest var att boken är så underhållande och många gånger till och med rolig. Tyvärr finns ingen mer del i den långa serien inläst som ljudbok. Betyg: EEEEE
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar