29 augusti 2015

Fast i Flavias garn

I femte delen av Alan Bradleys deckarserie om 11-åriga Flavia de Luce, "Speaking From Among the Bones", är det påsk 1951. I den lilla bykyrkan i Bishop's Lacey ska en 500 år gammal helgongrav öppnas och Flavia är förstås på plats, som alltid när något händer i byn. Eftersom hon är den enda som är liten nog att kika in i graven är hon den som upptäcker att ett mycket färskare lik verkar ha tagit helgonets plats. Som vanligt handlar det också om Flavias jobbiga relation till storasystrarna och den mentalt frånvarande pappan, som snart kan tvingas sälja familjegodset Buckshaw. Jag gillar Bradleys blandning av humoristisk mysdeckare och familjetragedi och är helt fast i Flavias garn. Som tur är finns del 6 ("The Dead in their Vaulted Arches") och 7  ("As Chimney Sweepers Come to Dust")  i serien redan och del 8 ("Thrice the Brinded Cat Hath Mew'd") kommer nästa år!
Betyg: EEEE

Nicola Fuller of Central Africa

Efter att ha skrivit om sin barndom ("the Awful Book" som modern kallar den), men innan hon skrev om sin skilsmässa, skrev Alexandra Fuller en bok om sin excentriska, roliga, starka och sköra mamma: "Cocktail Hour Under the Tree of Forgetfulness". (Den underbara titeln får sin förklaring i boken!) På sin vackra prosa berättar Fuller om mammans aristokratiska skotska bakgrund, barndomen i Kenya, äktenskapet med Tim Fuller, slitet på de olika gårdar dit de flyttar, inbördeskriget, barnen som dog, alkoholismen och den psykiska sjukdomen. Allt beskrivet med mycket humor, kärlek och respekt. Fuller redovisar tydligt sina föräldrars aktiva val att i början av 1970-talet flytta till det rasistiska, minoritetsstyrda Rhodesia, men fördjupar sig inte i motiven till det (mer än att det framgår att de vill ha och arbeta på en egen gård) eller i sina föräldrars ideologiska övertygelser. På slutet framgår att paret Fuller numera driver en framgångsrik fisk- och bananfarm i Zambia och det framstår som om deras kärlek till Afrika i slutändan varit starkare än deras eventuella rasistiska övertygelser. Oavsett är skildringen av Nicola Fullers liv både ett personligt porträtt av en ovanlig kvinna och en bit läsvärd 1900-talshistoria.
Betyg: EEEE

I klichéernas skugga

Det är ett lite uttjatat upplägg: ett gäng bohemiska ungdomar, en sommar, alkohol, knark och sex, något oåterkalleligt händer (se t.ex. "Ödesdiger vändning" av Barbara Vine och "Grenar av gift" av Erin Kelly). I "Skuggan av ett år" av Hannah Richell är det Kat och hennes fyra vänner som tar examen från universitetet sommaren 1980 och inte vet vad de ska göra av sina liv. Ledda av den karismatiska Simon beslutar de att de ska försöka klara sig ett år i en övergiven, avlägsen stuga vid en liten sjö i norra England. Parallellhistorien i nutid handlar om Lila, som är lamslagen av sorg efter att ha förlorat sitt ofödda barn. En dag får hon veta att en okänd person har skänkt henne en stuga i norra England. Trots de något klichéartade ingredienserna (som är fler än de ovan nämnda) är detta helt okej underhållning för den som gillar genren.
Betyg: EEE

26 augusti 2015

Mord, vind och vatten

Elly Griffiths osannolika deckarhjältinna, den medelålders arkeologen och ensamstående mamman Ruth Galloway, är tillbaka i "De öde fälten" ("The Ghost Fields"). Denna gång blir hon inblandad när det vid ett husbygge på ett fält dyker upp ett intakt flygplan från andra världskriget, komplett med en död människa vid spakarna. Deckarhistorien kretsar kring en överklassfamilj i en nedgången herrgård, men den verkliga huvudrollen har Norfolks platta, blåsiga landskap som havet hela tiden hotar att ta tillbaka.
Betyg: EEE+
P.S. Missa inte Dorothy Sayers mästerliga deckare "De nio målarna", som har varit en uppenbar inspirationskälla för Griffiths.

En sagoberättares liv

Det skulle tydligen till en dansk för att få till en riktigt bra biografi över den svenska nationalklenoden Astrid Lindgren: "Denna dagen, ett liv" av Jens Andersen. Det är en välskriven och välresearchad biografi som lägger lagom mycket vikt på de olika delarna av Lindgrens liv. På ett respektfullt och osentimentalt sätt skriver Andersen mycket om det som tidigare inte varit så känt: att Lindgren som 18-åring blev gravid med sin gifte chef, reste till Köpenhamn för att föda sonen Lasse och inte kunde ta honom till sig förrän flera år senare. Ur boken stiger en levande bild av en sympatisk, men mer komplex person, än den helgonförklarade sagotanten som varit den gängse bilden.
Betyg: EEEEE

Kvinnor på konferens

För några år sedan började jag samla på mig Maria Langs tidiga deckare och fick tag på de tretton första på olika antikvariat. (Klicka på etiketten Lang nedan för att se alla recensioner.) På antikvariatet jag besökte i somras hade de en (1) Maria Lang-deckare och det råkade vara den som stod näst i tur: "Att vara kvinna" från 1961. Perfekt! Den utspelar sig i den lilla värmländska bruksorten Blacksta, dit operasångerskan Camilla Martin kommer för att delta i en konferens för yrkeskvinnor. Givetvis sker ett mord och givetvis skyndar kriminalkommissarie Christer Wijk dit för att lösa fallet. Lang lyckas med den svåra balansgången att beskriva de inblandade kvinnorna så att man kan misstänka vem som helst av dem för mord utan att bli misogyn. Tvärtom argumenterar Lang på ett lågmält och humoristiskt sätt för kvinnosaken och använder Anna Maria Lenngrens roliga och ironiska dikt "Några ord till min kära dotter, om jag hade någon" som bokens genomgående tema.
Betyg: EEE+

21 augusti 2015

Konstnärliga mysterier

"En sång från havet" ("A Half Forgotten Song") av Katherine Webb innehåller många mysiga ingredienser: en liten by på engelska sydkusten, soliga mellankrigssomrar, ett mysterium i det förflutna, en spirande kärlekshistoria, en loser som kommer igen. Huvudpersonen Zach ville egentligen bli konstnär, men driver i stället ett konstgalleri som inte bär sig. Hans fru har lämnat honom och ska nu till på köpet ta deras gemensamma dotter med sig och flytta till USA. För att komma bort från sina bekymmer tar Zach tag i ett gammalt, ofullbordat projekt: att skriva en bok om konstnären Charles Aubrey, som kanske var Zachs biologiska farfar. Zach åker till den lilla byn där Aubrey tillbringade sina somrar på 1930-talet och försöker hitta någon som kände honom. Han lyckas över förväntan och hemligheter från förr börjar nystas upp. Det är upplagt för (någotsånär) intelligent underhållning och visst har jag trevligt i Zachs och de andras sällskap, men jag har också några invändningar: historien är för lång och för osannolik för min smak och cliffhangrarna är outhärdliga. (I stil med internets "Du kan aldrig ana vad som händer sen!")
Betyg: EEE+

18 augusti 2015

Vägen till barnet

Klara Zimmergrens sommarprat om barnlängtan 2012 fick mycket uppmärksamhet och 2014 kom hennes bok om samma ämne: "Längtan bor i mina steg". Det är en rolig, fin, personlig och välskriven bok om att vara singel när alla andra skaffar familj, att fundera på att bli singelmamma, att göra allt för många IVF-försök och till slut stå på ett hotellrum i ett främmande land med det barn som det förstås hela tiden var meningen att man skulle få i famnen. Och så handlar det mycket om djur, främst hundar!
Betyg: EEEE

Med en kanin i väskan

"Jaktturen" av Agnès Desarthe är med sina 130 sidor en liten, fransk pärla. Den handlar om en ung man, Tristan, som för att komma in i den manliga gemenskapen i byn dit han flyttat med sin fru, följer med på en ödesdiger jakttur. Det börjar med att han av misstag skadskjuter en kanin och för att dölja detta stoppar ned kaninen i sin väska. Med kaninen för han sedan intressanta resonemang om vad det är att vara människa och läsaren får också veta mer om Tristans bakgrund. Det blir mycket tid för diskussioner och tillbakablickar sedan en av jaktkamraterna råkat ut för en olycka och Tristan blir kvarlämnad för att hålla honom sällskap medan de andra går efter hjälp. Jag tyckte att detta var en fascinerande, smått absurd och mycket originell historia med porträtt av människor som egentligen kanske inte är så realistiska, men ändå oupphörligt intressanta. Historien är också mer fartfylld än vad det kanske låter som på beskrivningen.
Betyg: EEEE+

Miss Marple far till London

På besök hos bekanta som driver ett antikvariat i somras köpte jag några Agatha Christie-deckare på engelska. Jag började med att läsa "At Bertram's Hotel" från 1965. Miss Marple blir bjuden till London och tar in på Bertram's Hotel, där hon bodde som liten flicka. Det är poängen med hotellet: att erbjuda en oförändrad, urengelsk miljö som ska få besökarna att känna sig förflyttade till edwardiansk tid. Så stället gör ett mycket prydligt och rekorderlig intryck, men som vanligt upptäcker Miss Marple med sin skarpa iakttagelseförmåga att under ytan är allt inte lika idylliskt. Det är inte någon klassisk pusseldeckare, för ingen dör förrän på slutet, men en charmig och underhållande deckare ändå.
Betyg: EEE+

 

09 augusti 2015

Faran med att låta böcker styra livet

Många författare verkar drömma om att skriva en ny "Den hemliga historien" och irländska Barry McCrea gör ett skamlöst försök i sin "The First Verse" från 2005. Jag var inte så förtjust i originalet och den här bleka kopian orkade jag inte ens läsa ut. Den utspelar sig i Dublin under den keltiska tigerekonomins tid. Huvudpersonen Niall börjar plugga på universitetet där han skaffar sig vänner och utforskar sin (homo)sexualitet. Men han dras också in i något slags hemligt sällskap som använder böcker för att få svar på livets alla frågor, stora som små. Jag läste 125 sidor som jag tyckte mest bestod av ganska tjatiga beskrivningar av studentlivet och Dublins pubar och nattklubbar. Skildringarna av det hemliga sällskapets ritualer väckte heller inget intresse hos mig, så jag kände inget behov av att lägga mer tid på denna bagatell.
Betyg: EE
P.S. Denna recension i The Guardian uppmärksammar romanens brister men förklarar också varför det kan vara värt att läsa vidare.
P.S. 2 Jag rekommenderar mycket hellre "The Bellwether Revivals"  och "The Lake of Dead Languages". 

En bokälskares barndom

"Stora makters uppgång och fall" ("The Rise and Fall of Great Powers") av Tom Rachman (som slog igenom med "De imperfekta") handlar om drygt 30-åriga Tooly Zylberberg. Efter en rotlös och trasslig barndom, där böckerna varit hennes enda trygghet, har hon slagit sig ned som antikvariatsägare på den walesiska landsbygden. Men det förflutna kommer ikapp henne och hon ger sig ut på en odyssé över världen för att försöka knyta ihop lösa trådändar och förstå vad som egentligen hände i hennes barndom. I början tyckte jag att den här boken och dess huvudperson var lite för konstiga för att kunna intressera mig, men snart blev jag totalt fascinerad av historien. Den utspelar sig under 1980-2010-talen och det är nog första gången jag läser en sådan bred, tillbakablickande historia som utspelar sig under en tidsperiod som jag faktiskt har upplevt! Översättningen känns lite svajig, så jag hade hellre läst den här boken på engelska.
Betyg: EEEE

En författare försvinner

"Silkesmasken" ("The Silkworm") är J.K. Rowlings andra deckare utgiven under pseudonymen Robert Galbraith. Jag gillade den första, "Gökens rop", och har även denna gång haft mycket trevligt i privatdetektiven Cormoran Strikes och hans assistent Robin Ellacotts sällskap. Författaren Owen Quine brukar försvinna då och då, men för en gångs skull blir hans hustru verkligt orolig och anlitar Strike för att leta rätt på mannen. Det ger honom anledning att röra sig i Londons bokförläggarvärld (som är en miljö som man kan anta att Rowling känner väl) och samla ledtrådar i denna ganska klassiska pusseldeckare. Jag lyssnade på boken i charmig uppläsning av Niklas Falk, vilket bidrog till den positiva upplevelsen.
Betyg: EEEE
P.S. Silkesmasken/-fjärilen är tydligen en användbar metafor för deckarförfattare, se även "Bombyx"!

Alla dessa döda

Jag plockade upp och började läsa "9,3 på Richterskalan" av Andreas Norman kl 21 på kvällen och kunde sedan inte lägga ned den förrän den var utläst kl 2 på natten. Norman var nyanställd aspirant på Utrikesdepartementet när tsunamin slog in över stränderna vid Indiska Oceanen på annandag jul 2004. Några dagar senare skickades han till Krabi, där han utan utbildning,  vägledning eller stöd förväntades hjälpa till med att bringa reda i det kaos som rådde. Han mötte bland annat förtvivlade, desperata anhöriga, erfarna räddningsarbetare som bröt ihop, karriäristiska UD-chefer som smet från sitt ansvar och volontärer som gjorde myndigheternas jobb. Normans uppgift var att hitta döda svenskar på en uppsamlingsplats för döda kroppar och ordna transport av dem. På ett fantastiskt språk beskriver Norman sina upplevelser och känslor i den mardrömslika situationen. Sorgen och vreden mot den urdåliga krisberedskapen och organisationen på UD lyser stark som en lysraket.
Betyg: EEEEE
P.S. Missa inte Normans spännande deckare/thriller "En rasande eld".

2 x Meyer

Jag har gillat allt jag läst av sydafrikanska deckarförfattaren Deon Meyer, utom "Jägarens hjärta", så det kändes som ett säkert kort att välja två av hans senaste böcker till sommarens deckarläsning.
I "Spåren" får läsaren följa tre historier som till slut knyts ihop. Den första handlar om hemmafrun Milla Strachan som tröttnar på att passa upp på man och tonårsson, lämnar familjen och får jobb som utredare på en topphemlig underrättelsetjänst. I den andra får livvakten Lemmer (från "Den sista safarin") i uppdrag att skydda en hemlig och förmodligen olaglig transport av en noshörning från Zimbabwe till Sydafrika. I den tredje får den pensionerade polisen Mat Joubert (som också varit med i tidigare böcker) sitt första uppdrag som privatdetektiv: att leta rätt på en försvunnen äkta man. Som vanligt är det välkonstruerat och fartfyllt med fina miljöskildringar.
Betyg: EEEE

I "7 dagar" är det polisen Bennie Griessel (från "Devils Peak" och "Tretton timmar") som är huvudperson. Han kämpar för att hålla sig nykter och hoppas att bekantskapen med en känd sångerska ska leda till något mer. Men privatlivet hamnar i skymundan när han tilldelas en utredning som egentligen är nedlagd. Det gäller mordet på en ung, ensamstående, kvinnlig advokat där polisen inte kommit någon vart. Nu hotar någon att skjuta en polis om dagen om inte utredningen går framåt och mordet blir löst. Skytten påstår att polisen vet vem mördaren är. Även denna, lite mer traditionella, deckare är spännande och som gjord för läsning sent på natten i en sommarstuga.
Betyg: EEEE

03 augusti 2015

Av kärlek till Afrika

Eftersom jag gillade Alexandra Fullers (född 1969) senaste bok "Leaving Before the Rains Come", har jag läst hennes genombrottsbok: "Don't Let's Go to the Dogs Tonight - An African Childhood" ("Mitt förflutnas landskap") från 2002. Det är en välskriven och mycket fascinerande beskrivning av en uppväxt i en vit farmarfamilj som flyttar runt i södra Afrika. Föräldrarna kommer ur engelsk överklass eller övre medelklass, men de lyckas inte så bra som jordbrukare och har konstant ont om pengar. När Zimbabwe blir självständigt jagas familjen bort från sin gård och hamnar på andra farmer på de mest ogästvänliga platser man kan tänka sig. I familjen föds fem barn, men bara Alexandra och hennes storasyster överlever. Föräldrarna är vansinnigt excentriska, särskilt mamman, som lider av både alkoholism och psykisk ohälsa. Allt detta, och mer därtill, beskriver Fuller och gör det svåra uthärdligt att läsa med hjälp av torr, brittisk humor. Och överallt skiner hennes starka kärlek till Afrika igenom och ger ett skimmer åt berättelsen.
Betyg: EEEE
P.S. Läs också "Elfenbenshjärtat" av Anna Tikum.

En svensk Modiano?

Jag hade faktiskt inte läst något av Klas Östergren förut, men när "Twist" gick som radioföljetong i uppläsning av författaren själv gav jag honom en chans. Berättaren i "Twist" är en medelålders författare som ser tillbaka på sitt liv, framför allt kopplingarna till Ami, som han blev kär i som tonåring och hade ett förhållande med i 40-årsåldern. Nu är Ami död och när männen i hennes liv träffas på en minnesstund dras en ödesdiger händelsekedja i gång. Östergren får mig att tänka på Patrick Modiano: det långsamma tempot, tillbakablickandet, de nostalgiska skildringarna av 1960-1980-talen, den vemodiga stämningen, stadsvandringarna. Det som tilltalar mig mindre hos Östergren är mansfokuset: kvinnorna blir mystiska musor eller ointressanta staffagefigurer.
Betyg: EEEE

Kvinnorna i Finland

"Tre systrar och en berättare" av finlandssvenska Lars Sund har ett originellt upplägg: berättaren är själv inskriven i berättelsen! Han är en krigsskadad, litteraturintresserad banvakt som intresserar sig för de tre unga kvinnor som våren 1948 ska spela huvudrollerna i det lokala amatörteatersällskapets uppsättning av Tjechovs "Tre systrar". De tre: Maggi, Ulla-Maj och Iris, kommer från olika bakgrunder och kommer att leva mycket olika liv, men deras vägar korsas där på teaterscenen i den lilla industristaden (som jag antar är Jakobstad i Österbotten) och genom dem berättar Sund om Finlands 1900-talshistoria ur framför allt kvinnornas perspektiv på ett lättsamt, men ändå seriöst, sätt. Jag gillar Sunds lättflytande prosa, stillsamma humor och försiktiga absurdism. Tanken är att detta ska bli första delen i en trilogi, vilket jag tycker låter utmärkt!
Betyg: EEEE+
P.S. Läs också Sunds "En lycklig liten ö" och svenska Kristina Sandbergs trilogi om hemmafrun Maj.