Mord på Pemberley

Jag har aldrig gillat nyskrivna fortsättningar på Jane Austens romaner, för ingen kan göra det lika bra som mästarinnan och de försök som jag har sett har varit illa skrivna och allmänt idiotiska. Men nu är det uråldriga deckardrottningen P.D. James som har gjort det i "Death comes to Pemberley" och då må det vara hänt! Handlingen utspelar sig sex år efter Elizabeths och Mr Darcys bröllop och som titeln antyder sker det ett mord på Pemberley. P.D. James har dock inte lagt så mycket krut på själva deckarhistorien utan mer på miljö- och personskildringar. Ett tag blir det nästan lite tråkigt, men sen tar historien fart igen. P.D. James kan skriva, så det är helt uthärdligt och ganska underhållande, åtminstone för Austens hard core-fans!
Betyg: EEE+

Landet som steg upp ur havet

När nya E4:an genom Norduppland skulle byggas fick arkeologer en unik möjlighet att undersöka stora områden norr om Uppsala. De arbetade under stark tidspress och grävningarna gjordes av olika företag som konkurrerade med varandra. Det var därför svårt att med en gång lägga ihop fynden och se den stora bilden av vad som hade hittats. Det har i stället journalisten Maja Hagerman gjort och genom att bl.a. koppla fynden till kartor som visade hur landet hade stigit upp ur havet kunde hon få en bild av hur Uppland befolkades från sen stenålder fram till vikingatiden. Det visade sig att i bygder som man trott varit i princip obebodda har det legat byar med stora praktfulla hus, verkstäder för olika hantverk och stora boskapgårdar. Hagerman skriver mycket bra och hon gör sitt ämne mer spännande än de flesta deckare!
Betyg: EEEEE

Château d'If revisited

Wolf Hadda har lämnat sin enkla bakgrund bakom sig och nu lever han det liv han drömt om: han är en förmögen, framgångsrik affärsman med hus runt om i världen, han är gift med sin stora kärlek och har en underbar dotter. En dag förlorar han allt och hamnar i fängelse. Där har han gott om tid att fundera ut hur han ska hämnas på dem som orsakat hans olycka, men först måste han övertala den unga fängelsepsykiatern Alva Ozigbo att han är redo att släppas fri. I "The Woodcutter" har Reginald Hill lånat upplägget från Alexandre Dumas "Greven av Monte Cristo" och det gör han rätt i för det är ju ett strålande upplägg! "The Woodcutter" är en härlig blandning av saga, äventyrsroman och deckare som jag sträckläste. Och så blev jag sugen på att åka (tillbaka) till the Lake District. Betyg: EEEE+

Spioner i Yorkshire

Jag har tidigare tyckt att Peter Robinson skriver habila bruksdeckare (klicka på etiketten Robinson för att se mina tidigare recensioner) och det vidhåller jag efter att ha läst "All the Colours of Darkness". Kommissarie Banks är i London och hälsar på sin nya flickvän när han kallas tillbaka till Yorkshire för att hjälpa till med ett fall som på ytan förefaller vara ett mord där mördaren sedan tagit livet av sig. Men Banks börjar snart undra om det inte ligger något mer bakom detta och särskilt misstänksam blir han efter att ha fått besök av en "Mr Browne" som tycker att Banks ska lägga ned utredningen i nationens intresse. Det var lite kul med MI5/MI6-kopplingen, eftersom jag nyligen läst "Mullvaden", men Banks kärlekshistoria bryr jag mig föga om. Robinson är hyggligt bra på att hålla spänning och tempo uppe, fast ibland kommer jag på mig själv att tänka att det är onödigt ordrikt. Betyg: EEE
P.S. De ständiga musikreferenserna är lite kul när man har Spotify och kan provlyssna. Keren Ann har blivit en ny favorit, tack vare denna bok!

Tre starka kvinnor

Det verkar vara en trend att böcker som snarare är novellsamlingar prestenteras som romaner*. Boken "Tre starka kvinnor" av Maria Ndiaye är uppdelad i tre fristående delar och titeln är lite missvisande, eftersom en av dem framför allt handlar om en man. Kvinnorna har det gemensamt att de har sitt ursprung i Senegal, men två av dem lever i Frankrike. Den första berättelsen handlar om Norah som är advokat i Paris. Hon känner knappt sin far, men när han ber henne komma släpper hon allt och reser till honom i Senegal. Den andra berättelsen handlar om Rudy, som är gift med Fanta. De bor i södra Frankrike och har det minst sagt kämpigt. Den tredje berättelsen handlar om Khady, som har det svårast av alla. När hennes man dör blir hon ivägkörd av hans familj som förväntar sig att hon ska ta sig illegalt till Frankrike och börja skicka hem pengar till dem. Jag blev inte så förtjust i den här boken. Bitvis tyckte jag att den var överdramatisk och bitvis ganska ointressant. Bäst tyckte jag om den sista berättelsen, även om den var mest feel-bad av de tre. Miljöskildringarna är genomgående bra, både de från Senegal och de från Frankrike. Det är också alltid roligt att läsa om ett nytt land, vilket Senegal är för mig. Betyg: EE+
*Se "The Imperfectionists" och "A Visit From the Goon Squad".

Noir-debut

Eftersom jag gillade "The Song is You" och "Bury Me Deep" av Megan Abbott har jag nu läst hennes debutroman "Die a Little". Den har mycket gemensamt med "The Song is You": den utspelar sig i 1950-talets Los Angeles och rör sig i liknande miljöer. Berättaren Lora King arbetar som lärare och bor ihop med sin bror, som är utredare på åklagarmyndigheten. Deras liv förändras radikalt när brodern blir förälskad i och strax därefter sig gifter sig med Alice. Alice är späd, vacker, energisk och rörande angelägen om att bli en perfekt hemmafru i förortsvillan. Men hennes bakgrund är ett mysterium och Lora blir mer och mer misstänksam mot kvinnan, som nu ska vara hennes syster. Bitvis blir det ödesmättade hintandet om att något hemskt kommer att hända och Loras ökande misstankar lite tjatiga. Men boken är välskriven och spännande, och om jag inte hade läst de senare böckerna hade jag nog inte haft några invändningar!  Betyg: EEE+ 

Tänk om...

Jag har inte för avsikt att recensera alla böcker jag läser för min son, men den här vill jag tipsa om för den är så bra: "Tänk om..." av Lena Sjöberg.
Den rimmade texten är lätt att läsa högt och så bra att man som vuxen inte tröttnar på den i första taget. Till detta kommer de fantastiska, vackra illustrationerna, där man kan upptäcka nya saker hela tiden. Det är ganska mycket text, så boken passar inte för de minsta barnen. Av baksidestexten får man en föraning om bokens stil och innehåll:

"Tänk om vi var fladdermöss med huggtänder och klor.

Tänk om vi var skräcködlor, en liten och en stor.

Tänk om du var hundvalp och jag en vuxen hund.

Kom, sätt dig här hos mig, så låtsas vi en stund!"
 Betyg: EEEEE 

Tinker Tailor Soldier Spy

Med anledning av den hyllade filmatiseringen har John le Carrés bok "Mullvaden" ("Tinker Tailor Soldier Spy") kommit i ny svensk pocket. Agentromaner är vanligtvis inte min favoritgenre, men den här boken tyckte jag mycket om. Den utspelar sig på 1970-talet, mitt under det kalla kriget. George Smiley är en erfaren spion som blir av med jobbet för den brittiska underrättelsetjänsten efter att en operation gått fel. När det står klart att det finns en mullvad mitt i organisationen blir Smiley dock värvad tillbaka för att avslöja förrädaren. Historien är egentligen ganska lik en vanlig deckare, även om det inte är en mordgåta som ska lösas. Genom att rannska sitt eget minne, söka upp gamla kollegor och lusläsa stulna eller smygfotograferade handlingar nystar Smiley långsamt upp härvan. Det är effektivt berättat och trots att det i början är lite svårt att hänga med när alla personer presenteras och den speciella agentterminologin introduceras blev det snabbt spännande och jag sögs in i berättelsen. Mot slutet var det svårt att lägga ifrån sig boken! Betyg: EEEE+

Kerstin Ekman på skojhumör

Kerstin Ekmans senaste roman, "Grand final i skojarbranschen", handlar om Lillemor Troj. Hon är en erkänd författare som företer vissa likheter med Ekman själv. Troj debuterar på 60-talet med intelligenta deckare, går sedan över till att skriva "riktiga"  romaner och blir sedermera invald i Svenska akademien. Det ingen vet är dock att det inte är Troj som skriver romanerna utan att de skrivs av en kvinna som heter Babba. Babba är inte fotogenisk och presentabel och klarar inte heller av negativ kritik, så Lillemor och Babba har ingått ett kompanjonskap som går ut på att Lillemor är ansiktet utåt. De två kvinnorna är egentligen inte vänner och deras samarbete fortskrider inte utan gnissel, men de är ohjälpligt bundna till varandra. Som läsare får man följa de båda kvinnorna från studenttiden i Uppsala via en grönavågen-sväng i Hälsingland till Stockholm i nutid. Ekman måste ha haft så roligt när hon skrev detta! Det är kanske ännu lite roligare för den som är närmare Ekman i ålder, men även för mig är det storartad underhållning. Betyg: EEEE
P.S. För den som inte har läst något av Ekman förut rekommenderar jag Vargskinnet-trilogin, som börjar med "Guds barmhärtighet" (se fliken Emmas gamla boktips ovan).