Passionerad polis löser pojkmord

Håkan Östlundh är en av få nutida, svenska deckarförfattare som jag klarar av att läsa. (Åsa Larsson är en annan.) Vid en ytlig betraktelse är hans böcker kanske rätt lika andra svenska deckare, men i stället för att lägga dem i från mig efter 50 sidor på grund av dåligt språk, faktafel och styltiga dialoger sträckläser jag dem! Det finns inget i dem som jag hakar upp mig på och de ger mig god underhållning, vilket är precis vad man vill ha av en deckare.

"Jag ska fånga en ängel" utspelar sig inte på Gotland (som "Släke", "Dykaren", "Terror" och "Blot") utan i Stockholmsförorten Sollentuna. I höghusområdet Malmvägen bor den nyskilde kriminalpolisen Paul med sin dotter. Hans liv kompliceras av att han har ett passionerat förhållande med en gift förlagschef, Ylva. Parallellt med Pauls och Ylvas historia får läsaren följa två tonårskillar: en från höghusområdet och en från det välbärgade villaområdet. När gänget från höghusområdet våldgästar en fest i en villa blir det början till något som slutar med mord. "Jag ska fånga en ängel" är inte i första hand en deckare, även om det byggs upp en viss spänning kring vad som egentligen hände när en tonårspojke knivhöggs till döds, utan handlar mer om förortens hierarki, sociala skillnader, det sociala arvet och så om svårigheterna att ha en älskare när man är gift och har barn. Skildringarna från kultur- och förlagsvärlden är elaka och roliga och känns som om de ligger rätt nära verkligheten... Betyg: EEEE