Fler som gillar böcker

Det är inte bara jag som gillar böcker i familjen...

Kvinnornas sommar

När Boris efter trettio års äktenskap vill ta en "paus" (i form av en yngre kollega) blir Mia galen. Bokstavligen. När hon kommer ut från den psykiatriska kliniken åker hon hem till den lilla staden Bonden i Minnesota. Där finns flickor och kvinnor i olika åldrar och livssituationer: den åldrade mamman och hennes väninnor på hemmet, sju intrigerande tonårsflickor som går Mias sommarkurs i poesi, grannfrun med fyraårig dotter och Mias syster och dotter. Det blir en sommar med tårar, skratt, ilska, avsked, filosofi, Jane Austen, "subversive stitches", häxor och rödvin. Jag har inte varit så förtjust i Siri Hustvedt förut (Jag läste inte ens ut "Vad jag älskade".), men "The Summer Without Men" tycker jag mycket om. Ingredienserna är kanske inte så originella, men det är språket och stilen. Dessutom är den rolig. Och feministisk. Betyg: EEEE+

P.S. "The Subversive Stitch" av Rozsika Parker är en feministisk klassiker.

Årets påskekrim är ett fynd!

Jag trodde att jag hade läst alla Dorothy Sayers deckare, men till min förtjusning har jag, tack vare en kollega, upptäckt två för mig okända Sayers-böcker: "The Five Red Herrings" ("Fem villospår") och "The Documents in the Case" ("Handlingarna i målet"). Den första av dessa har jag nu läst och som en bonus upptäckte jag att den utspelar sig i Skottland! (Jag har ju haft ett visst Skottlandstema i min läsning efter min resa till Edinburgh.) Lord Peter Wimsey är på semester i en liten fiskeby där det också finns en konstnärskoloni. En ettrig och trätgirig konstnär hittas död och tack vare sitt skarpsinne inser Wimsey att det rör sig om mord och att det måste vara en av sex andra konstnärer i trakten som är mördaren. Det här är en mycket klassisk pusseldeckare. Den som vill ha samhällskritik och filosofiska funderingar kring döden i sin deckare får välja en annan. Men gillar man att frossa i alibin med klockor, tågtidtabeller, torkande färg och dubbla frukostar, samt tycker om Sayers brittiska humor och fina miljöskildringar är den ett fynd! Betyg: EEEE

P.S. Fast lika bra som "Kamratfesten", "Lord Peters smekmånad", "De nio målarna" eller "Mördande reklam" är den förstås inte!

P.S. 2 "Handlingarna i målet" är på väg i ett paket från ett antikvariat när detta skrivs. Min Sayers-hylla måste ju bli komplett! Novellsamlingarna får bli nästa projekt.

Omläsning av "Fleshmarket Close"

Efter att ha varit i Edinburgh och gått nedför gränden Fleshmarket Close i den gamla delen av staden blev jag sugen på att läsa om Ian Rankins deckare med samma namn som gränden. Som jag konstaterat tidigare missade jag att skriva om den förra gången jag läste den. Huvudpersonen är som vanligt polisen John Rebus och vid sin sida har han kollegan Siobhan Clarke. Rebus ägnar sig åt ett mord på en papperslös flykting i ett nedgånget område i Edinburghs utkanter. Clarke letar efter en försvunnen tonårsflicka. Sen hittar någon två begravda skelett i en källare. Spåren leder härs och tvärs över Edinburgh med omgivningar. Det är en typisk Rankin-deckare (förutom att det inte förekom så många korrumperade lokalpolitiker) och det var extra kul att läsa den när man kan orientera sig i stan! Betyg: EEE+

P.S. Nu ska jag också läsa "The Naming of the Dead", som jag inte läst förut. Recension kommer!

Två bokcirkelböcker

I båda mina bokcirklar har vi i vår läst "Utrensning" av Sofi Oksanen. Denna omtalade och prisade bok belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2010. Den handlar om den gamla kvinnan Aliide som bor ensam på sin gård i Estland. En dag på 1990-talet ligger en ung kvinna avsvimmad på hennes gårdsplan. Efter viss tvekan tar Aliide hand om den unga Zara och till slut visar det sig att det inte var en slump att Zara hamnade just på Aliides gård. En parallell historia om syskonrivalitet, kärlek, motstånd, medlöperi, övergrepp, livslögner och överlevnad från 1930-talet och framåt rullas upp. Romanen är välskriven, lättläst och gripande och det är intressant att den tar upp Estlands 1900-talshistoria, som är ganska okänd här i Sverige trots att den ligger så nära, båda geografiskt och tidsmässigt. Även om romanen har stora förtjänster levde den inte upp till mina högt ställda förväntningar. Framför allt är det historien om Aliide och hennes syster och mannen som de båda älskar som jag retar mig på. Den känns inte trovärdig utan mer som en folksaga. Jag tycker inte heller att språket är så speciellt, även om det skimrar till då och då. Betyg: EEE+

Chimamanda Ngozi Adichie blev känd för några år sedan för "En halv gul sol", som jag tyckte mycket om. I bokcirkeln Det namnlösa sällskapet har vi nu läst hennes debutbok "Lila hibiskus". Den handlar om tonårsflickan Kambili, som växer upp med en pappa som utåt är en god kristen och förkämpe för mänskliga rättigheter, men som i hemmet terroriserar sin familj. När Kambili och henns bror för första gången får hälsa på sin faster och sina kusiner öppnar sig en annan värld för dem. "Lila hibiskus" är välskriven och medryckande, men den känns enklare än "En halv gul sol". Det är aldrig någon tvekan om vad som är rätt eller fel eller åt vilket håll berättelsen ska utvecklas. Betyg: EEE+

P.S. "Lila hibiskus" fick mig att tänka på bl.a. "Allt går sönder" (vilket jag tror är Adichies avsikt), "The poisonwood bible" och 80-talsklassikern "Törnfåglarna".

Tema: Skottland

Inför en resa till Edinburgh letade jag efter guideböcker på biblioteket och hittade då av en slump Ian Rankins bok "Rebus's Scotland. A Personal Journey", som inte är en reseguide utan en personlig berättelse om Rankins egen och hans fiktive detektiv John Rebus's bakgrunder (de sammanfaller delvis), om Skottland och skottarna. Boken är illustrerad med mycket oturistiga, svartvita foton av de två fotograferna Ross Gillespie och Tricia Malley som har tagit bilderna till flera av Rankins bokomslag. Det är intressant läsning, särskilt om man har läst och gillat Rankins deckare, och ett utmärkt komplement till de klassiska guideböckerna. Betyg: EEEE

I flera böcker om Edinburgh och på litterär pubrunda i staden dök titeln "The Prime of Miss Jean Brodie" ("Miss Jean Brodies bästa år") av Muriel Spark upp och gjorde mig nyfiken, så jag köpte och läste den under resan. Boken är skriven på 1950-talet men utspelar sig på 1930-talet i Edinburghs finare kvarter. På en traditionell flickskola väljer den kontroversiella lärarinnan Jean Brodie ut sex flickor som hon vill göra till "la crème de la crème" genom att lägga större vikt på konst, kultur och stil än vid vanliga skolämnen. Romanen är kort, men innehållsrik, rolig, skickligt uppbyggd och mycket originell. Betyg: EEEE

P.S. Det finns en känd filmatisering av boken från 1969 med Maggie Smith i huvudrollen.