19 mars 2012

Arbetets döttrar

Av en slump har jag läst två böcker efter varandra som båda handlar om unga flickor i arbetarklassmiljö. Men där slutar likheterna.

"Sågverksungen" av Vibeke Olsson är första delen i en trilogi om Bricken Eriksson, sågverksarbeterska i Svartvik utanför Sundsvall. I maj 1879 är Bricken nästan 11 år och mycket stolt över sitt arbete som ströflicka på Dicksons sågverk. Hennes lön behövs, för hennes fars och de andra arbetarnas löner har sänkts. Våren 1879 fick sågverkspatronerna tre miljoner kronor i lån av staten för att klara krisen i träbranschen, men i stället för att höja lönerna till den tidigare nivån firade de med en bankett på hotell Knaust. Det blev den tändande gnistan som utlöste Sundsvallstrejken, en av de första större arbetsnedläggelserna i Sverige. Eftersom jag skrev en PM om Sundsvallsstrejken när jag läste ekonomisk historia 1991 (se flik ovan) tycker jag att ämnet för Olssons bok är högst intressant. Genom Brickens ögon får vi följa strejkens förlopp och konsekvenser. Bricken är enda barnet och hennes föräldrar är hårt arbetande, nyktra och skötsamma. De har det därför jämförelsevis bra, men de har ändå inte råd med mjölk till kvällsgröten varje dag. Värre är det för de familjer som har massor av barn eller där fadern super upp lönen och slår fru och barn. Jag tycker om Olssons sätt att skriva - hon hittar ett tonfall som känns naturligt och hon gör historien engagerande. Och så tycker jag, som alltid, om att läsa om flickors och kvinnors liv på 1800-talet!
Betyg: EEEE+
P.S. Läs också "Hjärtblad" av Aino Trosell.


María Margarita växer upp i ett gruvsamhälle i Norra Chile på 1960-talet. Där finns inga nöjen förutom en biograf. Problemet är att Marías familj är så fattig att de bara har råd med en biobiljett. Därför får María och hennes bröder tävla om vem som är bäst på att återberätta filmerna de har sett. Det visar sig att María har en stor talang för detta och snart roar hon inte bara sin familj utan många besökare också. "Filmberätterskan" av Hernán Rivera Letelier är en kort (100 s.) och lättläst roman, som trots vissa mörka inslag känns som en liten bagatell som inte berörde mig särskilt mycket.
Betyg: EEE

2 kommentarer:

  1. Har länge tänkt att jag skall läsa den här och hjälp vad jag blev sugen!

    SvaraRadera
  2. Ja båda verkar bra men jag menade främst Sågverksungen.

    SvaraRadera