Efter att ha läst flera självbiografiska böcker som exilkineser skrivit börjar jag undra om det beror på översättningen eller vad det är som gör dem lika varandra i stilen. Det är något naivt, men samtidigt onaturligt, över dialoger och beskrivningar. Detta återfinns även i Xiao Rundcrantz "Röd åklagare". Berättelsen är i sig intressant och spännande: Xiao blir som 18-åring åklagaraspirant och arbetar sedan som åklagare i 14 år fram tills hon flyttar till Sverige. I boken berättar hon om sin karriär och om människoöden hon stött på. Som jurist tycker jag det är extra intressant att få en inblick i ett så främmande rättssystem som det kinesiska, där dödsstraff, mutor, väntjänster och förakt för människoliv synes vara vardagsmat. Betyg: EEE
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar