Sommar i Paris

Rose Tremain är en, i vart fall i Sverige, oförtjänt okänd författare. Jag upptäckte henne av en slump och har tyckt om det mesta av henne som jag läst (se etiketten Tremain nedan och under fliken "Emmas bokrecensioner 2000-2002" ovan). Nu föll valet på en 1990-talsbok: "The Way I Found Her". Den utspelar sig sommaren 1994, då 13-åriga Lewis Little kommer till Paris tillsammans med sin vackra, skotska mamma. Alice Little ska översätta den franskryska bästsäljarförfattaren Valentina Gavrils senaste romantiska roman samtidigt som den skrivs och får för det ändamålet flytta in i Valentinas tjusiga lägenhet i 8:e arrondissementet. Lewis får (till sin stora förtjusning) bo i hembiträdesrummet på vinden och lämnas att till stor del roa sig själv i den heta sommarstaden. Att ha en överintelligent och lillgammal, men naiv, ung pojke som berättare är tacksamt (se "The Goldfinch" och "Extremely loud & incredibly close"), men kanske lite konstlat? Jag gillar boken för att Tremain är en gudanådad berättare och för att hon skriver om en stad som jag älskar och som jag levde i vid ungefär samma tid som boken utspelar sig. (Jag har också bott i ett hembiträdesrummet på vinden, fast det låg i 17:e arrondissementet, och gått på promenader till Parc Monceau, fast med barn och inte med hund, som Lewis gör.) Själva innehållet i historien är alltså inte den största behållningen i boken, även om jag uppskattar att den inte är helt förutsägbar.
Betyg: EEE+

Tre generationer på skattjakt

"Herr Isakowitz skatt" av Danny Wattin är ingen roman utan en skildring av en resa Wattin gjorde med sin far och sin son för några år sedan. Resans mål var en liten, tidigare tysk stad, numera belägen i Polen, där Wattins farfar växte upp.  När nazisterna kom till makten på 1930-talet och förföljelsen av judar tog fart kunde familjen inte bo kvar och i släkten berättades att farfarsfar hade gömt en skatt i trädgården innan han flydde. Wattins farfar ville aldrig berätta om vad han varit med om, men han hamnade till slut i Sverige. Till Sverige från Tyskland kom också Wattins likaledes judiska farmor, mormor och morfar. Wattin hann intervjua några släktingar och vänner till dem innan de gick bort och annan information har han hittat på nätet och i arkiv. Med både humor och allvar berättar han om släktens historia, resan och om relationen till fadern och sonen. Boken är utsedd till Uppsala läser-bok 2014.
Betyg: EEEE+
P.S. Läs också "Kaddish på motorcykel" av Leif Zern och "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz" av Göran Rosenberg.

Chiffer och konspirationer

Jag trodde nog att "Slutet på kedjan" av Fredrik T. Olsson skulle vara en pusseldeckare med chifferlösningsinslag, men det är en actionthriller med fullt pådrag. Den svenske, medelålders kryptologen William Sandberg  försöker begå självmord, men han överlever och förs till sjukhus, bara för att bli kidnappad av okända män som behöver hans expertkunskaper för att kunna rädda mänskligheten. Hans f.d. fru tar hjälp av en praktikant på tidningen där hon jobbar för att hitta William, samtidigt som en arkeologiprofessor i Amsterdam letar efter sin likaledes kidnappade flickvän. Det är en helvild historia, som håller så pass högt tempo att man kan ha överseende med grava osannolikheter och lite repetitivt språk. Jag lyssnade på boken som ljudbok och då måste man dessutom stå ut med Stefan Sauk som läser på ödesmättad stockholmska. Det är inte idealiskt, men det går! Blir det kanske t.o.m. Sauk själv som får spela Sandberg i den filmatisering som verkar given?
Betyg: EEE
P.S. Läs också  "En rasande eld" av Andreas Norman.

När kärlek var straffbelagd

Med tanke på att jag älskade E.M. Forster-filmatiseringarna på 1980-talet (bl.a. "Ett rum med utsikt" och "Howard's End") och läser många äldre, engelska romaner är det konstigt att jag inte läst någon av Forsters böcker förrän nu. "Maurice" kom nyligen i svensk översättning, men jag har läst den på engelska. Den skrevs 1913-1914, men på grund av det kontroversiella innehållet publicerades den inte förrän 1970. I boken får man följa den snygge, välbeställde, medelmåttigt begåvade Maurice Hall från 14-årsåldern, när han först börjar inse att han är homosexuell, och tio år framåt. I Cambridge inleder han sitt första förhållande, med den intellektuelle överklasskillen Clive. Trots alla tidsmarkörer som placerar boken i tidigt 1900-tal känns den mycket modernt skriven. Eftersom homosexualitet var olaglig är Hall givetvis bekymrad över sin sexuella läggning, men han kan också glädjas och njuta av kärlek. Jag gillar att Forster låter boken få ett (någorlunda) lyckligt slut. Enligt Forsters efterord var det det som gjorde att boken inte kunde ges ut tidigare. Skulle man skriva om homosexuella måste de få sitt straff i slutet...
Betyg: EEEE+
P.S. Läs också "The Stranger's Child" av Alan Hollinghurst.

På flykt i böckernas värld

Jag upptäckte att stadsbiblioteket i min stad hade alla delarna i Jasper Ffordes humoristiska och fantasifulla deckarserie om Thursday Next, förutom tredje delen: "The Well of Lost Plots". Då bad jag dem köpa in dem, vilket de prompt gjorde och nu har jag haft den som underhållande sommarläsning. I denna del, som alltså utspelar sig före "Something Rotten", tar Thursday Next, som kan ta sig in i böcker, sin tillflykt till en outgiven deckare av tvivelaktig kvalitet. Där hoppas hon att det onda, multinationella företaget Goliath, som har raderat hennes man, inte ska kunna hitta henne. Hon arbetar som ersättare för en av bifigurerna i boken och utbildar sig till till agent för Jurisfiction, bokvärldens interna polisstyrka, samtidigt som hon umgås med kändisar som Miss Havisham (från Dickens "Lysande utsikter"), Marianne Dashwood (från Austens "Förnuft och känsla") och Mrs Tiggy-Winkle (från en Beatrix Potter-bok). Jag gillar Ffordes roliga och fantastiska beskrivningar av hur böcker egentligen blir till, vad personerna i en bok gör mellan kapitlen och vad som händer om man försöker ändra handlingen i en bok. Det här är kanske inte den allra bästa boken i serien, men man blir helt klart underhållen!
Betyg: EEE+

En vit apartheidmotståndares tankar

"My traitor's heart" av Rian Malan är en självbiografi, släkthistoria och reportagebok. Malan, född 1954, är en vit sydafrikan som blev apartheidmotståndare i tonåren. I 20-årsåldern flyttade han utomlands för att slippa militärtjänsten och när han kom tillbaka åtta år senare såg han sitt land med delvis nya ögon. Med lätt hand och mycket självironi berättar Malan om sin släkt och sin egen bakgrund. Med större allvar vrider och vänder han på sina tankar om det motsägelsefulla Sydafrika och frågar sig om vita och svarta någonsin ska kunna leva fredligt tillsammans där. Boken är skriven under det våldsamma 1980-talet, innan apartheid avskaffades, och den senare delen innehåller fruktansvärda historier/reportage om mord, hämnd och konflikter. Man kan tycka att det är sorgligt att så många problem finns kvar i Sydafrika, men när jag läser Malans bok tänker jag att det är otroligt att det inte är ändå mycket värre än det är idag.
Betyg: EEEE+
P.S. Läs också "Leva på gränsen" av Leif Norrman.

Mer om gifter i vår vardag

Efter att ha blivit uppskrämd och informerad av "Förgiftad" ville jag läsa något mer aktuellt som berörde svenska förhållanden. Jag hittade "Makt, plast, gift och våra barn" av Ethel Forsberg. Den kom ut tidigare i år och författaren har varit generaldirektör för Kemikalieinspektionen, så hon kan verkligen sitt ämne. Boken är delvis en debattbok som beskriver kemikalieindustrins upprörande agerande och förespråkar att det införs krav på innehållsdeklarationer för leksaker och kläder på samma sätt som redan finns för livsmedel och kosmetika. Boken är också en handbok som ger kunskap om olika kemikalier och vad man kan göra för att undvika dem. Tyvärr tycker jag att boken inte är tillräckligt sammanhållen och välskriven för att bli riktigt njutbar läsning. Det är synd, eftersom budskapet verkligen är intressant och viktigt.
Betyg: EEE

Juveler av vardagsliv

Det gäller att välja sina ljudböcker med omsorg för longörer och undermåligt språk blir svårare att bortse från när man inte kan skumma. Alice Munro är ett säkert val och jag har nu lyssnat på hennes "Kärlek, vänskap, hat" ("Hateship, friendship, courtship, loveship, marriage") från 2001 i fin inläsning av Frida Beckman. Översättningen av Rose-Marie Nielsen är också mycket bra. Som vanligt hos Munro handlar novellerna om människors liv i Kanada vid mitten av 1900-talet och framåt. Det handlar om barndom, familj, frustration, otrohet, sjukdom och slump. Ganska odramatiska berättelser blir till litterära juveler i Munros händer.
Betyg: EEEEE

Bland rasbiologer och nazister

Jag läser sällan svenska deckare men för Anna Lihammers debut "Medan mörkret faller" gjorde jag ett undantag. I grunden är det en vanlig polisdeckare enligt regelboken, men den är läsvärd, dels på grund av sitt för en svensk deckare anmärkningsvärt bra språk, dels på grund av den tid och miljö den utspelar sig i: 1930-talets akademiska Uppsala där Statens institut för rasbiologi var i full gång med sin verksamhet. Nazismens framväxt i Tyskland är mycket påtaglig och det görs tydligt hur närvarande den var även i Sverige. (På DN:s familjesida den 10 juli 2014 säger 95-årige Aron Neuman: "30-talet var ganska jäkligt, du kan inte föreställa dig hur nazifierat Sverige var då!") Huvudpersonen i "Medan mörkret faller" är poliskommissarie Carl Hell vid den nybildade statspolisen. Han är en ensamvarg inom polisen och när han får uppdraget att åka till Uppsala för att utreda ett mord på en hög akademiker vägrar han att ta med sig någon av de i hans ögon inkompetenta polismännen. I stället vill han ha den intelligenta polissystern Maria Gustavsson. Hon har arbetarklassbakgrund och relationen mellan henne och Hell påminner lite om Lynleys och Havers i Elizabeth Georges deckare. De är båda sympatiska bekantskaper, som jag hoppas få se mer av i framtiden!
Betyg: EEEE
P.S. Även denna bok ger DN bort som e-bok till sina prenumeranter i sommar.

Helsingfors 1938

Jag läser alldeles för lite av Kjell Westö! Sedan "Vådan av att vara Skrake" (som jag läste 2002, se fliken Emmas bokrecensioner 2000-2002 ovan) har jag inte läst någonting, förrän nu, när man kunde få "Hägring 38" som gratis e-bok genom DN. Boken utspelar sig 1938 i Helsingfors. Den timide och rätt misslyckade advokaten Claes Thune har anställt en ny sekreterare: fru Wiik. Hon är korrekt och kompetent, men hemlighetsfull. Hon var med om fruktansvärda saker under och efter finska inbördeskriget tjugo år tidigare och när hennes plågoande från den tiden dyker upp och visar sig vara en god vän till Thune sätts en ödesdiger process igång. Med tillbakablickar till 1918 och utblickar mot ett allt osäkrare Europa utspelar sig detta psykologiska drama som närmar sig deckaren i formen. Personerna är fint tecknade och berättelsen om hur det moderna Helsingfors växer fram är fantastisk.
Betyg: EEEE+
P.S. Lyssna också på Kjell Westös sommarprogram från den 8 juli 2014.

Om krocket var Englands nationalsport...

Efter att ha återupptäckt Jasper Ffordes humoristiska fantasydeckarserie om litteraturpolisen Thursday Next ville jag läsa den tredje delen ("The Well of Lost Plots"), men den visade sig vara den enda som inte fanns på mitt bibliotek, så det fick bli fjärde delen, "Something Rotten". Som tur är funkar de bra att läsa i oordning också! I den här boken kommer Thursday Next tillbaka från böckernas värld med sin tvåårige son Friday. I släptåg har hon Hamlet, som behöver semester från sin pjäs. Thursdays make Landon är bortraderad av det onda, multinationella företaget Goliath, men hon kämpar för att få honom tillbaka. Boken är lika smart och rolig som de tidigare delarna och avslutas med den mest gastkramande skildring av en krocketmatch som jag någonsin läst.
Betyg: EEEE

Fester och farligheter

Med anledning av att det är 100 år sedan Tove Jansson föddes har hennes barndomsskildring "Bildhuggarens dotter" gått som radioföljetong och jag har passat på att lyssna i SR Play. Det är Tove Jansson själv som läst in boken på 1980-talet när hon var i 70-årsåldern. Hon berättar om uppväxten i den konstnärliga Helsingforsfamiljen, med pappa skulptören och mamma illustratören, om hippor i ateljén, insnöade hus, framkallade farligheter och lika trygga som spännande somrar vid havet. Den som kan sina Muminböcker förstår var mycket av inspirationen kom ifrån, men man behöver inga förkunskaper för att njuta av denna humoristiska och insiktsfulla berättelse av en person som aldrig glömde hur det var att vara barn.
Betyg: EEEE+