Tillbaka till Hebriderna

"Svarthuset" ("The Blackhouse") av Peter May är den första delen i "Lewis-trilogin" som handlar om polisen Fin Macleod. Han lämnade sin hemö Lewis i Yttre Hebriderna som tonåring och har inte varit tillbaka sedan dess. När det sker ett mord i hans gamla hemby skickas han dit för att utreda eventuella kopplingar till ett annat mord på fastlandet. Mordhistorien behandlas ganska styvmoderligt i denna roman som mer är en hemvändarroman. Skildringarna av livet och naturen på dessa utsatta öar är fina och beskrivningen av hur männen jagar sjöfågel på ett stormpiskat skär är gastkramande. I övrigt retar jag mig lite på den ganska klichéfyllda historien.
Betyg: EEE+

Fattigdom i Sverige

I min ena bokcirkel har vi läst Susanna Alakoskis senaste bok: "Oktober i Fattigsverige". Det är en slags dagbok som blandar reflektioner över vädret med diskussioner om fattigdom och hemlöshet i Sverige idag och utdrag ur socialtjänstens och psykiatrins anteckningar om familjen Alakoski på 1960- och 1970-talen. Långsamt och cirklande närmar sig Alakoski sina egna minnen av barndomen och ungdomen. Hur hon blev hemskickad från ett barnkalas för att det var "ett barn för mycket". Hur hon flyttade hemifrån "frivilligt" som femtonåring. Liksom hos Jeanette Winterson förstår man att den fiktiva versionen ("Svinalängorna") är feel-goodversionen av författarens barndom. Vissa i bokcirkeln tyckte inte om det upphackade berättarsättet, men jag har inga problem med det. Jag tycker också mycket om Alakoskis språk.
Betyg: EEEE

Arbetarnas vardag

Det blev inte en trilogi, det blev en serie, för nu har fjärde delen om Bricken på sågverket Svartvik av Vibeke Olsson kommit. Boken heter "Amerikauret" och utspelar sig 1899. Bricken är nu en medelålders (=30 år!), stark men sliten, kvinna som väntar sitt sjunde barn. Hon är gift med Natan, som älskar henne och aldrig slår henne och barnen, men som ibland dricker för mycket. Natan sköter ändå sitt jobb och Bricken är duktig och skötsam, så deras barn behöver aldrig gå och lägga sig hungriga.  De har dock inte råd med mjölk varje dag, ägg är finmat och vetebröd en sällan skådad lyx. Arbetarna på sågverken runt om i Sundsvallstrakten vill organisera sig i fackföreningar, men patronerna motsätter sig det. Jag tycker det är jätteintressant att läsa om den framväxande arbetarrörelsen och hur den samspelade med de också betydelsefulla frikyrko- och nykterhetsrörelserna. Jag är också fascinerad av den detaljerade skildringen av en arbetarfamiljs vardagsliv för drygt hundra år sedan: stoltheten, slitet och utsattheten före socialtjänstens och socialförsäkringens tid.
Betyg: EEEE

The Society for Cutting Up Me

När jag för några år sedan recenserade "Darling River" av Sara Stridsberg skrev jag att jag också ville läsa "Drömfakulteten", men inte förrän nu har det blivit av. Stilen, som är både konkret och poetisk, politisk och drömsk, känns igen från "Darling River". "Drömfakulteten" är dock mer sammanhållen, för den handlar bara om en person: Valerie Solanas, som är känd för att hon skrev det provocerande SCUM-manifestet och för att hon sköt Andy Warhol. Stridsberg skriver om den starka, sköra, intelligenta, roliga, psykiskt sjuka, knarkande Solanas barndom, kärlekar, skrivande och död. Det är mästerligt.
Betyg: EEEEE

Relationsdrama eller thriller?

"The Big Picture" ("Den gåtfulle fotografen") av Douglas Kennedy börjar som en relationsroman i amerikansk förortsmiljö. Den handlar om advokaten och amatörfotografen Ben, som träffat den vackra och kloka Beth. De ska aldrig gifta sig och bli konventionella, men en vacker dag sitter de ändå där i villan i Connecticut med Volvo och två små barn. Beth har blivit inredningstokig hemmafru och Ben pendlar in till Manhattan varje dag. Det är ett nog så intressant upplägg för en roman, men den utvecklar sig till något helt annat: en spänningsroman fylld av action. Det är underhållande läsning, men jag hade kanske ändå hellre velat läsa den där relationsromanen.
Betyg: EEE+

Pojkar, hästar och våld

Jag har sent omsider kommit mig för att läsa Cormac McCarthy och valet föll på första delen i den s.k. Gränstrilogin: "Dessa vackra hästar" ("All the pretty horses"). Den utspelar sig i slutet av 1940-talet. John Grady Cole är 16 år och blir tvungen att lämna gården i Texas där han har växt upp. Tillsammans med en vän rider han över gränsen till Mexiko och tar jobb på en stor ranch. Men innan de kommer dit händer det något som kommer att få allvarliga återverkningar senare. Det tog bortåt 100 sidor innan jag kom in i den här boken, men sen grep den tag i mig. Historien drivs av en grym obeveklighet och innehåller för mycket våld för min smak, men jag kan inte komma ifrån att det är fantastiskt berättat. Beskrivningarna av öknens skönhet och männens kärlek till sina hästar är också lysande. John Grady känns dock som en osannolikt klok och mogen 16-åring och hans kärlekshistoria med ranchägarens dotter griper inte tag. Det står klart att för dessa pojkmän är kamrater och hästar långt viktigare än kvinnor.
Betyg: EEEE